DALA KYRKA

DALA KYRKA är belägen på en hög kulle med vid utsikt över byn och omkringliggande jordbrukslandskap. Kyrkogården, som sluttar åt väster och öster, är omgiven av en kallmurad kyrkogårdsmur åt söder, väster och delvis åt norr där gränsen sedan markeras av en klippt häck. Innanför muren står en trädrad (lönn, alm mfl). I det sydöstra hörnet av kyrkogården finns en ekonomibyggnad. Huvudentrén till kyrkogården sker genom västmurens smidesgrindar som är placerade i linje med västportalen. Från denna ingång leder en bred grusgång, kantad av en allé av klippta pelaralmar, upp till västportalen och runt hela kyrkobyggnaden med en avstickare ned till ekonomibyggnaden. Ytterligare en ingång finns i nordmuren i form av en enklare, recent grind av trä. Från denna leder en grusgång åt söder och från denna en åt öster upp mot norrportalen.

GRAVVÅRDAR - Öster om kyrkan är det sparsamt med gravvårdar, speciellt i det sydöstra hörnet av kyrkogården där ekonomibyggnaden är belägen. Även utmed västmuren finns ett brett, parkliknande parti med höga lövträd men utan gravvårdar. De flesta gravvårdar är belägna väster om kyrkan i häckmarkerade rader med öst-västlig riktning. De flesta gravstenar är låga och saknar grusad stenram. Utmed den norra avgränsningen av kyrkogården, närmast tornet, finns större, grusfyllda gravplatser i en lång rad avgränsad av en klippt häck.

EKONOMIBYGGNAD - Denna byggnad, som innehåller förrådsutrymmen och två utedass, är sannolikt uppförd samtidigt som kyrkan. Dess fasad består av en stående locklistpanel som är målad faluröd. Sadeltaket täcks av flacktegel och vindskivorna är målade vita. På norra fasaden finns fyra dörrar varav en är en mindre garageport.

DALA KYRKA är belägen på en hög kulle med vid utsikt över byn och omkringliggande jordbrukslandskap. Kyrkogården, som sluttar åt väster och öster, är omgiven av en kallmurad kyrkogårdsmur åt söder, väster och delvis åt norr där gränsen sedan markeras av en klippt häck. Innanför muren står en trädrad (lönn, alm mfl). I det sydöstra hörnet av kyrkogården finns en ekonomibyggnad. Huvudentrén till kyrkogården sker genom västmurens smidesgrindar som är placerade i linje med västportalen. Från denna ingång leder en bred grusgång, kantad av en allé av klippta pelaralmar, upp till västportalen och runt hela kyrkobyggnaden med en avstickare ned till ekonomibyggnaden. Ytterligare en ingång finns i nordmuren i form av en enklare, recent grind av trä. Från denna leder en grusgång åt söder och från denna en åt öster upp mot norrportalen.

GRAVVÅRDAR - Öster om kyrkan är det sparsamt med gravvårdar, speciellt i det sydöstra hörnet av kyrkogården där ekonomibyggnaden är belägen. Även utmed västmuren finns ett brett, parkliknande parti med höga lövträd men utan gravvårdar. De flesta gravvårdar är belägna väster om kyrkan i häckmarkerade rader med öst-västlig riktning. De flesta gravstenar är låga och saknar grusad stenram. Utmed den norra avgränsningen av kyrkogården, närmast tornet, finns större, grusfyllda gravplatser i en lång rad avgränsad av en klippt häck.

EKONOMIBYGGNAD - Denna byggnad, som innehåller förrådsutrymmen och två utedass, är sannolikt uppförd samtidigt som kyrkan. Dess fasad består av en stående locklistpanel som är målad faluröd. Sadeltaket täcks av flacktegel och vindskivorna är målade vita. På norra fasaden finns fyra dörrar varav en är en mindre garageport.

FÖRSAMLING 1995 - DALA

BEFOLKNINGSTAL - 1805: 506, 1900: 642, 1995: 240

FÖRSAMLINGSHISTORIK - Medeltida socken.

LÄGE OCH OMGIVNING - Dala gamla, raserade kyrka låg väster om Dala säteri. Dala sätesgård var under senmedeltiden ett befäst stenhus i en av Västergötlands största kyrkbyar. Ny kyrka påbörjades 1877 inom synhåll söder därom. Kyrkan, som omges av alléer, ligger mitt i byn vilken har en regelbunden geometrisk plan som initierades under 1790-talet i samband med enskiftet, av Pehr Tham, godsherre på Stora Dala. Till kyrkomiljön hörprästgård, skolhus med lärarbostad samt lanthandel. Dala ingår i riksintresseområde. Dala socken ligger mellan Falköping och Skövde.

RASERAD KYRKA / RUIN - I: belägen på annan plats (DALA KYRKPLATS). Stenkyrka troligen från 1100-taleteller 1200-talets första hälft. Enligt avbildning i Peringskiölds Monumenta bestod den av långhus med smalare absidkor samt västtorn av romansk karaktär. Kyrkan var helt övervälvd, sannolikt under senmedeltiden och utsmyckad med kalkmålningar från senare hälften av 1400-talet, attribuerade till Nils Håkanssongruppen. Enligtavbildningen hade kyrkan ett rymligt vapenhus i söder av okänd, men troligen medeltida datering. Gravkor för familjen Ribbing vidbyggdes under 1600-talet. Kyrkan ombyggdes 1755 till salkyrka med tresidigt avslutat korparti, på initiativ av patronus Petter Tham. Även över det nya korpartiet slogs stenvalv.

DEN BEFINTLIGA KYRKANS PLANUTVECKLING - II: Den nuvarande kyrkan uppfördes 1877-78 efter ritningar av byggmästare Peter Anders Pettersson. Kyrkan orienterades i nord-sydlig riktning, med altaret i söder och bestod vid uppförandet av långhus och ett smalare, polygonalt kor, vapenhus framför båda långhusportalerna samt västtorn. Sin nuvarande planform fick kyrkan efter en ombyggnad 1937 efter ritningar av arkitekt Axel Forssén; koret raserades och den ursprungliga triumfbågen igensattes samt en ny sakristia uppfördes på det östra vapenhusets plats.

EXTERIÖR OCH INTERIÖR - Exteriören i nygotik med putsade murytor, högrest spira, strävpelare med fialer och spetsbågiga muröppningar återstår i huvudsak i enlighet med Petterssons ritningar. I samband med Forsséns omgestaltning gjordes emellertid vissa förenklingar av exteriören, framförallt av det västra vapenhuset. För den nyuppförda korväggen och sakristian återanvändes dock ursprungliga byggnadsdelar, däribland fönsteromfattningar, från det raserade koret. En genomgripande restaurering av de hörntoureller som flankerar tornspiran företogs 1983-84, för att säkra deras fortbestånd. Interiören förenklades väsentligt vid Forsséns restaurering, men har alltjämt kvarmycket av sin nygotiska karaktär. Kyrkorummet täcks av en öppen takstol på konsoler vid restaureringen 1937 inkläddes ytorna mellan takåsarna med masonit). En mindre inbyggnad under läktaren skedde i slutet på 1980-talet. Av den nygotiska inredningen från byggnadstiden eller 1800-talets slut återstår bl. a. altaruppsats, predikstol, orgel och bänkinredning, men även den är i någon mån förändrad. Altaruppsatsen kompletterades 1907 med en målning av Olle Hjortzberg. Vid restaureringen 1937 försågs predikstolen med figursniderier av Gunnar E. Ström och bänkinredningen utglesades.

Uppgifterna är sammanställda av Riksantikvarieämbetet, Byggnadsregistret 1995 /Forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria 2002.

DALA KYRKA är belägen på en hög kulle med vid utsikt över byn och omkringliggande jordbrukslandskap. Kyrkogården, som sluttar åt väster och öster, är omgiven av en kallmurad kyrkogårdsmur åt söder, väster och delvis åt norr där gränsen sedan markeras av en klippt häck. Innanför muren står en trädrad (lönn, alm mfl). I det sydöstra hörnet av kyrkogården finns en ekonomibyggnad. Huvudentrén till kyrkogården sker genom västmurens smidesgrindar som är placerade i linje med västportalen. Från denna ingång leder en bred grusgång, kantad av en allé av klippta pelaralmar, upp till västportalen och runt hela kyrkobyggnaden med en avstickare ned till ekonomibyggnaden. Ytterligare en ingång finns i nordmuren i form av en enklare, recent grind av trä. Från denna leder en grusgång åt söder och från denna en åt öster upp mot norrportalen.

GRAVVÅRDAR - Öster om kyrkan är det sparsamt med gravvårdar, speciellt i det sydöstra hörnet av kyrkogården där ekonomibyggnaden är belägen. Även utmed västmuren finns ett brett, parkliknande parti med höga lövträd men utan gravvårdar. De flesta gravvårdar är belägna väster om kyrkan i häckmarkerade rader med öst-västlig riktning. De flesta gravstenar är låga och saknar grusad stenram. Utmed den norra avgränsningen av kyrkogården, närmast tornet, finns större, grusfyllda gravplatser i en lång rad avgränsad av en klippt häck.

EKONOMIBYGGNAD - Denna byggnad, som innehåller förrådsutrymmen och två utedass, är sannolikt uppförd samtidigt som kyrkan. Dess fasad består av en stående locklistpanel som är målad faluröd. Sadeltaket täcks av flacktegel och vindskivorna är målade vita. På norra fasaden finns fyra dörrar varav en är en mindre garageport.