SANKT PAULI KYRKA

Kyrkan är kraftigt förändrad invändigt. Den har genomgått tre större renoveringar (1910-tal, 1940-tal och 1970-tal) vilka alla satt tydliga spår i interiören. Det ursprungliga utseendet går främst att spåra i det återkommande motivet med rundbågar och kolonnetter med tärningskapitäl.

Kyrkan är treskeppig, med djupa sidoskepp under stora läktare. På grund av det stora antalet fönster är den relativt ljus, trots sin bredd och de djupa läktarna. Färgskalan går i vitt och olika nyanser av grått, med undantag av koret som är hållet i ockror och jordfärger, samt innertaket som har en klarare blå färg. Färgsättningen ger koret en framträdande plats i interiören.

LÅNGHUSET är närmast kvadratiskt och har fyra bänkkvarter. Bänkarna är ursprungliga, men kraftigt ombyggda och idag målade i ljusgrått med gulddetaljer. GOLVET är täckt med grå heltäckningsmattor, förutom i bänkkvarteren där det ligger Kork-o-Plast. VÄGGARNA är putsade och målade i ljusgrått med vita detaljer. Mellan fönstergrupperna löper vitmålade lisener upp till takfoten, där väggen avslutas med en enklare fris. Uppbyggnaden är snarlik exteriören. TAKET över mittskeppet är tunnvälvt och hela innertaket är målat i en kraftigt blå kulör. DÖRRARNA in till kyrkorummet från hörnförstugorna är tillverkade 1970, lika föregångarna från 1917. De är dubbla fyllningsdörrar. Det finns också andra dörrmodeller, olika varianter av spåntade dörrar och spegeldörrar - ibland i kombination. Mot väster, under orgelläktaren, finns på båda sidor om mittgången LÄKTARUNDERBYGGNADER bestående av stora glaspartier i metallprofiler. Dörren från vapenhuset är också av glas och metall, sammanbyggd med de andra glaspartierna. Ett enkelt SIDOALTARE finns under den norra läktaren. SAKRISTIAN ligger i byggnadens nordöstra hörn.

KORET ligger två steg högre än långhuset och avskiljs med en djup TRIUMFBÅGE krönt av ett snidat kors. VÄGGARNA i den runda korabsiden är indelad i sju fält. Det mittersta är enfärgat rödbrunt och bildar fond åt den stora Kristusbilden bakom altaret (en kopia av Bertil Thorvaldsens Kristus). Övriga fält bär symboliska målningar av Albert Eldh i en tydlig 1910-talsstil. Korets välvda TAK och det lilla dopkapell som ligger vid triumfbågens södra ände bemålades vid samma tid. Alla målningar är hållna i en dämpad färgskala där gulockra, rödbrunt och gråblått dominerar. PREDIKSTOLEN står i triumfbågens norra ände. Den är ursprunglig och utsmyckad med de återkommande rundbågarna och kolonnetterna med tärningskapitäl, men den är sänkt och omplacerad, ljudtaket är borttaget och den är ommålad i ljusgrått och guld. ALTARET är täckt med skivor av grön kolmårdsmarmor, liksom korets och dopkapellets GOLV. ALTARRINGEN är ursprunglig och består av en kolonnettbalustrad sammanbunden av en rundbågefris. Den är dock kortad, omklädd och ommålad i ljusgrått med gulddetaljer. DOPFUNTEN i sandsten är från 1917 är utformad av Ninnan Santesson och tillverkad vid Ignabergs Kalkstensbruk.

LÄKTARNA nås via trapphus i hörntornen. Kyrkan har läktare i tre väderstreck. De vilar på ursprungliga konsoler och gjutjärnspelare med dekorativt utformade överstycken, fästa mot golv och tak. Läktarfronterna härrör från 1940-talet. De är enkelt utformade med utanpåliggande fält och rundlar i plywood, målade i tre grå nyanser. Orgelläktaren i väster har en rundad barriär. Läktarnas undersida är också inklädd med träskivor mellan bjälkarna. GOLVET är täckt med grå heltäckningsmatta. BÄNKARNA på de norra och södra läktarna är ursprungliga, men ombyggda. Det finns 16 bänkar på varje läktare. Orgelläktaren i väster saknar bänkar. ORGELN är tillverkad av Marcussen & Søn och tillkom vid restaureringen 1970. Orgelfasaden är ritad av Sven Brolid. Bakom orgeln har inretts kontors- och samlingsrum inne i tornet.

Stadsdelen Olskroken började planläggas som arbetarstadsdel under andra halvan av 1800-talet. I samband med detta uppstod behov av en ny kyrka i denna del av Göteborg. Det saknades egentligen medel för kyrkobygget, men det löstes genom donationer. Marken till kyrktomten skänktes av konsul Ekman som ägde det angränsande landeriet "Gubbero" och bygget bekostades med medel ur Renströmska fonden. En arkitekttävling utlystes, i vilken man prioriterade ändamålsenlighet och prisbillighet.

Kyrkan uppfördes 1880-82 av byggmästarebolaget Bülow & co, efter ritningar av arkitekten Adrian C Petterson. Till en kostnad av 150 000 kronor åstadkom man Göteborgs billigaste kyrka, därtill en av de större med plats för 1 200 personer. Utformningen fick ett lite ljumt mottagande av samtidens kritiker. Kyrkans ovanliga bredd- och längdförhållanden föll inte alla i smaken.

Vid invigningen 1882 var S:t Pauli annex till Domkyrkoförsamlingen, men 1883 blev den huvudkyrka i Gamlestadsförsamlingen. Redan samma år fick man börja med de första underhållsåtgärderna på kyrkan, och sedan dess har reparationer och ombyggnader varit ett ofta återkommande tema. Tornet och taket över mittskeppet har periodvis varit stora problemområden.

År 1888 uppfördes ett församlingshem med prästbostad på den nordöstra delen av kyrkotomten. Arkitekt var även denna gång Adrian C Petterson.

S:t Pauli har genomgått tre stora renoveringar fram till idag. De största förändringarna har skett invändigt. Den fasta interiören var ursprungligen utförd i mörkt trä och med en myckenhet av sniderier och romanska stilelement. Färgskalan var brungrå med milda färgeffekter ton i ton. Mittskeppet fick dagsljus genom ett glastak och den där ovan placerade lanterninen.

Den första renoveringen skedde 1916-1918. De mest påtagliga resterna av denna omdaning är Albert Eldhs målningar i koret och det lilla nyinredda dopkapellet i triumfbågens södra kant. Andra tydliga spår av denna renovering är att dekoren på den fasta inredningen reducerades, predikstolens ljudtak togs bort, koret fick golv i kolmårdsmarmor, tornhuven kopparbekläddes och fialerna var i så dåligt skick att de fick nytillverkas.

1931 uppfördes ett nytt församlingshem vid Stockholmsgatan i Bagaregården, ritat av Johan Jarlén.

Från nästa stora renovering, 1940-1941, märks främst tunnvalvet som slogs över mittskeppet och dekoren på läktarfronterna som förenklades till samtidens formspråk. I övrigt kan nämnas att man kopparklädde resten av takfallen och byggde ut sakristian till den volym den har idag.

Vi renoveringen 1969-1970 sökte man en harmonisering av kyrkans interiör. Dagens färgsättning stammar ur denna renovering. Bänkkvarteren i långhuset delades från två till fyra, en hel del bänkar togs bort och läktarunderbyggnaden tillkom. En ny läktarorgel installerades.

S:t Pauli har varit en egen församling sedan 1969. Den gamla prästbostaden revs 1982. Ett nytt församlingshem uppfördes öster om kyrkan. Det gamla församlingshemmet på Stockholmsgatan används idag av IOGT-NTO.