Selbåge

Böjd, genombruten båge med karvsnittsdekor på båda sidor bestående av rosetter. Längst ut på vardera ända är ett drakhuvud.
Rektangulära fästen, vilka vilar på hästens manke. Karvsnittsdekor med rosetter på en av dem. Den andra är sekundär och har skurna cirklar samt är defekt.
Ett drakhuvud är sekundärt.
Skadedjursangrepp.

Litteratur: Edvardsson, Ingmar, Rack, ryss och rissla, Stockholm, 1995,
s. 66 samt bild s. 42.
Kjellberg, Sven T.: Svenska selkrokar av trä i Nordiska museet. Fataburen 1926.
Nylén, Anna-Maja, Hemslöjd, Håkan Ohlssons förlag, Lund, 1978, s. 396-401.

Ur handskrivna katalogen 1957-1958:
Selranke av trä
I 3 delar a-c, a) = oket L. 59 cm; b) "stödplatta", L. 19,5 cm; c) d:o, L. 20 cm (nygjord). Oket har snidad dekor i genombrutet arbete m. drakhuvud i ändarna (ett nygjort); hela hela selranken har karvsnittsdekor. Omålad. Maskäten.

Lappkatalog: 40
Hugo Hallgren var son till salteriidkaren och handelsmannen Johan Jacob Hallgren och Emelia Gerle. Företaget började sälja brissling på 1850-talet och 1864 startade man konservfabrik på Gullholmen som senare döptes till J. J. Hallgren & Söner. Sönerna var Gustav Richard, f. 1858 och Oscar Hugo, f. 1867. Här introducerades flera nyheter inom ansjovisindustrin, bl a Sveriges första skinn- och benfria delikatessill. Företaget var också först med att lägga in ansjovis i hermetiskt slutna kärl av bleckplåt. 1898 köptes Hallgrens konservfabrik upp av det nybildade storföretaget AB Sveriges Förenade Konservfabriker (SFK). 1901 flyttade Hugo Hallgren till Ellös där han startade en ny konservfabrik.

För uppgifter om förvärvet, se UM5155.