KUNGSLENA KYRKA

Kyrkan ligger med koret åt öster, centralt på en närmast kvadratisk kyrkogård med fasade hörn i väster. Kyrkogården omges av en kallmur av grovt tuktad kalksten med stigluckor i väster, söder och öster. Murarna är sannolikt från 1715-17, då de upprustades på bekostnad av översteparet Witting. Från stigluckorna löper grusgångar som omsluter kyrkan och bildar rätvinkliga små gravkvarter. Öster om den södra stigluckan är ett sockenmagasin sammanbyggt med muren. I nordost står en klockstapel. Gravarna ligger i nord-sydliga rader utom i det oregelbundna sydvästra kvarteret. Här finns tre orubbade tumbor från 1600- och 1800-talet samt ett solur av kalksten, sannolikt från 1700-talet, på träpelare från 1991. Flera gravstenar finns bevarade från 1600- och 1700-talet, varav de flesta med änglaflykter. Vid norra kyrkogårdsmuren står en ituslagen stavkorshäll och mot magasinet är lutat vad som sannolikt är en mycket nedsliten liljesten. Från sent 1800-tal finns invid västra stigluckan en stor grav med grusad yta och nygotiskt järnstaket.
STIGLUCKOR - Stigluckorna är murade av tuktad kalksten och bär borstad vitkalkad puts. De rundbågade smygarna är i två språng. Västra och östra luckan har bevarade ursprungliga rundbågade svarta portar av grova plank med stocklås. Utåt är de klädda med profilerad fiskbenspanel och har dörringar och dekorativt utformade låsplattor. Stigluckorna bär smala sadeltak med täckning av enkupigt lertegel och vindskivor av tjärat trä med träkors på krönen. Sannolikt uppfördes de i samband med kyrkobalkens upprustning 1715-17, vilken bekostades av översteparet Witting. Den västra stigluckan som vetter mot överstebostället var avsedd för just översten och dennes familj. Stigluckorna reparerades senast 1970, då de försågs med en nu spjälkande kalkcementputs.