Allmän karaktär
Kyrkogården består av tre tydligt urskiljbara delar som speglar kyrkogårdens utveckling. Gamla kyrkogården ligger närmast runt kyrkan, kvarter A-F, K-M. Nedre kyrkogården ligger på tre terrasserade områden väster om kyrkan, kvarter G-J, och Nya kyrkogården söder om Gamla kyrkogården, kvarter N-P, R-T. Gräsbesådda ytor och gravvårdar organiserade längs rygghäckar utgör en gemensam nämnare över hela kyrkogården. Gamla kyrkogården bevarar delar av äldre karaktär, främst i form av vårdar från 1800-talets mitt och slut i den södra delen, samt linjegravar i kvarter D och K. På den Gamla kyrkogården finns i sydost ett parkliknande parti med större träd och mindre samlingar av buskar. Nedre kyrkogården är strikt utformad med långa rader av vårdar som organiserats efter stående och liggande utförande. De stående vårdarna är placerade längs rygghäckar. I en del av området finns linjegravar utan rygghäckar. Nya kyrkogården är utformad med mindre kvarter med vårdar längs rygghäckar och rumslighet skapad genom vegetationen.
Omgärdning
I norr: Stödmur av cementfogad sten av varierande storlek. Höjd: 70-120 cm. I nordväst vid Nedre kyrkogården mur av konststen. Höjd: 70-100 cm.
I söder: Slänt längs kyrkogårdskanten med planterad häck.
I öster: Stödmur av cementfogad sten av varierande storlek. Höjd: 70-120 cm. Häck.
I väster: Vid Gamla kyrkogården mur av cementfogade huggna granitblock. Höjd: 70-100 cm. Häck. Vid Nya kyrkogården mur av cementfogad sten i varierande storlek. Höjd: ca 2 meter.
Övrigt: Gränsen mellan Gamla och Nya kyrkogården markeras av en ca 2 meter hög stödmur av cementfogad natursten samt häck.
Ingångar
I öster: Två par grindstolpar framför tornet. Samtliga murade av tegel och slätputsade med försänkta, horisontella kvadermarkeringar. Avfärgade i kyrkans ljust gula och vita kulörer. Kopparbeslagen topp samt dekoration i form av liten spira. Smidd mittgrind och flankeringsgrindar, svartmålade. Vid Nya kyrkogården finns ingång via svartmålad järngrind och gjutna, vitmålade grindstolpar med överliggare av granit.
I norr: I höjd med tornet via svartmålad järngrind mellan stolpar av huggen granit. Trappa vid servicebyggnad i nordväst. Ingång till Nedre kyrkogården via grind av svartmålat järn och stolpar av konststen.
Övrigt: Förbindelser medelst trappor mellan Gamla kyrkogården och Nedre respektive Nya kyrkogården.
Vegetation
Trädkrans: Runt Gamla kyrkogården, främst i öster, norr och söder, träd av lind, lönn, ask och alm.
Övrigt: Häck av oxel med enstaka träd av rönn längs Nedre kyrkogårdens norra, västra och södra gräns. Längs hela yttre gränsen av Gamla och Nya kyrkogården finns häck av häckoxbär. Några stora lindar flankerar gången mot kyrkans torningång. Bakom koret bl a syren och gullregn. Längs gången på Nedre kyrkogården, paradisäppel.
Se vidare i de enskilda kvartersbeskrivningarna.
Gångsystem
Hårdgjord yta framför tornets ingång med hjälp av kalkstensflis. Grusade gångar mellan kvarteren på Gamla kyrkogården och Nya kyrkogården. Även runt kyrkan finns en grusad gång. På Nedre kyrkogården en grusad huvudgång i nord-sydlig riktning, mitt i området.
Gravvårdstyper
Varierad gravvårdskaraktär. Mestadels grå, svart och röd granit. Många höga klassicerande vårdar på Gamla kyrkogården. Några i form av stenkors. Några av de äldsta vårdarna är utförda i sandsten och marmor. Några gjutjärnskors i kvarter A. Mindre karaktäristiska vårdar för linjegravar i kvarter D, K och H. På Nedre kyrkogården två kvarter med liggande hällar. Två kalkstenshällar av 1600-talskaraktär, en i kvarter D och en utanför ingången till sakristian.
Minneslund
På Nya kyrkogården i form av en rund gräsyta omgiven av grusgång kantad av storgatsten. I gräsytans mitt står en oxel. I ena utkanten ligger en större natursten med inskription: Minneslund samt en mindre fontän. Utanför gräsrundel och gång finns gräsytor med träd, oxel och björk, buskar, bergtall spirea m fl och perenna växter. Bänkar i gjutjärn och trä.
Byggnader
Bisättningskällare väster om kyrkan. Två servicebyggnader norr om kyrkogården.
Övrigt
Bakom kyrkans kor i väster står en runsten som placerades här 1936. Runstenen var då i bitar vilka sammanfogades med cement av Björn Hemfrid. Den uttydbara texten lyder: lät resa denna sten efter Här Ulf sin fader och Assar och Inger. Förhållandena kring stenens datering och ursprung är oklara.
Beskrivning av kyrkogårdens kvarter
Gamla kyrkogården, Kvarter A
Allmän karaktär:
Kvarter A är beläget sydost om kyrkans torn. Kvarteret består av fyra dubbla rader av vårdar, växelvis placerade med framsidan mot öster och väster och med mellanliggande rygghäck av måbär. Raderna är olika långa. Kvarteret är besått med gräs. Som avgränsning i norr, öster och väster finns grusgångar. I söder tar kvarter B vid, vilket markeras av ett avbrott i häcksystemet. Längs östra gränsen finns stora träd som ingår i den gamla kyrkogårdens trädkrans. Raden längst i öster består av äldre höga vårdar medan övriga området mestadels har en lägre profil med låga eller medelhöga vårdar. Kvarteret rymmer familjegravar. Området har tidigare varit helt eller delvis grusbelagt vilket rester av stenramar i områdets östra del vittnar om.
Gravvårdstyper
Blandad gravvårdskaraktär. Längst i öster en rad äldre vårdar från 1910- och 20-tal, med ett undantag av en vård från 1998. De äldre vårdarna är höga och av svart eller röd granit med tidstypiska klassicerande form och uttryck. Titlar förekommer på flera av dem, exempelvis fabrikören, hemmansägaren, f.d. soldaten, rusthållaren och folkskolläraren. I resten av området finns ytterligare ett 15-tal vårdar från 1920-talet. Det dominerande är dock vårdar från 1970-90-tal. Två av de äldre vårdarna är gjutjärnskors från Rosenfors bruk, resta över filaren Ask och gjutaren Mellberg båda döda på 1920-talet. Övriga äldre vårdar är mestadels av svart granit och stående. De modernare vårdarna är medelstora, oftast stående och mestadels av grå granit. Titel förekommer på enstaka vårdar, exempelvis grundläggaren, köpman, byggmästaren och läraren. Ortnamn är angivet på den stora merparten vårdar oavsett ålder.
Gamla kyrkogården, Kvarter B, C och E
Allmän karaktär
Kvarteren B, C och E bildar tillsammans en långsmal remsa och är belägna i den gamla kyrkogårdens allra sydligaste del. Området rymmer familjegravar. I kvarteren finns kyrkogårdens äldsta bevarade vårdar. I samtliga kvarter ligger gräsmatta. Området avgränsas i öster, söder och väster av grusgångar som följer kyrkogårdens yttre form. I söder gränsar kv. B till A, medan kv. C avgränsas av en grusgång. Mellan kvarter C och E finns en grusgång som leder till en trappa som skapar förbindelse till Nya kyrkogården i söder. Kvarter E rymmer i sin södra del ett parkliknade parti med stora träd och gräsmatta och avgränsas av grusgång mot kv. F. På enstaka platser finns vegetation i form av sockertoppsgran, tuja, buxbom, ormbunkar och i ett fall murgröna. Vid ett par platser ligger stora, vita snäckor nedanför vården.
Kvarter B består av fem dubbla rader med växelvis ställda vårdar med framsidan vänd mot öster respektive väster. Rygghäckar mellan vårdarna av häckoxbär i fyra rader och måbär i den femte. Dessutom finns en rad längst i öster bestående av fyra vårdar, varav två liggande, utan rygghäck.
Kvarter C består av sex dubbla rader av vårdar som växelvis har framsidan vänd mot väster och öster. Rygghäck saknas idag men bestod tidigare av måbär. Längs gången i norr finns en häck av häckoxbär på vars norra sida vårdar är placerade längs gången. Den västligaste raden är längre än de övriga vilket ger kvarteret en oregelbunden form som också påverkar gångsystemet.
Kvarter E består av fem dubbla rader med växelvis ställda vårdar med framsidan mot öster respektive väster. Rygghäckar av måbär i en rad och häckoxbär i resterande rader. Gräsyta med stora träd, bl a kastanj, i norr genom vilket tidigare gick en slingrande gång som nu är igensådd.
Gravvårdstyper
Blandad gravvårdskaraktär med ett stort antal äldre vårdar, många av dem höga, uppblandat med vårdar från hela 1900-talet. Den äldsta vården är den odaterade gravstenen över kontraktsprosten Norbeck, d. 1800. Några ytterligare är från 1800-talets mitt, medan ett större antal kan dateras till 1800-talets slut och 1900-talets början. Mestadels stående vårdar i olika utförande och storlekar. Två obelisker i svart granit, samt en av grå granit krönt av en urna. Flera höga vårdar av huvudsakligen svart granit med tidstypisk svart sockel och avslutning i pyramidform eller toppig form. En kubformad vård av svart granit krönt av en gjutjärnsurna från Huskvarna. Några stenkors av svart och grå granit, varav en med två stenpollare och järnkättingar. En mycket hög vård av svart granit tillhör familjen Rothstein, en inflytelserik familj i Mörlunda. En annan tillhör underlöjtnanten Ström som under en period var en betydelsefull kommunalman i Mörlunda. Liggande mindre vårdar förekommer också. En grusgrav med stenram i nordvästra delen av kv. C. I den nordligaste delen av kv. C är kyrkoherden Lundwall begravd, under en stor vård av grå kalksten med urna av samma material. Lundwall invigde kyrkan 1840 och avled 1854. Vården är en av kyrkogårdens äldre. I den nordligaste raden i kv. C finns också en grupp (fem stycken) vårdar av sandsten och marmor av en typ som idag är ovanlig, daterade från 1850- till 1880-tal. Sammanlagt finns ett 50tal vårdar från 1800-talets sista hälft och 1900-talets första decennier bevarade i de tre kvarteren.
Förutom ovan beskrivna typer finns sentida vårdar från i stort sätt samtliga av 1900-talets decennier. Vissa av dem har väl passats in i området, medan andra avviker i sin utformning. En modern vård av gjutjärn och glas, övriga av främst grå, röd och svart granit och medelstora till sitt utförande. Titlar förekommer på många av vårdarna, framförallt de äldre, exempelvis rusthållaren, trävaruhandlaren, stationsinpektören, furiren, kontraktsprosten (kv. B), direktören, f.d. nämndemannen, överläraren, kronolänsman, underlöjtnanten och svärdsmannen (kv. C), fabrikören, handlanden, kyrkovärden (kv. F). Hemmansägaren och lantbrukaren är angivet på ett större antal. Ortnamn förekommer på det stora flertalet vårdar.
Övrigt
Flera av vårdarna är i behov av översyn. Framförallt gäller det vårdarna av sandsten och marmor i den västra delen av kvarter C. Här bör församlingen ta kontakt med en stenkonservator. I området finns även en gjutjärnsurna som är i behov av översyn.
Gamla kyrkogården, Kvarter D och F
Allmän karaktär:
Kvarter D är beläget söder och sydväst om kyrkans torn. Kvarteret avgränsas i alla väderstreck av grusgångar. Den västra leder till kyrkans södra ingång. Längs gångarna i söder, öster och väster finns gravplatser och vårdar med bakomliggande rygghäck av häckoxbär. Även i norr finns några få vårdar längs en rygghäck. I kvarterets inre står vårdar längs rygghäckarna i öster och väster. Dessutom finns tre dubblar rader av vårdar utan rygghäck. I dessa finns resterna av ett linjegravssystem. Övriga platser är familjegravar.
Kvarter F ligger väster om kvarter D. Kvarteret avgränsas i alla väderstreck av grusgång. Den östra leder till kyrkans södra ingång. Långs gångarna öster och sydost finns familjegravar med bakomliggande rygghäck av häckoxbär eller måbär. I kvarterets östra del finns en gräsyta med rader av vårdar, varav flera är linjegravar. I kvarterets västra del finns några rader av familjegravar med bakomliggande rygghäck.
Gravvårdstyper
Längs ytterkanten av kvarter D finns medelstora gravvårdar samt några riktigt breda daterade främst till 1940-tal, samt enstaka vårdar från senare decennier. Mestadels är vårdarna av grå och svart granit. I kvarterets inre finns många familjegravar med vårdar daterade främst till 1940-tal. En av vårdarna är dock av kalksten och daterad 1864, rest över säteriägaren Svensson från Åskiögle. En kalkstenshäll ligger i kvarterets norra del och ska enligt uppgift ha funnits i familjen von Baumgartens gravkapell, som tidigare fanns på kyrkogården. Hällen är av 1600-talskaraktär och i relativt dåligt skick. I områdets mitt finns ett linjegravsområde med rester från 1940-talets mitt och slut med karaktäristiska små vårdar av svart granit. Här finns dock även ett större antal vårdar av ljus granit från 1990-tal och 2000-tal. Dessutom finns en äldre minnesvård över familjen von Baumgarten. Titlar förekommer på ett mindre antal vårdar, bl a fabrikören, hemmansägaren och lantbrukaren. Ortnamn anges på ett större antal vårdar.
I kvarter E finns längs gångarna vårdar över familjegravar från främst 1940-talet, men även med senare inslag. De enstaka bevarade linjegravarna i östra delen av kvarteret är från 1940-talets mitt. I den västra delen finns familjegravar från främst 1920-30-tal, med enstaka inslag av vårdar från senare delen av 1900-talet. Svart, grå och röd granit dominerar och olika klassicerande uttryck är vanliga. Många av stenarna är också höga. Titlar anges på många av vårdarna i familjegravsområdet, så som stationsmästaren, nämndemannen, lantbrukaren, hemmansägaren och verkmästaren (Rosenfors).
Övrigt
Familjen von Baumgarten var ägare till Ryningsnäs säteri. På kyrkogården fanns under lång tid ett sk. gravhus som tillhörde familjen. Detta revs 1891. De 16 kistorna återbegravdes på den plats där minnesstenen nu står. Den kalkstenshäll av 1600-talskaraktär som ligger i kvarter D ska också vara en rest från detta gravhus.
Gamla kyrkogården, Kvarter K och L
Allmän karaktär:
Kvarteret K består av en enkel rad vårdar utan rygghäck längst i väster, samt fyra dubbla rader av vårdar med mellanliggande rygghäck av måbär. Hela kvarteret är gräsbelagt. Området avgränsas av grusgång i söder. I norr finns en slänt ner till en grusgång som följer längs en stenmur, häck av häckoxbär och trädkrans. Kvarteret rymmer ett linjegravsområde med början i sent 1920-tal. Inslag finns också av senare tillkomna vårdar från framförallt 1970-90-tal.
Kvarter L består av fem dubbla rader med bakomliggande rygghäck av måbär. Hela kvarteret är gräsbelagt. Grusgång i söder och i norr en slänt ner till gången som följer längs kyrkogårdens gräns. Kvarteret rymmer i sina inre delar fortsättning på linjegravssystemet från kvarter K samt i de yttersta raderna familjegravar. I kvarterets södra del finns ett av måbärshäck avgränsat parti med familjegravar för kyrkoherdar i socknen.
Ytan för gravkvarteren är högre beläget än omgivande gångar. Några mindre trappor skapar förbindelse mellan gång och gravkvarter.
Gravvårdstyper
Linjegravvårdarna är mestadels små och av svart granit. Vissa är stående, andra liggande eller svagt lutande och liggande. Typen är karaktäristisk för linjevårdar från 1900-talets början. Ett gjutjärnskors finns också i området. Gravläggningen kan i ordningsföljd följas i raderna från 1928-1935 i kvarter K och mindre sammanhängande från 1936-41 i kvarter L. Några av vårdarna har typiska inskriptioner i form av bara Mor eller endast ett förnamn. Mycket sällan förekommer titel. Däremot anges i enstaka fall ortnamn. Familjegravarna i kvarter L är från 1930-40-talet med enstaka senare tillägg från 1900-talets senare del. Vårdarna över familjegravarna är mestadels medelstora och av grå, röd eller svart granit. Klassicerande former är vanliga. I gravområdet för kyrkoherdar, som brukats från 1930-talet och framåt finns två kors av granit. Titlar förekommer på några av familjegravvårdarna, så som kontraktsprosten, byggmästaren, skogshuggaren, lantbrukaren och skomakaren. Ortnamn förekommer på många vårdar. I kvarter K finns förutom linjegravvårdarna enstaka gravläggningar från 1970-talet och senare decennier.
Gamla kyrkogården, Kvarter M
Allmän karaktär:
Kvarter M är beläget väster om kvarter L och norr om gången framför kyrkans torn. Kvarteret består av tre dubbla rader och en enkel rad vårdar med bakomliggande rygghäck av tuja respektive häckoxbär. I söder avgränsas kvarteret av kalkstensgång, i väster, norr och öster av grusgång. Området är mestadels anlagt med gräs, med vårdarna stående i planteringsremsor av jord och med grusgångar mellan ett par av raderna. Själva gravkvarteret är högre beläget än omgivande gångar. Några mindre trappor skapar förbindelse mellan gång och gravkvarter. Området rymmer familjegravar.
Gravvårdstyper
Varierad gravvårdskaraktär. Mestadels medelstora till större vårdar av röd, grå och svart granit. Flera höga vårdar. Några är också låga och breda av den typ som var vanlig framförallt under 1930-50-talet. Enstaka i det närmaste övertorvade stenramar. Ett kors av marmor och ett av kalksten. Någon större liggande häll. Enstaka vårdar från 1900-talets första decennium. I övrigt ett stort antal vårdar från 1930-talet samt enstaka från övriga av 1900-talets decennier. Titlar anges på relativt många vårdar, såsom folskollärararinnan, lantbrukaren, hemmansägaren, husaren och skomakaremästaren. Ortnamn förekommer på många av vårdarna.
Nedre kyrkogården, kvarter G-J
Allmän karaktär:
Nedre kyrkogården består av terrasserade ytor i tre nivåer, med kvarter G och J i de första två nivåerna och kvarter H och I i den sista. Genom området skär en nord-syd gående grusgång kantad av träd av paradisäpple. I öst-västlig riktning finns en gång mellan kvarter G och J med trappor som förbinder de olika terrasserna. Samtliga ytor är i övrigt gräsbesådda. På den första terrassen finns endast liggande vårdar, varav den östra raden har rygghäck av ölandstok. På den andra terrassen finns endast stående medelstora vårdar i två rader med rygghäck av ölandstok. Till kvarter G hör även en lägre belägen yta i sydväst med stående vårdar. I de båda nedre kvarteren finns rygghäckar av häckoxbär. Kvarter I består av flera dubbla rader av vårdar längs rygghäck. Utom ett parti av kvarter I brukas hela området för kistgravar. Enstaka titlar förekommer. Kvarter H omges av häck, medan de inre raderna står i gräsmatta utan rygghäck. Mestadels familjegravar, förutom i kvarter H som rymmer rester av ett linjegravssystem. Ortnamn förekommer på ett större antal vårdar. Förbindelse finns till Nya kyrkogården via en trappa av betong.
Gravvårdstyper
Hällar av mörka bergarter i kvarter G och J, främst daterade till 1950-talet. En natursten från 2001. Titlar anges på enstaka stenar, såsom rättaren (på Ryningsnäs), smedsmästaren, mejeriföreståndaren och kongomissionären. Stående vårdar i kvarter G och J, medelstora mestadels av grå och röd granit. Vissa bär klassicerande drag, anda är enkla och avskalade i sin stil. Enstaka titlar förekommer så som banvakt och köpman. Datering till 1950-60-tal. I kvarter I finns medelstora mestadels stående vårdar av företrädelsevis ljus grå och röd granit. Vissa bär klassicerande drag medan andra har naturinspirerade motiv. Datering till 1960-2000-tal. I kvarter H finns familjegravar från främst 1950-70-tal. Dessa grupperar sig framförallt kring områdets ytterkanter. I områdets inre finns rester av ett linjegravsystem som kan följas från 1954-68. Många av vårdarna är traditionellt små av svart eller grå granit av samma typ som sådana utförda vid 1900-talets början, vilket visar på den ofta långsamma modeväxlingen när det gäller gravvårdar.
Övrigt
I Nedre kyrkogården nordvästra del finns en bisättningskällare.
Nya kyrkogården, Kvarter N-P, R-T
Allmän karaktär
Nya kyrkogården består av sex kvarter varav merparten bara delvis tagits i bruk. Kvarter R är ännu inte alls i bruk. Kyrkogården är anlag på ett regelbundet sätt med rygghäckar av häckoxbär eller måbär samt spridda träd av oxel. Kring servicepunkterna för vatten och avfall finns häck av spirea. Mot stödmuren i norr växer bergtall och längs muren i öster vildvin. En central grusbelagd gång skär igenom området i öst-västlig riktning. Andra grusgångar avdelar kvarteren. Samtliga kvarter är anlagda med gräsmatta. I områdets nordvästra del finns minneslunden. Kyrkogården har tagits i bruk först i de norra kvarteren, där de äldsta vårdarna från 1970-tal finns. Förutom en del av kvarter S brukas hela området för kistgravar.
Gravvårdstyper
Kvarteren karaktäriseras av medelstora stenar av mestadels röd och grå granit. Även svart granit förekommer dock, liksom andra stenmaterial. Ett fåtal liggande vårdar, i övrigt stående. Många av vårdarna har en oregelbunden form och ofta naturinspirerade motiv, eller ett enkelt kors. I det närmaste total avsaknad av titlar. Enstaka ortnamn förekommer. Datering från 1970-tal och framåt.
ARTIKLAR I WIKIPEDIA
ARTIKLAR I WIKIDATA
BILDER I WIKIMEDIA COMMONS
