KÄLLA NYA KYRKA

Även interiört fick den nya kyrkan i Källa ett kyrkorum tydligt inspirerat av den nygotiska stilen. Denna var dock kompletterad med en del äldre inventarier. Predikstolen och biskopsbänken som överfördes från den gamla kyrkan är utförda i en blandning av barock- och rokokostil. Den nygotiska stilen fick inte heller genomslag fullt ut i Källa kyrkas kyrkorum. Flera av de nygotiska kyrkornas väggar och tak täcktes av målad dekor i form av ramverk, kvadermålning m m. men så gjordes inte i Källa. Väggarnas enkla bröstningsmålning förefaller vara den enda dekoren. Innertaket utfördes dock som ett tredingstak med snickrat ramverk, speglar och strävor utmed långhusets sidor. Denna utformning är vanlig i de nygotiska kyrkorna. Främst kom kyrkorummets nygotiska inspiration till uttryck i absidens utformning. Sakristian var placerad i absiden bakom altaret och avskärmades av ett korskrank i nygotisk stil. Även bänkinredningen, altaruppsatsen och orgelfasaden utfördes i nygotisk stil. Färgsättningen överrensstämmer till viss del med den som finns i kyrkorummet idag. Väggarna var vita med bröstningen i gult. Färgskalan förefaller i övrigt ha gått i vitt, grått och brunrött.

Den första större renoveringen av kyrkan gjordes 1933-34. Vid den här tiden betraktades kyrkorum i nygotisk som omoderna och överlastade. I Källa kyrka valde man därför som på så många andra ställen att ta bort en del av de mera framträdande utsmyckningarna. Det nygotiska korskranket ersattes med ett enklare skrank. Altartavlan och delar av altaruppsatsen flyttades till ett nybyggt dopaltare och istället placerades ett medeltida altarskåp från den gamla kyrkan på altaret. Predikstolen som tidigare stått inne i korets södra hörn flyttades fram till sin nuvarande placering. Planer fanns på att byta ut den nygotiska bänkinredningen men man nöjde sig med att förse bänkarnas ryggstöd med skivor så att man fick en bättre sittkomfort.

Nästa stora renovering genomfördes 1975 och omgestaltade kyrkorummet på flera sätt. Nu togs korskranket bort och istället byggdes en vägg som helt avskärmade absiden. Det innebar att sakristian blev helt inbyggd. På var sida om altaret ordnades dörrar till sakristian. Den nygotiska altarutsmyckningen som stått på dopaltaret togs bort och ersattes av det medeltida altarskåpet. En ny stor altarmålning som fyller hela väggen mot sakristian utfördes av konstnären Lars Wellton, Källa. Lars Wellton (1918-1992) var en etablerad konstnär. Han har illustrerat flera böcker, främst lyrik, arbetat med offentliga utsmyckningar och belönades 1985 med Knut V Pettersson-stipendiet. På Öland finns ytterligare en altarmålning av den här typen i Kastlösa kyrka. Under läktaren byggdes utrymmet in och inreddes med kapprum och rum för söndagsskolan. Det nya utrymmet krävde att en del bänkrader fick tas bort. Altarmålningar av det jätteformat som den i Källa kyrka är ovanliga. Målningen består av flera olika bibliska teman och är mycket färgrik.

Ytterligare en renovering av kyrkan gjordes 2000-01. Då byggdes läktarunderbyggnaden om. Den slutna väggen togs bort och ersattes med en glasvägg mot kyrkorummet. Genom att flytta dörrarna mot vapenhuset kunde man också göra utrymmet större. De båda rummen under läktaren byggdes om till lillkyrka, kapprum, toalett, pentry och trappa till läktaren. Att inreda en lillkyrka har för många små landsortsförsamlingar blivit ett alternativ. En annan förändring som genomfördes var att friställa altarbordet. Prästen kan därmed stå versus populum d v s vänd mot församlingen, vilket är i linje med den rådande liturgin.

Interiört har Källa kyrka genomgått flera stora förändringar. Det ursprungliga nygotiska kyrkorummet har skalats av och det kyrkorum som finns idag är därför en blandning av stilar. Flera av de förändringar som gjorts, t ex inbyggnaden av sakristian och byggandet av en läktarunderbyggnad är förändringar som varit typiska för sin tid. Fortfarande finns dock en nygotisk grundton i kyrkorummet som skapas av innertakets utformning, orgelfasaden och bänkinredningen. Mest framträdande i kyrkorummet är Lars Welltons altarmålning som täcker en stor del av korets västra vägg.

Inventarier
Källa kyrkas inventarier rymmer föremål från medeltid fram till modern tid. Från medeltid är altarskåpet och ett krucifix. I kyrkan finns också flera föremål från 1600- och 1700-talen såsom predikstolen, biskopsbänken, gravhällar samt en ljuskrona. Samtliga dessa föremål är överförda från den gamla kyrkan. De ger en historisk tyngd åt det relativt unga kyrkorummet och berättar om kyrkans långa historia i Källa socken. Från kyrkans tillblivelsetid är orgelfasaden, läktarbröstningen, altarringen, bänkinredningen och de pelare som bär upp läktaren. Bänkarna och orgelfasaden är idag två av de viktigaste företrädarna för den nygotiska stilen som ursprungligen präglade Källa nya kyrka. Trots att föremålen är från olika tider binds de samman av färgsättningen som hos flera av dem går i milda blåa, gråa och rosa nyanser.

Arkeologiska undersökningar har visat att den första kyrkan i Källa troligen var en träkyrka byggd under 1000-talet. Långhuset av trä brann troligen under 1200-talet. Då hade redan ett torn av sten byggt under slutet av 1100-talet och det nya långhus som uppfördes efter branden byggdes också det i sten. Under 1200-talet byggdes Källa kyrka liksom flera andra öländska kyrkor om och till så att den kunde användas för flera olika funktioner som t ex kyrka, försvarsanläggning och magasin.

Under 1500- och 1600-talet plundrades och brändes Öland vid flera tillfällen i samband med de krig som Sverige var involverat i. Underhållet av bl a kyrkorna fick ofta stå tillbaka då församlingarna blev tvungna att ersätt inventarier som t ex kyrkklockor och silver som stulits från kyrkorna. Många av de medeltida kyrkorna förföll. Under 1800-talet var därför behoven av reparationer av de öländska kyrkorna skriande. Under detta århundrade växte också Ölands, liksom Sveriges, befolkning kraftigt och de små medeltida kyrkorna blev trånga. Flertalet av de medeltida kyrkorna byggdes om eller till i olika utsträckning. Vanligt var att man bevarade det medeltida tornet och byggde nytt, större långhus och kor. I Källa valde man dock att överge sin medeltida kyrka och bygga en ny modernare kyrka i byn Vi några kilometer väster om den gamla kyrkplatsen. Beslutet var inte okontroversiellt och föregicks av långa diskussioner inom socknen. År 1882 inköptes marken till den nya kyrkan och i mitten av 1880-talet påbörjades bygget.

Enligt ett beslut från Vitterhetsakademin fick man dock inte riva den gamla kyrkan. Därför är Källa gamla kyrka den enda av de medeltida öländska kyrkorna som bevarats utan att ha moderniserats eller byggts om under 1900-talet. Inredningen togs bort och det som inte kunde användas såldes. Till den nya kyrkan överfördes bl a predikstolen, ett medeltida altarskåp och några gravhällar. Intresset för Källa gamla kyrka återuppväcktes dock snart. År 1911 beviljade regeringen medel för att reparera den medeltida kyrkan och 1928 beslöt kyrkostämman i Källa socken att den gamla kyrkan skulle överlämnas till Vitterhetsakademin vilka än idag äger den. Tillsammans med den omgivande kyrkogården med sina ålderdomliga gravhällar är Källa gamla kyrka den enda av de öländska kyrkorna som idag ger besökarna en god inblick i hur de öländska kyrkplatserna såg ut fram till mitten av 1800-talet.

Ritningarna till den nya kyrkan i Källa gjordes av arkitekterna Johan Ackzell och Ludvig Pettersson. Stenmaterialet hämtades från trakten. Bygget inleddes 1886 och två år senare kunde kyrkan invigas av dåvarande biskopen i Kalmar stift P Sjöbring.

Den nya kyrkans arkitektur och inredning präglades av den nygotiska stilen. Exteriör försågs byggnaden med flera typiska nygotiska dekorelement. Fönster, ljudluckor och dörröppningar fick en spetsbågig form och överst i fönsterbågarnas spetsar formades spröjsen som fyrpass. Entrépartierna utformades som perspektivportaler och dekorerades med strävpelar. Även tornet dekorerades med strävpelare avtäcka med förzinkad plåt. Tornet kröntes av en hög spira i stället för de för Ölandskyrkorna så typiska lanterninerna. Spiran dekorerades med gavelrösten försedda med blinderingar i samtliga fyra väderstreck. I tornet insattes också rosettfönster i söder, öster och norr.

Källförteckning
ATA Antikvarisk-topografiska arkivet, Riksantikvarieämbetet.
KLM Kalmar läns museums arkiv.
Boström, Ragnhild, Källa kyrkor, Uppsala 1969
Kyrkobyggnader 1760-1860 del 2 Småland och Öland. Riksantikvarieämbetet och kungl. Vitterhets- och Historieakademien, Stockholm 1993.
Lindahl Göran, Högkyrkligt lågkyrkligt frikyrkligt, Diakonistyrelsens bokförlag 1955.
Lundh Kiki (red), Källa socken i bild, Kalmar 2007
Nationalencyklopedin på nätet.
http://www.nashult.se/index.asp?mainId=34&secId=35 2006-10-06

Den nya kyrkans arkitektur och inredning präglades av den nygotiska stilen. Exteriör försågs byggnaden med flera typiska nygotiska dekorelement. Fönster, ljudluckor och dörröppningar fick en spetsbågig form och överst i fönsterbågarnas spetsar formades spröjsen som fyrpass. Entrépartierna utformades som perspektivportaler och dekorerades med strävpelar. Även tornet dekorerades med strävpelare avtäcka med förzinkad plåt. Tornet kröntes av en hög spira i stället för de för Ölandskyrkorna så typiska lanterninerna. Spiran dekorerades med gavelrösten försedda med blinderingar i samtliga fyra väderstreck. I tornet insattes också rosettfönster i söder, öster och norr.

Fasaden spritputsades med slätputsade fönsteromfattningar, portaler och hörnomfattningar. De sistnämnda dekorerades med kvader. Putsen har vid flera tillfällen lagats och omfärgats. På äldre fotografier kan man se att de spritputsade ytorna har varit avfärgade i en mörkare färg medan de slätputsade partierna varit vita. Troligen förändrades detta i samband med renoveringen 1933-34 så att hela kyrkan avfärgades i vitt. Snickerier som dörrar, fönster och ljudluckor har ommålats vid flera tillfällen. En stor förändring av kyrkans exteriör var bytet av takmaterial 1975. Långhusets förzinkade slätplåt byttes då mot korrugerad plåt. Tornet är dock fortfarande belagt med förzinkad slätplåt liksom långhusets takomfattningar och avtäckningarna på strävpelare och entrépartier.

Den nygotiska stilen var en av de nystilar som hade blivit moderna under 1800-talets andra hälft. Nystilarna, och i synnerhet nygotiken, framhölls av Överintendentsämbetets överintendent Helgo Zettervall. Överintendentsämbetet var den myndighet som mellan 1810 och 1918 hade ansvar får det offentliga byggnadsväsendet i Sverige och som också granskade och godkände alla ritningar till Svenska kyrkans byggnader. Efter 1918 omvandlades Överintendentsämbetet till Kungliga byggnadsstyrelsen. Som överintendent hade Helgo Zettervall ett stort inflytande över hur kyrkor och andra byggnader utformades. Han ville frångå de enkla klassicistiska tegnerladorna och andra typer av kyrkobyggnader där arkitekturen formats efter en mer väckelsinriktad liturgi. Istället framhölls det medeltida kyrkorummets avskilda absid och mystik som idealet.

Nygotiken fick ett visst genomslag vid renoveringar och nybyggnationer av kyrkor i Kalmar län. Ett fint exempel på detta är Fagerhults kyrka i Högsby kommun som byggdes 1890. På Öland kom dock aldrig den nygotiska stilen att bli så framträdande. Troligen berodde det på att den stora nybyggnads- och ombyggnadsfasen av de öländska kyrkorna låg tidigare under 1800-talet. Förutom Källa nya kyrka finns ytterligare endast ett exempel på en genomgripande nygotiska gestaltning nämligen Gräsgårds kyrka på öns sydöstra sida. Gräsgårds medeltida kyrka hade dock redan ombyggts på 1820-talet. När denna kyrka fick sitt nygotiska utseende var det istället frågan om en genomgripande stilrenovering. I några kyrkor kan man också se en viss influens från de nygotiska stilidealen t ex i Torslunda kyrkas spetsbågiga fönster och Mörbylånga kyrkas tornspira.

Källa nya kyrka har exteriört genomgått få förändringar. Bytet av takplåt från slätplåt till korrugerad plåt samt avfärgningen av hela kyrkan i vitt är de största förändringarna. Det innebär att kyrkans ursprungliga nygotiska karaktär exteriört är mycket välbevarad