GILLSTADS KYRKA

GILLSTADS KYRKA - Kyrkan består av ett rektangulärt, lågt långhus med ett invändigt något bredare, rakt avslutat kor i öster samt sakristia norr om koret. Tornets bottenvåning ingår i kyrkorummet/långhuset. Över den del av långhuset som är beläget i tornet finns en djup läktare. Kyrkan präglas av såväl medeltid som av olika tiders förändringar.
LÅNGHUS - Långhuset är indelat genom bred mittgång och tvärgång i söder. I väster är en djup orgelläktare. Under läktarens västligaste parti är en läktarunderbyggnad med en läktartrappa på varje sida av mittgången. Framför trappan är en avbalkning mot öster på varje sida. Avbalkningen är placerad mitt under läktaren. En dörr i västgaveln leder till ett vindfång framför västporten. Bänkkvarteren slutar i väster ca tre meter från avbalkningen mot läktarunderbyggnaden. Här finns ett litet kyrktorg med bokbord. En dörr/port med vindfång finns mitt i långhusets södra vägg.
GOLV -Golvet i mittgång, tvärgång och i läktarunderbyggnaden utgörs av rektangulära, grovt hyvlade kalstensplattor. Vid sidorna, under bänkar samt öster om underbyggnaderna, ligger längsgående, smala granbräder. I mittgånget och tvärgången ligger en gråbrun gångmatta.
VÄGG - Väggarna är slätputsade och vitmålade. Väggarna är ojämna i östra delen av kyrkorummet, men betydligt slätare i torndelen i väster. De avslutas upptill av en profilerad röd taklist. Över läktaren är istället en grå taklist. Närmast golvet finns en målad, bänkhög, gråmålad bröstpanel av trä. Den avslutas upptill av en mörkare grå överliggare, sammanbunden med bänkryggarnas övre del. I västra delen av kyrkorummet, i tornets bottenvåning, är utmed ytterväggarna en vitmålad bröstpanel av vertikala bräder med likadan överliggare. Väggen mot läktarunderbyggnaden i väster samt till vindfånget här utgörs av en slät, vit brädpanel. Närmast mittgången finns på båda sidor en stor kvadratisk öppning med korslagda mörkgrå träspröjsar.
INNERDÖRRAR OCH PORTAR - Dörren till vindfångwt framför sydportalen utgörs av en rektangulär, gråmålad pardörr. Varje dörrblad pryds av två nedsänkta speglar i ljusare grått. I varje spegel är en utsparad, mörkgrå målad balusterform. Dörren är placerad under en rundbågig grå träportal. I tympanonfältet är en snidad sol, gråmålad på röd botten. Vindfånget har golv av kalksten samt tunnvälvt putsat tak och vägg. Porten är en grå slät enkeldörr.
Dörren till vindfånget i väster har samma utformning. Västporten består av en segmentbågad grå, slät pardörr och är placerad i en putsad, djup, segmentbågad nisch. Vindfånget har kalkstensgolv och plant, ljust trätak. Dörrar, portar och vindfång är från 1925.
FÖNSTER - Långhuset har två fönster i söder och två i norr. De gråmålade innanfönstren är indelade i vardera fyra lufter. Det västliga fönsterparet, i tornets första våning, består av större, rektangulära fönster, placerade i raka, rektangulära fönstersmygar. Det östliga paret består av mindre, spetsvinklade fönster, placerade i utåt konande, segmentbågade smygar. Fönstren har inåt lutande, nyare fönsterbänkar av hyvlad kalksten. Fönsterbänkarna är från 1925. Det sydöstliga fönstret har dock en putsad fönsterbänk med en äldre, smal inmurad kalksten närmast mittgången.
TAK - Det segmentvälvda, trätaket över långhuset är målat i engelskt rött. Taket över tornets bottenvåning är segmentvälvt och målat i ljust blått. Det är betydligt högre än de rödmålade takpartiet. Taket uppsattes 1925 och fick nuvarande färgsättning 1983.
LÄKTARUNDERBYGGNAD - Läktarunderbyggnaden från 1983 innehåller närmast västväggen en läktartrappa på vardera sida av mittgången. Trapporna från 1925 har uppgång från öster och är svängda nedtill. De består av lackade, inbyggda steg samt handledare av trä. Under varje trappa är ett förråd från, avskiljt genom en vit slät skärmvägg med infälld dörr.
KOR - Koret avgränsas från långhuset genom ett trappsteg samt genom en bänkskärm vid varje sida. Altaret är placerat invid östväggen och på vardera sidan om detta är en sluten korbänk, vänd mot väster. På altaret vilar den stora altaruppsatsen. Den runda altarringen når ända intill korbänkarna i öster. Söder om altaret, fäst i korbänken, är en nummertavla. I korets norra del står en dopfunt samt på en hylla/dopaltare på väggen en madonnaskulptur. Väster om madonnan hänger en bonad,. Vid nordväggen står predikstolen med trappa från öster samt en hög dörr med portal mot söder. Öster om predikstolen, bakom dess portal, är dörren till sakristian. Söder om predikstolen står ett piano.
GOLV -Korgolvet av kalksten inlades möjligen 1711. I golvets södra del är inmurat en romansk stavkorshäll av sandsten. Korgolvet utvidgades mot väster 1948, där kalkstenarna är mer enhetliga och betydligt jämnare än de övriga. Framför altaret ligger en rektangulär matta, vävd i geometriska mönster i starka färger. Mattan är vävd vid Agda Österbergs Ateljé Tre Bäckar. Innanför altarringen är golvet ytterligare förhöjt och täcks av lackade smala bräder med en gråbrun matta.
VÄGG - Koret är invändigt något bredare än långhuset, förutom en dryg meter i väster, som har samma bredd. Väggen är slätputsad och vitmålad. I norr är väggen nedtill mycket ojämn och med utstickande stenar. I söder är en bröstpanel av samma utförande som kyrkans bänkskärmar. Västligaste delen av bröstpanelen är något lägre. Över denna är en utstickande, långsmal, putsad och målad sten. En blå och gul bonad på sydväggen avbildar en Jahvésol över ett Kristusmonogram. Bonaden uppsattes 1983 och är vävd av Kerstin Persson, Tre Bäckar, Varnhem.
DÖRR - En ljusgrön enkeldörr, möjligen från 1983, slut leder till sakristian. Dörren har tre speglar och är placerad i en djup, rektangulär nisch.
FÖNSTER - Koret har ett fönster i söder. Fönstren har samma form och placering som det sydöstligaste långhusfönstret.
TAK - Se långhus.
FAST INREDNING
ALTARE - Altarets underrede är murat av sten, putsat och vitmålat. Den grå, skulpterade kalkstensskivan täcks av en träskiva.
BÄNKINREDNING - Kyrkorummets bänkinredning består av två kvarter i söder och ett i norr. Det norra kvarteret innehåller 13 bänkar, sydöstra kvarteret sex bänkar och det sydvästra fem bänkar. Dessa står ända intill ytterväggarna. Bänkkvarteren är öppna, men sammanhålls utmed ytterväggarna av en mörkgrå överliggare, sammanfogad med ryggarna. Sitsarna, bokbräderna samt ryggarnas framsidor, med sina fyra rektangulära speglar, är ådrade i brunt. Ryggarnas baksidor samt fotstöd är gråmålade. De grå gavlarna har vardera en rektangulär, gulgrå spegel med grå profilerad ram. Mot koret och tvärgången är på båda sidor skärmar i samma utförande som gavlarna. Bänkarna är från 1925. De är försedda med bänkvärmare.
Korbänkarna har skärmar och dörrar i samma utförande som långhusbänkarna. Närmast predikstolen, i nordöstra hörnet sitter ovanpå bänkskärmen en snidad, röd akantusdekorerad del till gavel, troligen från predikstolens portal.
PREDIKSTOL -Den polygonala predikstolen från 1744 indelas i fält genom en skulptur i varje hörn. Dessa avbildar de fyra evangelisterna, Moses samt ytterligare en helig man. I fälten är reliefdekor i form av storflikiga akantusblad. Dekoren är målad i bland annat vitt, blått och rött. I det mellersta fältet, inom ett fyrpass, är kung David med harpa avbildad i relief. Detta fält är gulfärgat och figurerna omges av rik akantusdekor. Under predikstolen är skulpterade, nedhängande festonger. Predikstolen är fastmonterad vid väggen och saknar fot.
Den övre sargen och trappräcket är profilerat, brutet och marmorerat i ljusa färger. Under räcket är ett skrank med speglar. I mitten är en oval med målade, svarta inskriptioner. Skranket har nedtill snidade akantusblad. Den rektangulära predikstolsdörren öster om trappan är rektangulär med röd växdekor samt svart målad inskription, bland annat dateringen "1744". Den ljust ådrade, vid sidorna raka portalen består upptill av en svart sköld med målad guldinskription, krönt av en utsågad spira. Trappan består av raka, lackade inbyggda steg. Predikstolen har ett runt ljudtak. Kanten är profilerad, bruten och gråmålad med nedhängande festonger ibland annat rött och grönt. Ovanpå ljudtaket är kanten smyckad av omväxlande sköldar och spiror krönta av eldar. (?)
ORGEL - Orgeln är byggd 1925 av Nordfors och co. Den omdisponerades 1948 och har nu sju stämmor, en manual och pedal. Spelbordet är vänt mot väster. Fasaden ommålades 1948, troligen enligt Adolf Niklassons förslag. Piporna är samlade i ett högt mittfält. Fältet kröns av en snidad Jahvésol. Flyglarna är marmorerade i grå toner och har brutet krön med målade bårder. Varje flygel pryds överst av en målad lyra under ett draperi i gult.
LÄKTARE -Läktaren är från 1925 och föregicks av en läktare från 1751. Den uppbärs av grå, fyrsidiga pelare. Två av dessa är fästa vid bänkar närmast mittgången. Det gråvita läktarbröstet består av ett skrank, prytt av nästan kvadratiska speglar, marmorerade i grått och vitt med röda och vita ramar. Fyllningarna härrör från ett äldre läktarbröst. Läktargolvet är belagt med heltäckningsmatta. På varje sida av orgeln är fem gradiner med vardera fyra bänkar av samma utförande som långhusbänkarna.
SPECIFIKA INVENTARIER
ALTARTAVLA - Altartavlan från 1684 utgörs av en skulpterad calvariegrupp, målad i vitt och guld.
ALTARUPPSATS - Altaruppsatsen inköptes 1684 och är möjligen tillverkad av av George Baselaque. Vid sidorna av calvariegruppen är en skulpterad Johannes döpare respektive Moses under var sin snäcka. Figurerna omges av en arkitektoniskt uppbyggd ram med joniska kolonnetter och pilastrar. Överst är en svängd fronton med kartusch i mitten. I kartuschen är en medaljong med bibelcitat. Frontonen kröns av en girland med en liggande skulpterad ängel vid varje sida samt i mitten lammet med segerfana.
ALTARRING - Den runda altarringen från 1925 utgörs av en balustrad med balusterdockor, marmorerade i grått. Armstöd och knäfall är stoppade och klädda med grågrönt tyg.
DOPFUNT -1100-tals dopfunten av sandsten har uttömningshål. Den har cylindrisk, nedtill något konande cuppa, samt cylindrisk bred och uppåt konande fot. Mellan cuppa och fot är en kraftig skulpterad vulst.
MADONNA -En välbevarad madonna av ek från 1200-talets senare del bär krona och sitter på en tron med Jesusbarnet sittande på vänster knä. Maria och barnet är skurna i ett stycke. Skulpturen har vissa fragment av färg samt av kredering. Madonnan förvarades före 1925 i sakristian. Madonnaskulpturen står på en rund, sentida sockel.
NUMMERTAVLA - Nummertavlan, troligen från 1925, är svart med ljusgrön ram. Innerst har ramen en smal ornerad, guldfärgad list. Den kröns av en snidad och genombruten guldfärgad rosett med en palmkvist(?)
SAKRISTIA - Sakristian uppfördes vid restaureringen 1924-1925. Utmed sakristians västvägg är grå, släta skåp med grå spegeldörrar, troligen från 1951. I öster är ett fönster och framför detta ett bord. Söder om fönstret står ett orgelharmonium. Utmed sydväggen, öster om kordörren, är ett enkelt altare och över detta ett snidat träkors. I nordväggen är två dörrar.
GOLV - Golvet, troligen inlagt 1951, består av grovt slipade kalkstensskivor.
VÄGG - Väggarna är vitmålade och slätputsade.
PORT/DÖRRAR - Den östliga dörren är grå, slät och leder troligen till ett kassavalv. Den västliga grå spegeldörren leder till ett vindfång framför nordporten. Det stora vindfånget har kalstensgolv, putsade väggar och ljus träpanel i taket. Porten är gråmålad, slät och segmentbågad samt placerad i en grund segmentbågad nisch.
FÖNSTER - Det rektangulära innanfönstret är grått och indelat i tvålufter, placerade i en rundbågad smyg.
TAK - Det segmentvälvda, ljusa trätaket består av brädor av olika bredd.
TORN - Tornet uppfördes 1924-1925.
TORNVÅNING - Våning 1 ingår i kyrkorummet. Via en trappa från läktaren, söder om orgeln, samt en slät dörr når man våning 2. Trappan består av omålade, inbyggda trätrappsteg. Golv och tak på våning 2 utgörs av plankor. Väggarna är putsade och vitmålade. Här förvaras en del rygglösa grå bänkar. Mot väster är ett runt, grått fönster i en rund smyg. En öppen trätrappa fortsätter till våning 3 och 4. Här består golv, väggar och tak av plankor. En av klockorna på våning 4 är gjuten 1687 av Petter Böök och den andra 1764 av Billsten från Skara. Båda har inskriptioner. Luckorna är infällda i tak/vägg.

Historiken kompletterad vid inventeringen 2003:
GILLSTADS KYRKA - Gillstads stenkyrka uppfördes sannolikt under 1100-talet. Den äldsta kyrkan bestod av ett rektangulärt långhus med lägre och smalare rakslutet kor. Långhusmurarna är till stor del medeltida. Från medeltiden är bevarat en dopfunt, två gravstenar, en madonnabild från 1200-talets slut och takstolar från 1200-talet. Före 1671 tillbyggdes, enligt en avbildning i Peringskiöds Monumenta, ett vapenhus av trä i söder. Ca 1680 breddades koret till långhusets bredd. Fasaden putsades. Altaruppsatsen från 1684 är möjligen gjord av Georg Baselaque. 1702 lagades överdelen av västra långhusväggen, till följd av eld eller ras. De nya delarna uppfördes av dubbla timmerväggar med luft mellan. Yttre väggen var av ek och den inre av fur. (Fischer: Sveriges Kyrkor, 1913)
1711 lades stengolv i koret. Nya fönster upptogs och de gamla förstorades under 1700-talet. Predikstolen tillkom 1744. En läktare tillverkades 1751 och ett altare med altarring möjligen 1752. En ny klockstapel byggdes 1768. En av klockorna är gjuten 1687 av Petter Böök och den andra 1764 av Nils Billsten, Skara. Efter 1829 byttes takets ekspån ut mot skiffer. Vid 1800-talets andra hälft fick kyrkan ett dekormålat trätak i gult och blått med målade "kronsolar". Ca 1894 insattes ett ljust pärlspåntstak med bred hålkälslist. Det gamla innertaket lades i ett vedskjul, som senare brann upp.
1916 ansökte församlingen om att få riva kyrkan. Istället för rivning beslutades om en tillbyggnad. 1924-1925 skedde den genomgripande tillbyggnad och restaurering enligt arkitekt R Hjorts förslag. Måleriarbeten leddes av målarmästare Malmström, Vara och snickeriarbeten av byggmästare Hellstrand. Vapenhuset i söder revs, ett torn byggdes i väster och en sakristia i norr. Långhusets västra, delvis timrade vägg revs. Troligen höjdes långhusmurarna ca ½ meter. Innanför portarna tillkom vindfång och nya innerdörrar. Fyllningar från ett äldre läktarbröst användes till den nya tornläktare som nu byggdes. Nya solbänkar och fönsterbräden, portar, ljudluckor, nummertavlor och läktartrappor uppsattes. Kyrkan fick också nytt innertak av slätspåntade, ljusa bräder, nya bänkar och ny altarring. Vid båda sidor av altaruppsatsen uppsattes en bröstpanel. De äldre gravhällar som tidigare funnits i vapenhuset placerades utmed fasaden. En orgel, byggd av Nordfors och co, Lidköping, insattes. En madonnaskulptur flyttades in i kyrkorummet från sakristian. Kyrkklockorna flyttades från klockstapeln till tornet.
Ingenjör S Lidéns program för elektrisk uppvärmning och belysning godkändes 1939. Tidigare stod en kamin i sydöstra hörnet.
1948 elektrifierades och omdisponerades orgeln av Nordfors och co, Lidköping.
Invändiga restaureringsarbeten utfördes 1951 under ledning av arkitekt Adolf Niklasson. Konservator Olle Hellström framtog äldre färglager på den övermålade altaruppsatsen och predikstolen. Madonnaskulpturen konserverades. Samtidigt borttogs den östligaste bänken vid båda sidor och koret utökades något. Ett altare uppsattes i sakristian, som även fick nytt golv. Interiörens tak, väggar, bänkar, dörrar, läktare och orgelfasad ommålades. Snickeri - och stenarbeten utfördes av byggmästare Karl Bengtsson, Gillstad. Måleriarbeten utfördes av Allan Steiner Järpås.
1955 insattes elektrisk klockringning genom Bergholz klockgjuteri.
1966 genomförde Anticimex en sanering på grund av skadedjursangrepp, bland annat i korgolvet.
1968 målades kyrkan invändigt av Allan Steiner. Nya gångmattor inlades.
1983 renoverades kyrkans interiör enligt program av arkitekt Ernst Lefvander, Skara. Renoveringen innebar bland annat att tre bänkar på varje sida avlägsnades under läktaren, att en mindre läktarunderbyggnad uppfördes och att det flagnande innertaket målades i rött och blått. En bonad av Kerstin Persson uppsattes över dopfunten. Måleriarbetena anförtroddes Stellan Lindholm, Mellby måleri - och mattservice.
Ett församlingshem ritades 1985 av Birger Bengtsson, Vara, och byggdes troligen 1989.
1992 lagades putsen på tornets sydsida. Tornkorset lagades 1993 av Inge Gertsson. Nya textilskåp inredning till sakristians tillverkades av Per-Åke Leckström 2003.

GILLSTADS KYRKA - Kyrkan består av ett medeltida, rektangulärt långhus med fullbrett, rakt avslutat kor, ett lågt och kraftigt torn i väster samt sakristia norr om koret. Tornet är nästan lika brett som långhuset och har en sluten åttasidig, spåntäckt trälanternin. Tornet och sakristian är uppförda 1925.
FASAD - Fasaderna utgörs av putsad och vitmålad natursten. Långhusväggarna är något ojämna. Tornets nederdel är murat av putsat tegel.
Sockel saknas, men runt koret finns vissa utstickande stenar vid marken. Tornet har hög sockel av huggna granitkvadrar. På tornets västfasad står med järnband "1924". Sakristian har en låg granitsockel. Utmed sakristians västfasad är tre gravhällar resta. Hällarna är försedda med reliefer och inskriptioner.
PORT -Huvudingången i tornets västfasad tillverkades 1924, troligen med kyrkans sydport som förebild. Porten utgörs av en brun, rundbågig pardörr med fiskbensmönstrad fyllning, dragring samt ett ornerat järnbeslag. Porten är placerad i en rundbågig nisch med kälade sidor. Framför porten finns två trappsteg samt ett vilplan av granit. På vardera sida är en handledare av järn, fäst i fasaden.
Sydporten är en smal, brun och rundbågig dörr med fiskbensmönstrad fyllning, eventuellt 1700-tal. Den har smidd dragring, som omges av en rombiskt plåtbeslag med en stjärna i varje hörn. Dörren är placerad i en smal, rundbågig, nisch. I nischen ligger ett trappsteg av kalksten och framför nischen ett steg av granit. Sakristians nordport utgörs av en brun, segmentbågad enkeldörr med fiskbensmönstrad fyllning. Porten är placerad i en segmentbågad nisch.
FÖNSTER - Kyrkan har i långhuset/koret två större, symmetriskt placerade fönster i söder och två i norr. De spetsvinklade, gråmålade fönstren är indelade i fyra lufter, i sin tur spröjsade i smårutor med blyspröjs. De sitter i segmentbågade nischer med fönsterbänkar av kalksten från 1925. Mitt i sakristians västfasad finns ett mycket litet, kvadratiskt, gråmålat fönster med blyspröjs. Fönstret är placerat i en djup, konande, kvadratisk nisch. Sakristian har även ett fönster i öster. Det grå, rektangulära fönstret består av två lufter samt smårutor med blyspröjs. Det är placerat i en rektangulär nisch.
Tornet har i norr respektive söder ett högt, gråmålat rektangulärt fönster. Varje luft indelas i smårutor genom blyspröjs. Fönstren är placerade i grunda, rektangulära nischer med solbänkar av kalksten.
Lanterninen har i varje väderstreck en, rektangulär ljudglugg, täckt av en spånklädd lucka.
TAK - Långhus - kor har sadeltak, valmat över koret. Taket är täckt med grå skiffer. Korets gavelspets kröns av en spira med tupp av järn. Sakristian har skiffertäckt sadeltak. Över tornet reser sig en karnisformad, spåntäckt huv med åttasidig, spåntäckt, åttasidig lanternin. Lanterninen har ett torntak, krönt av en kopparkula med järnkors. Korsets armar avslutas med små kopparkulor.