FYR

En fyr på Vinga hade diskuterats redan tidigare. Fyrkonstruktören C. Wallenstrand reste till Göteborg och besiktigade de föreslagna platserna, varefter han uppgjorde ritningar och kostnadsförslag för alla tre fyrplatserna. Ett byggnadskontrakt för dessa upprättades med handlaren O. Hellström i Söderhamn. Hellström dog redan året efter varför ett nytt kontrakt upprättades med byggmästaren Jonas Jonasson. Jonasson kom under 1840-talet att ta hem de flesta fyrbyggnadskontrakten i Sverige och blev med tiden en van fyrbyggare. 1840-1841uppfördes ett litet cylinderformat fyrtorn av gråsten, vitputsat, med en linsapparat av tredje ordningen med tillhörande lanternin. Fyrapparaten och lanterninen tillverkades av firman Henri Lepaute i Paris. Dessutom byggdes ett bostadshus, ett uthus, ett dass och en båtbrygga. Fyren tändes 1841. Den nya linsapparatens funktionsduglighet följdes extra noga av Lotsverket. Om den skulle klara vårt kalla klimat låg vägen öppen för nya linsfyrar i Sverige. Med facit i hand kan vi konstatera att den nya linsapparaten fungerade bra och att linsfyrarna hade kommit till Sverige för att stanna.

Under 1850-talet inkom flera klagommål om att fyren på Vinga var för svag och att den dessutom föväxlades med andra fyrar. För att råda bot på detta uppförde Lotsverket ännu en fyr 1854. Den nya fyren utgjordes av ett cylinderformat tegeltorn med en fjärde ordningens linsapparat och tillhörde lanternin.

Under 1880-talet dömdes återigen fyrplatsen ut. För den allt intensivare trafiken i dessa farvatten med allt större fartyg med mer värdefulla laster krävdes en ljusstarkare fyr. År 1889 förelsog Lotsstyrelsen Kungl. Maj:t att en ny fyr med en första ordningens lins skulle byggas på Vinga. Detta godkändes samma år. Den nya fyren, som ritades av Emil Karlsson, uppfördes mellan 1889 och 1890. Fyren utgjordes av ett 29 meter högt stentorn med en omgående linsapparat av första ordningen. Samma år som den nya fyren stod klar släktes de två gamla fyrarna. Fyren från 1854 revs. Den äldre fyren, från 1841, fick stå kvar men såväl fyrapparaten och lanterninen som lanterninmuren togs ned. Åren 1890-1911 användes tognet som fotogenbod. Under en tid hade det även en signaltavla för ishinder monterat på fasaden.

1896 uppfördes två överensfyrar på Vinga. Dessa tjänade till ledning i farleden från fyren Viten, uppförd samma år, till Böttö fyr. Fyrarna med sina lampor utgjordes av två träställningar som var målade i svart och vitt. År 1898 ersattes träställningarna av två fyrkurer av trä som innehöll varsin parabolisk spegel med fotogenlampa. Till fyrarna hörde två mindre förrådsbyggnader. År 1929 erhöll fyrarna AGA-belysning. År 1948 ersattes den nedre fyrkuren av ett nytt betongtorn samtidigt som båda fyrarna elektrifierades. Samtidigt elektrifierades huvudfyren, vilket fick en kraftigt ökad ljusstyrka. Fyren automatiserades 1975., null