LIDENS GAMLA KYRKA

Den till ytan stora socknen ligger nordligast i landskapet och omfattar Indalsälvens dalgång och stora glest bebyggda skogsområden. Kyrkan ligger ca 1,5 km sydväst om den nya kyrkan, söder om tätorten Liden avskilt från bebyggelsen.

Kyrkotomten
Mycket liten och begränsad till ytan. Tät granhäck omger tomten utom mot söder. Stigport i trä mot öster med gamla gravkors i järn förvarade på norra insidan. Naturstengrund, liggtimmer, tjärad utsida, sadeltak med spån sågad tunna kopior, taket lades om 1911, senare ?. Gräsmatta runt hela tomten med trolig stenhäll i norr. Minnessten i granit i nordöst över Magnus Huss. Två gravkors under korfönstret från 1850-talet, paret Taflin.

Strax nordost om kyrkan står en klockstapel från 1958, ritad av Iwar Andersson, efter förebild av äldre stapel. Stolpkonstruktion stående på gjutna stöd i betong, åtta yttre spånklädda ben, samt inre krysstag i fyrkantvirke i alla väderstreck, som bär det nedre spåninklädda tälttaket ur vilket en hög spira suter upp, även den spånklädd. Lanternin med öppet spröjsverk i trä. Klockupphängning via tre par inre fyrkantstolpar i diagonal.

FÖRSAMLING 1995 - LIDEN

BEFOLKNINGSTAL - år 1805: 789, år 1900: 2671, år 1995: 1024

FÖRSAMLINGSHISTORIK - Medeltida socken. Liden var med Holm som annex ett eget pastorat 1314, lades senare under Indal fram till 1889. Därefter pastorat med Holm.

LÄGE OCH OMGIVNING - Den till ytan stora socknen ligger nordligast i landskapet och omfattar Indalsälvens dalgång och stora glest bebyggda skogsområden. Den nya kyrkan (se II: LIDENS KYRKA) ligger i tätorten Liden i utkanten av odlingsbygden högt upp i en brant sluttning ner mot Indalsälven. Prästgård och sockenstuga finns i kyrkans närhet. Längre ned i sluttningen, ca 1,5 km sydväst om den nya kyrkan och avskilt från bebyggelsen ligger Lidens medeltidskyrka på en hög platå ovanför älven som är djupt nedskuren i landskapet. Klockstapel ritad av Iwar Andersson, efter förebild av äldre stapel. De båda kyrkorna samt Lidens by med omgivande ålderdomligt odlingslandskap utgör riksintresse.

RASERAD KYRKA / RUIN -

DEN BEFINTLIGA KYRKANS PLANUTVECKLING - I: Senmedeltida gråstenskyrka bestående av rektangulärt långhus med rakslutet korparti. Sakristia i nordost och vapenhus i sydväst sannolikt tillkomna något senare; de ligger inte i förband med långhuset.

EXTERIÖR OCH INTERIÖR - Vitputsad med brant, spånklätt sadeltak. Kyrkan välvdes troligen i början av 1500-talet. Mot mitten av 1700-talet förstorades fönstren i öster och söder och några decennier senare tog man upp ett fönster på den tidigare fönsterlösa nordsidan. Under 1600- och 1700-talen tillkom läktare i kyrkan. Efter en period av förfall från 1800-talets mitt genomgick kyrkan 1928 en genomgripande renovering under ledning av Erik Salvén. Den planerade rekonstruktionen av de raserade valven var emellertid inte ekonomiskt genomförbar, i stället fick kyrkorummet ett trätunnvalv. Kyrkans väggar har rester av målningar i renässansstil, som enligt en nu försvunnen inskrift skulle de vara från 1561. I kyrkan har förvarats ett antal medeltidsskulpturer, av vilka en romansk madonna, en prinsessa från en S:t Göransgrupp från c:a 1500 och fyra skulpturer ur ett altarskåp från sent 1400-tal, stals vid ett inbrott 1994. I oktober 2001 stals en S:ta Ursulaskulptur, en S:t Martinsbild från 1500-talet. År 1755 snidade Jonas Granberg dels en ny altarprydnad i form av en omramning av fönstret ovanför altaret, dels en predikstol. Från predikstolen stals 2001 fyra evangelister. Orgelfasaden är från mitten av 1800-talet.

Uppgifterna är sammanställda av Riksantikvarieämbetet, Forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria 1999.

Medeltida socken. Liden var med Holm som annex ett eget pastorat 1314, lades senare under Indal fram till 1889. Därefter pastorat med Holm.

Medeltida salskyrka i sten, möjligen föregången av en äldre kyrka. Rektangulär byggnad med sakristia i nordost och vapenhus i sydväst, sannolikt tillkomna något senare, de ligger inte i förband med själva kyrkan.

Kyrkan välvdes troligen i början av 1500-talet.

Efter en period av förfall från 1800-talets mitt genomgick kyrkan 1928 en genomgripande re-novering under ledning av Erik Salvén. Den planerade rekonstruktionen av de raserade valven var emellertid inte ekonomiskt genomförbar, i stället fick kyrkorummet ett trätunnvalv.