S.K. TAUBEHUSET

År 1796 uppfördes byggnaden som bostadshus och huvudkontor för Varvet Kusten.

Längs den södra älvstranden låg under 1800-talet flera varv, vilka gav området en särskild karaktär. Varvet Kusten var det sista av de gamla varven att läggas ner i slutet av 1800-talet. Innan nedläggningen fungerade varvet som ett eget samhälle där de flesta anställda både arbetade och bodde inom området. I bottenvåningen på det hus som idag kallas Taubehuset fanns varvskontoret där de nya skeppen ritades. År 1893 ledde konkurrensen från ångfartyg av järn till att Varvet Kusten, med sina segelfartyg i trä, fick läggas ned. Två år senare köptes området av Göteborgs stad som hyrde ut det till olika verksamheter.

Hela området som tillhörde Varvet Kusten var ursprungligen omgärdat av ett träplank. Huvudkontoret var fram till 1930-talet rödmålat med svarta, tjärade ytterdörrar. Enligt ett besiktningsprotokoll från 1798 hade undervåningen fyra rum varav ett var kontor, kök och två förstugor. Infarten till varvet gick genom en portgång i husets norra ände (i ursprunglig placering). På ovanvåningen fanns tre lägenheter med två respektive tre rum och kök, huset hade två trappuppgångar från vilka man även kom upp på vinden.

År 1906 flyttade familjen Taube in i huset och hyrde övervåningen för knappt 60 kronor i månaden.

Varvsområdet förföll efterhand och beskrevs i GP år 1950 som en ”idyll full av skit”. Samma år höll diktaren Evert Taube ett tal från ett fönster på andra våningen i huset, inför en folksamling på 5000 personer. Han talade om den lojala sjömansstaden Göteborg och nuvarande Taubehuset som en representant för densamma. Göteborgs stad stod inför stora förändringar då äldre stadsdelar skulle saneras och ersättas med moderna bostadsområden. I början av 60-talet planerades den nya Oscarsleden att dras fram längs Södra älvstranden, rakt över den tomt där Taubehuset låg. Lägenheterna i huset var uthyrda till mycket låg hyra eftersom underhållet var eftersatt och varken elektricitet eller toalett fanns i huset.

Trots husets dåliga skick beslöt kommunen att det skulle räddas genom att flyttas. För ett bevarande talade byggnadens koppling till familjen Taube, ansåg stadsrådet Alf Hermansson. Evert Taube själv ansåg att det viktigaste med det gamla huvudkontoret var dess koppling till varvsnäringen. Evert skänkte 1962 ett antal föremål till huset, bland annat den luta han använde vid sina konserter. Ett litet museum över Evert Taube iordningställdes i Taubes kammare. I rummet finns också möbler och saker som tillhört familjen Taube. Hermansson var den som ledde förhandlingarna om flyttning av huset och han var också kulturminnesföreningen Warfvet Kustens förste ordförande. Föreningen startades 1963. Två år senare fick föreningen Taubehuset till skänks av Göteborgs stad. Föreningens huvudsyfte är att bevara huset och vid eventuell upplösning av föreningen återgår huset till staden.

År 1967 flyttades huset till sin nuvarande plats, ett arbete som sammanlagt tog en månad. Efter flytten inleddes en omfattande restaurering och modernisering av huset. Det mesta, utom timmerstommen, byttes ut. Takets tegelpannor återanvändes i den mån det var möjligt. Sanitära anläggningar installerades, vilket till viss del påverkade den ursprungliga rumsindelningen. De tidigare eldstäderna ersattes med radiatorer. Huset målades ljusgult istället för rött, för att bättre passa in i den nya omgivningen.

Taubehusets historia som huvudkontor för Varvet Kusten finns dokumenterad i flera källor bland annat i skriften Varvet kusten. Flytten av huset behandlas i ”Hur tre göteborgshus räddades” av Alf Hermansson, författaren var själv med vid flytten och en drivande kraft för att rädda huset.

Idag används byggnaden som bostad och föreningslokal. I huset finns också de museala delarna med Taubes kammare och varvsrummet, i det senare finns en utställning över Varvet Kusten.

Källa: Byggnadsminnesförklaring av det sk Taubehuset, Länsstyrelsen Västra Götaland

Byggnaden ligger idag på Majnabbeberget, mellan Oscarsleden och Stenas Tysklandsterminal. Huset ligger i nord-sydlig riktning med entréerna i väst. Till byggnaden hör en trädgård med ett mindre uthus. Ett päronträd planterades på invigningsdagen 1967 till minne av Evert Taube som hade haft ett päronträd utanför sitt fönster.

Källa: Länsstyrelsen Västra Götaland

År 1796 uppfördes byggnaden som bostadshus och huvudkontor för Varvet Kusten.

Längs den södra älvstranden låg under 1800-talet flera varv, vilka gav området en särskild karaktär. Varvet Kusten var det sista av de gamla varven att läggas ner i slutet av 1800-talet. Innan nedläggningen fungerade varvet som ett eget samhälle där de flesta anställda både arbetade och bodde inom området. I bottenvåningen på det hus som idag kallas Taubehuset fanns varvskontoret där de nya skeppen ritades. År 1893 ledde konkurrensen från ångfartyg av järn till att Varvet Kusten, med sina segelfartyg i trä, fick läggas ned. Två år senare köptes området av Göteborgs stad som hyrde ut det till olika verksamheter.

Hela området som tillhörde Varvet Kusten var ursprungligen omgärdat av ett träplank. Huvudkontoret var fram till 1930-talet rödmålat med svarta, tjärade ytterdörrar. Enligt ett besiktningsprotokoll från 1798 hade undervåningen fyra rum varav ett var kontor, kök och två förstugor. Infarten till varvet gick genom en portgång i husets norra ände (i ursprunglig placering). På ovanvåningen fanns tre lägenheter med två respektive tre rum och kök, huset hade två trappuppgångar från vilka man även kom upp på vinden.

År 1906 flyttade familjen Taube in i huset och hyrde övervåningen för knappt 60 kronor i månaden.

Varvsområdet förföll efterhand och beskrevs i GP år 1950 som en ”idyll full av skit”. Samma år höll diktaren Evert Taube ett tal från ett fönster på andra våningen i huset, inför en folksamling på 5000 personer. Han talade om den lojala sjömansstaden Göteborg och nuvarande Taubehuset som en representant för densamma. Göteborgs stad stod inför stora förändringar då äldre stadsdelar skulle saneras och ersättas med moderna bostadsområden. I början av 60-talet planerades den nya Oscarsleden att dras fram längs Södra älvstranden, rakt över den tomt där Taubehuset låg. Lägenheterna i huset var uthyrda till mycket låg hyra eftersom underhållet var eftersatt och varken elektricitet eller toalett fanns i huset.

Trots husets dåliga skick beslöt kommunen att det skulle räddas genom att flyttas. För ett bevarande talade byggnadens koppling till familjen Taube, ansåg stadsrådet Alf Hermansson. Evert Taube själv ansåg att det viktigaste med det gamla huvudkontoret var dess koppling till varvsnäringen. Evert skänkte 1962 ett antal föremål till huset, bland annat den luta han använde vid sina konserter. Ett litet museum över Evert Taube iordningställdes i Taubes kammare. I rummet finns också möbler och saker som tillhört familjen Taube. Hermansson var den som ledde förhandlingarna om flyttning av huset och han var också kulturminnesföreningen Warfvet Kustens förste ordförande. Föreningen startades 1963. Två år senare fick föreningen Taubehuset till skänks av Göteborgs stad. Föreningens huvudsyfte är att bevara huset och vid eventuell upplösning av föreningen återgår huset till staden.

År 1967 flyttades huset till sin nuvarande plats, ett arbete som sammanlagt tog en månad. Efter flytten inleddes en omfattande restaurering och modernisering av huset. Det mesta, utom timmerstommen, byttes ut. Takets tegelpannor återanvändes i den mån det var möjligt. Sanitära anläggningar installerades, vilket till viss del påverkade den ursprungliga rumsindelningen. De tidigare eldstäderna ersattes med radiatorer. Huset målades ljusgult istället för rött, för att bättre passa in i den nya omgivningen.

Taubehusets historia som huvudkontor för Varvet Kusten finns dokumenterad i flera källor bland annat i skriften Varvet kusten. Flytten av huset behandlas i ”Hur tre göteborgshus räddades” av Alf Hermansson, författaren var själv med vid flytten och en drivande kraft för att rädda huset.

Idag används byggnaden som bostad och föreningslokal. I huset finns också de museala delarna med Taubes kammare och varvsrummet, i det senare finns en utställning över Varvet Kusten.

Källa: Byggnadsminnesförklaring av det sk Taubehuset, Länsstyrelsen Västra Götaland

Byggnaden ligger idag på Majnabbeberget, mellan Oscarsleden och Stenas Tysklandsterminal. Huset ligger i nord-sydlig riktning med entréerna i väst. Till byggnaden hör en trädgård med ett mindre uthus. Ett päronträd planterades på invigningsdagen 1967 till minne av Evert Taube som hade haft ett päronträd utanför sitt fönster.

Källa: Länsstyrelsen Västra Götaland

Byggnaden ligger idag på Majnabbeberget, mellan Oscarsleden och Stenas Tysklandsterminal. Huset ligger i nord-sydlig riktning med entréerna i väst. Till byggnaden hör en trädgård med ett mindre uthus. Ett päronträd planterades på invigningsdagen 1967 till minne av Evert Taube som hade haft ett päronträd utanför sitt fönster.

Källa: Länsstyrelsen Västra Götaland

Byggnaden ligger idag på Majnabbeberget, mellan Oscarsleden och Stenas Tysklandsterminal. Huset ligger i nord-sydlig riktning med entréerna i väst. Till byggnaden hör en trädgård med ett mindre uthus. Ett päronträd planterades på invigningsdagen 1967 till minne av Evert Taube som hade haft ett päronträd utanför sitt fönster.

Källa: Länsstyrelsen Västra Götaland

År 1796 uppfördes byggnaden som bostadshus och huvudkontor för Varvet Kusten.

Längs den södra älvstranden låg under 1800-talet flera varv, vilka gav området en särskild karaktär. Varvet Kusten var det sista av de gamla varven att läggas ner i slutet av 1800-talet. Innan nedläggningen fungerade varvet som ett eget samhälle där de flesta anställda både arbetade och bodde inom området. I bottenvåningen på det hus som idag kallas Taubehuset fanns varvskontoret där de nya skeppen ritades. År 1893 ledde konkurrensen från ångfartyg av järn till att Varvet Kusten, med sina segelfartyg i trä, fick läggas ned. Två år senare köptes området av Göteborgs stad som hyrde ut det till olika verksamheter.

Hela området som tillhörde Varvet Kusten var ursprungligen omgärdat av ett träplank. Huvudkontoret var fram till 1930-talet rödmålat med svarta, tjärade ytterdörrar. Enligt ett besiktningsprotokoll från 1798 hade undervåningen fyra rum varav ett var kontor, kök och två förstugor. Infarten till varvet gick genom en portgång i husets norra ände (i ursprunglig placering). På ovanvåningen fanns tre lägenheter med två respektive tre rum och kök, huset hade två trappuppgångar från vilka man även kom upp på vinden.

År 1906 flyttade familjen Taube in i huset och hyrde övervåningen för knappt 60 kronor i månaden.

Varvsområdet förföll efterhand och beskrevs i GP år 1950 som en ”idyll full av skit”. Samma år höll diktaren Evert Taube ett tal från ett fönster på andra våningen i huset, inför en folksamling på 5000 personer. Han talade om den lojala sjömansstaden Göteborg och nuvarande Taubehuset som en representant för densamma. Göteborgs stad stod inför stora förändringar då äldre stadsdelar skulle saneras och ersättas med moderna bostadsområden. I början av 60-talet planerades den nya Oscarsleden att dras fram längs Södra älvstranden, rakt över den tomt där Taubehuset låg. Lägenheterna i huset var uthyrda till mycket låg hyra eftersom underhållet var eftersatt och varken elektricitet eller toalett fanns i huset.

Trots husets dåliga skick beslöt kommunen att det skulle räddas genom att flyttas. För ett bevarande talade byggnadens koppling till familjen Taube, ansåg stadsrådet Alf Hermansson. Evert Taube själv ansåg att det viktigaste med det gamla huvudkontoret var dess koppling till varvsnäringen. Evert skänkte 1962 ett antal föremål till huset, bland annat den luta han använde vid sina konserter. Ett litet museum över Evert Taube iordningställdes i Taubes kammare. I rummet finns också möbler och saker som tillhört familjen Taube. Hermansson var den som ledde förhandlingarna om flyttning av huset och han var också kulturminnesföreningen Warfvet Kustens förste ordförande. Föreningen startades 1963. Två år senare fick föreningen Taubehuset till skänks av Göteborgs stad. Föreningens huvudsyfte är att bevara huset och vid eventuell upplösning av föreningen återgår huset till staden.

År 1967 flyttades huset till sin nuvarande plats, ett arbete som sammanlagt tog en månad. Efter flytten inleddes en omfattande restaurering och modernisering av huset. Det mesta, utom timmerstommen, byttes ut. Takets tegelpannor återanvändes i den mån det var möjligt. Sanitära anläggningar installerades, vilket till viss del påverkade den ursprungliga rumsindelningen. De tidigare eldstäderna ersattes med radiatorer. Huset målades ljusgult istället för rött, för att bättre passa in i den nya omgivningen.

Taubehusets historia som huvudkontor för Varvet Kusten finns dokumenterad i flera källor bland annat i skriften Varvet kusten. Flytten av huset behandlas i ”Hur tre göteborgshus räddades” av Alf Hermansson, författaren var själv med vid flytten och en drivande kraft för att rädda huset.

Idag används byggnaden som bostad och föreningslokal. I huset finns också de museala delarna med Taubes kammare och varvsrummet, i det senare finns en utställning över Varvet Kusten.

Källa: Byggnadsminnesförklaring av det sk Taubehuset, Länsstyrelsen Västra Götaland

År 1796 uppfördes byggnaden som bostadshus och huvudkontor för Varvet Kusten.

Längs den södra älvstranden låg under 1800-talet flera varv, vilka gav området en särskild karaktär. Varvet Kusten var det sista av de gamla varven att läggas ner i slutet av 1800-talet. Innan nedläggningen fungerade varvet som ett eget samhälle där de flesta anställda både arbetade och bodde inom området. I bottenvåningen på det hus som idag kallas Taubehuset fanns varvskontoret där de nya skeppen ritades. År 1893 ledde konkurrensen från ångfartyg av järn till att Varvet Kusten, med sina segelfartyg i trä, fick läggas ned. Två år senare köptes området av Göteborgs stad som hyrde ut det till olika verksamheter.

Hela området som tillhörde Varvet Kusten var ursprungligen omgärdat av ett träplank. Huvudkontoret var fram till 1930-talet rödmålat med svarta, tjärade ytterdörrar. Enligt ett besiktningsprotokoll från 1798 hade undervåningen fyra rum varav ett var kontor, kök och två förstugor. Infarten till varvet gick genom en portgång i husets norra ände (i ursprunglig placering). På ovanvåningen fanns tre lägenheter med två respektive tre rum och kök, huset hade två trappuppgångar från vilka man även kom upp på vinden.

År 1906 flyttade familjen Taube in i huset och hyrde övervåningen för knappt 60 kronor i månaden.

Varvsområdet förföll efterhand och beskrevs i GP år 1950 som en ”idyll full av skit”. Samma år höll diktaren Evert Taube ett tal från ett fönster på andra våningen i huset, inför en folksamling på 5000 personer. Han talade om den lojala sjömansstaden Göteborg och nuvarande Taubehuset som en representant för densamma. Göteborgs stad stod inför stora förändringar då äldre stadsdelar skulle saneras och ersättas med moderna bostadsområden. I början av 60-talet planerades den nya Oscarsleden att dras fram längs Södra älvstranden, rakt över den tomt där Taubehuset låg. Lägenheterna i huset var uthyrda till mycket låg hyra eftersom underhållet var eftersatt och varken elektricitet eller toalett fanns i huset.

Trots husets dåliga skick beslöt kommunen att det skulle räddas genom att flyttas. För ett bevarande talade byggnadens koppling till familjen Taube, ansåg stadsrådet Alf Hermansson. Evert Taube själv ansåg att det viktigaste med det gamla huvudkontoret var dess koppling till varvsnäringen. Evert skänkte 1962 ett antal föremål till huset, bland annat den luta han använde vid sina konserter. Ett litet museum över Evert Taube iordningställdes i Taubes kammare. I rummet finns också möbler och saker som tillhört familjen Taube. Hermansson var den som ledde förhandlingarna om flyttning av huset och han var också kulturminnesföreningen Warfvet Kustens förste ordförande. Föreningen startades 1963. Två år senare fick föreningen Taubehuset till skänks av Göteborgs stad. Föreningens huvudsyfte är att bevara huset och vid eventuell upplösning av föreningen återgår huset till staden.

År 1967 flyttades huset till sin nuvarande plats, ett arbete som sammanlagt tog en månad. Efter flytten inleddes en omfattande restaurering och modernisering av huset. Det mesta, utom timmerstommen, byttes ut. Takets tegelpannor återanvändes i den mån det var möjligt. Sanitära anläggningar installerades, vilket till viss del påverkade den ursprungliga rumsindelningen. De tidigare eldstäderna ersattes med radiatorer. Huset målades ljusgult istället för rött, för att bättre passa in i den nya omgivningen.

Taubehusets historia som huvudkontor för Varvet Kusten finns dokumenterad i flera källor bland annat i skriften Varvet kusten. Flytten av huset behandlas i ”Hur tre göteborgshus räddades” av Alf Hermansson, författaren var själv med vid flytten och en drivande kraft för att rädda huset.

Idag används byggnaden som bostad och föreningslokal. I huset finns också de museala delarna med Taubes kammare och varvsrummet, i det senare finns en utställning över Varvet Kusten.

Källa: Byggnadsminnesförklaring av det sk Taubehuset, Länsstyrelsen Västra Götaland