Villa Breidablick efter Baldersvägen. Uppförd 1865 av fil. dr. Olof Wikström (bror till grosshandlare Nils Wikström).

"På en tomt uppe i stadsbacken, där en minigolfbana under senare år legat, står rest en minnessten av den första ägaren till denna tomt, som där byggde sig en villa, Breidablick. För äldre sundsvallsbor var den villan välbekant. Det var den kände läroverkskollegan, fil. dr Olof Wikström som byggde den villan. Han kan f. ö. betecknas som kanske stadens största idealist. Han verkade på många fronter för de bredare lagrens höjande i socialt och moraliskt hänseende. Han förlorade också så småningom hela sin stora förmögenhet för sin idealitet.
Minnesstenen är tydligen rest av honom själv det årtal då han byggde villan däruppe 1865. På en runslinga på stenen kan läsas: Olof Wikström Ph. D. Lo. Cult. Pr. An. MDCCCLXV. Det är uttytt: Olof Wikström, fil. dr, Loci Cultor Primus Detta ställes första odlare) Nu skall området i fråga förmodligen ge plats för villabebyggelse, men stenen bör räddas åt eftervärlden som minne efter den märklige mannens gärning här i staden. Den bör finna en fristad i första hand bland Fornminnesföreningens stenar på Norra stadsberget.
Wikström var kommen från Jämtland, bror till grosshandlare Nils Wikström, ägaren av Mons sågverk. 1859 kom han till Sundsvalls läroverk och var tidvis rektor där. Läroverket lämnade han 1876. Olof Wikström tog initiativet till ångkök i staden (folkkök), där folk kunde köpa mat för en ringa penning. Vidare var han initiativtagare till sedermera Sundsvalls konsumtionsförening och Sundsvalls folkbank, där han f. ö. en tid var direktör. 1868 bildade han Sundsvalls arbetareförening. Vidare var han disponent för Sundsvalls vattenkurinrättning. Han var verkställande direktör för Smithska ringrörelsen, och det var huvudsakligast denna som kostade honom hans avsevärda förmögenhet.
En mycket stark insats gjorde han för folkbildningen, då han tillsammans med vännen Sundsvalls Tidnings chefredaktör J. H. Struve startade Medelpads folkhögskola, numera förlagd till Ålsta. Från början var folkhögskolan ambulerande. Den 10 november 1873 startade den i en Skönviks AB tillhörig gård i Nävsta, Selånger. Dr Wikström blev styrelsens ordförande. Från Selånger flyttade folkhögskolan till Ökne i Stöde, därefter till Byn i Indals-Liden samt till Orsil och Vävland i Timrå. 1880 lämnade Wikström styrelsen i samband med att de av landstinget valda ledamöterna tog säte i styrelsen. En andrelärare vid folkhögskolan dr Viktor Öberg har i sina minnesanteckningar gett en karaktäristik av Olof Wikström: Wikström var en person, vars handlingar förestavades av kärlek till fosterlandet, vars ära han ville befrämja och särskilt var hans kärlek riktad på befrämjandet av Norrlands väl. Hans framsynthet visar sig tydligen däruti, att han var den förste som väckte tanken på en folkhögskola i höga norden och som kraftigt arbetade för förverkligandet av detta mål. Till sin natur var Wikström gladlynt, vänsäll, gästfri. Måhända kunde han någon gång av sitt livliga lynne ledas till yttranden som han sedan vid närmare eftersinnande under ursäkter tog tillbaka.
Wikström var stadsfullmäktig 1868-70 och riksdagsman 1871-72.
Han var ungkarl och bodde i villa Breidablick, där, berättas det, han endast hade en äldre man som städade upp en gång i veckan.
När den s. k. Vattenledningsborgen byggdes 1879 tillhandahöll Wikström åt byggnadsarbetarna soppa för 10-13 öre portionen.
Man får förmoda att många prominenta gäster klivit över tröskeln i gamla Breidablick. En av de mest prominenta var August Strindberg, som under sin vistelse hos Forsell på Ortviken besökte Wikström. Sedan Wikström lämnat Breidablick blev villan sommarbostad och till sist var där kaférörelse, ett gouterat fik för den tidens ungdomar. Wikström flyttade från staden 1889 och dog 1900 hos en broder i Heby."

Morris
(Källa: Sundsvalls Tidning 1964-11-09)