LEXTORPSKYRKAN

Lextorpskyrkan med klockstapel invigdes 24 september 1973 och ritades av Karl-Erik Ydeskog. Diskussioner om var nya kyrkor skulle byggas föregick uppförandet. Kronogårdskyrkan fick inte igångsättningstillstånd och Syltekyrkan bedömdes inte som lämplig när tomten i Lextorp väl var utpekad. 1969 togs beslut om att bygga en småkyrka på denna plats. Ydeskog var stadsplanearkitekt och därmed även ansvarig för stadsplanen tillsammans med stadsarkitekt Thorvald Struve och stadsplaneingenjör Tage Bogren. Arkitekten ritade även Vargöns kyrka i Vänersborg några år senare. Där använde han åter kombinationen av tegel på församlingshemsdelen, solkorset vid entrén och en särpräglad kyrkoarkitektur. Klockstaplarna gjordes också likadana.
Målsättningen för Lextorpskyrkan var att få ett stort antal utrymmen för olika slag av fritidsverksamheter och en vitt grenad kristen verksamhet. Musikrum, konfirmationssal, bordtennisrum och flera studiecirkelrum och lokaler för barntimmar var några av funktionerna som ritades in i församlingshemmet. Innergården var tänkt att användas för utomhusgudstjänster. Den fornlämning som stod på platsen för gården, i form av ett flyttblock med skålgropar, fick stå kvar liksom en stensättning vid klockstapelns tänkta läge.
Lextorpskyrkan utnämndes av biskopen vid invigningen till Skara stifts vackraste kyrka. Tidschemat hade dock varit pressat eftersom blästringsmomentet av tak, altare, predikstol och dopfunt måste utföras innan golvläggning, målning och liknande kunde ske och det första utformningsförslaget till inredningen hade inte blivit godkänt. Kyrkan har 400 platser. Altarprydnaden är en stor cirkel sammansatt av keramikbitar av en konstnär från Lissabon vid namn Bono.
1986 fick kyrkan en ny orgel med ny placering. Förut stod orgeln i det södra hörnet men solvärmen där orsakade problem. 1987 uppstod en brand i sakristian, vilken blev totalt förstörd och kyrkan fick stora skador, bland annat sprack naturbetongväggarna. Kyrkan restaurerades och var klar i oktober samma år. Efter det att Trollhättans församling delats i tre delar 1988/89 och Lextorp blivit en egen församling behövdes ytterligare administrativa lokaler i församlingshemmet. En utbyggnad gjordes åt öster och till den fogades en byggnad för barnverksamheten. I slutet av 1990-talet kläddes bänksitsarna om. Hela taket på församlingshemmet byggdes samtidigt om för en ventilationsanläggning. 1998-2001 byggdes den nordvästra längan till med kontor och en glasad förbindelse till kapprummet utanför kyrksalen, vilket även utökades.
Kyrkan är skyddad enligt kulturmiljölagen kap 4 §3.

Byggnadskomplexet består av flera adderade volymer och arkitekturen är svårläst. Stommen utgörs av den tältformade, höga och långsträckta kyrkan i nordöstlig-sydvästlig riktning och längs dess nordvästra sida, vid dess gavel i sydväst och vidare åt sydväst är en lägre, femsidig, plan byggnadslänga fogad, formad till en vinkelbruten båge med spetsen åt sydväst, omslutande en innergård. Från denna församlingshemslänga är två tillbyggnader från 1989 åt söder, med expeditionsentré och barnverksamhetslokaler. Åt nordväst finns en utkragande, lägre volym kallad storstugan som är ursprunglig. Längs kyrkans nordvästra sida är den yngsta utbyggnaden, klar 2001, för kontor med entré i ett glasat parti. På längans nordöstra gavel, något indragen från kyrkgaveln, är ingången till den där belägna sakristian. På nordostgaveln går kyrkans taklinje ända ned till marken, men åt sydost är en grund utbyggnad med plant tak och glasad vägg, med endast ett smalt parti upp till takfoten.
Kyrkans form har karaktäriserats som nutida gotik och den kan enligt kyrkobeskrivningsbladet ses som ett Guds tält som står bland människorna, (Uppenbarelseboken 21:3). Stommen består av naturbetong, tillverkad genom att formar fyllts med natursten varpå vit betong sprutats in. Stenen är singel från Backamo i Lextorp som frilagts med sandblästring. Materialet och tekniken var högst modern och betongelement med frilagd ballast användes i Sveriges omfattande bostadsbyggande sedan en tid tillbaka.

FASAD - Gavlarna på kyrkan är av betong med frilagd ballast och längs takfallen löper smala fönster; på nordöstgaveln från nocken ned till marken och på sydvästgaveln ned till längans tak. Nordöstra fasaden pryds av ett stort, smalt kors med korta strålar kring mitten. Fönsterväggen sitter också i en likadan betongfasad som är plåtklädd på sin gavel i öster. Kringbyggnaden har rödbrunflammigt tegel i munkförband med stående skift överst och höga smala fönster i par med jämna avstånd inåt gården. De nyare delarna har inte lika kornigt tegel, utan raspigt. Längs takfoten och nedtill avslutas murningen med ett kopp- och ett stående skift. Gårdsöppningen sitter i en omfattning som kragar ut något kring två lika stora fält med fyra stående skift upptill och bröstning nedtill i den södra öppningen. Östra väggen intill gårdsöppningen är dekorerad med ett solkors i tegelrelief av stående skift. På utsidan åt väster är fasaden rundad med två grunda, fasadhöga utbyggnader likt burspråk med tre höga, smala, indragna partier med fönster i mitten. Mellan storstugan och den nya kontorsdelen norrut är ett nytt, helt glasat parti, även taket.

FÖNSTER - Kyrkans fönstervägg av stora perspektivfönster har utvändigt monterade gardiner i fasadens ytterkant. De sydliga fönstren har försetts med solfilm, liksom gavelfönstren. Storstugan har ett stort fönsterparti åt nordväst med fem rutor från marken, delade av en högt satt tvärpost. Församlingshemmet har smala och höga enluftsfönster som sitter i mörkbruna bågar och karmar av aluminium i grunda smygar med plåtbleck. De flesta sitter i grupper om två eller tre, men inåt gården sitter de med jämna mellanrum över nästan hela fasaden.

PORT - Alla ursprungliga dörrar är likadana: en- eller tvåbladiga med brunlaserad stående träpanel med en slät, vågrät skiva i höjd med de böjda, läderomvirade handtagen av rör, samt sparkplåtar. Huvuddörrarna har grunt utskjutande omfattningar av tegel och flera har liggande överljus. Dörren i glaspartiet åt nordväst är av brun aluminium och en stor glasruta. Över sakristians dörr sitter ett plant, tjockt, plåtklätt skärmtak fritt från fasaden.

TAK - Kyrkorummets branta sadeltak täcks med kantiga, tunna skifferplattor. De låga volymerna har plana, pappklädda tak av olika höjd med kopparplåtsklädda partier däremellan. Barntimmelokalen längst i söder har ett lågt, valmat sadeltak. Framför fasaderna i söder är ett ursprungligt, arkadliknande, plant plåtskärmtak på bruna träpelare av två distanserade plankor och ohyvlade, omålade bräder undertill.