Kungsladugårds kyrka ligger i Kungsladugårds egnahemsområde, ett område som omfattar radhus, parhus och villor samt i den södra delen några enstaka stiftelsehus. Hela området omfattas av bevarandeprogrammet för Göteborgs kommun.
Kyrkan ligger på en öppen tomt mitt i villakvarteren. Österut löper Kungsladugårdsgatan som kantas av tvåvåningsradhus i trä. Sydost om kyrkan ligger stiftelsehusen, tegelbyggnader i tre våningar. Västerut höjer sig terrängen och en mindre naturpark skiljer villaområdet från Västra kyrkogården, en stor begravningsplats.
HISTORIK
I Albert Lilienbergs stadsplan från 1916 avsågs Kungsladugårdsgatan att omges av villor. Vid en revidering ersattes dessa med radhus och området bebyggdes sedan i huvudsak 1922-25. Radhusen ritades av H Jankhe, O Gerle, W Säfström m.fl. För villorna fanns typritningar och de fick därför en relativt enhetlig utformning men detaljernas utseende varierar. Stadsbyggmästare E R Håkansson svarade för många av ritningarna. I områdets södra del byggdes gedigna stiftelsehus av sten 1931 och 1940.
MOTIVERING
Områdets stadsplan och bebyggelse representerar 1920-talets ideal och här finns flera välbevarade villor. Radhusen bildar ett viktigt stråk utmed Kungsladugårdsgatan. Stiftelsehusen är typiska för tiden och har påkostade arkitekturdetaljer.
BESKRIVNING - KARAKTÄR
Radhus - Kungsladugårdsgatan m.m.
Stråket längs Kungsladugårdsgatan omfattar 13 radhuslängor av trä i två våningar. Ursprungligen var sadeltaken klädda med enkupigt lertegel och hade små dekorativa takkupor. Fasaderna var klädda med lockpanel. Omfattningar, pilastrar, lister och andra dekorativa detaljer var i klassicistisk stil. Fönstren hade sex rutor och ibland fönsterluckor. Entrépartierna betonades genom dekorativt utformade dörrar. De flesta av fasaderna är idag klädda med plattor av asbestcement eller tilläggsisolerade och klädda med ny träpanel. En länga, Kungsladugårdsgatan 51-57 (kv. 49:11-14) har kvar sitt ursprungliga utseende.
Villor, parhus m.m.
Villaområdet ligger väster om Kungsladugårdsgatan och har en omväxlande gatubild i delvis kuperad terräng. Byggnaderna är av trä och har tegeltäckta sadeltak. Fasaderna är klädda med stående panel och utformade i 20-talsklassicistisk stil. Karaktäristiska detaljer är fönster indelade i sex rutor, små dekorativa fönster samt entréer med verandor och omsorgsfullt utformade dörrar i trä med små fönster. Trädgårdarna avgränsas med naturstensmurar, trästaket och häckar, ibland i kombination.
Stiftelsen Wilhelm Lundgrens minne
W Lundgren var i början av 1900-talet direktör i Transatlantic, ett av Göteborgs stora rederier. Stiftelsen tillkom genom en donation av fru Martina Lundgren och 1931 uppfördes detta bostadskvarter som var avsett för sjöfolk. Det ritades av W Matsson och S Steen. Anläggningen som är mycket välbevarad utgörs av en halvsluten gård bebyggd med stenhus i 3 våningar. De har fasader i gult tegel med dekorativa naturstensdetaljer, valmade sadeltak och tvåluftsfönster utan spröjsar. På gården finns omsorgsfullt anlagda planteringar, springbrunn m.m.
Julius Lindströms stiftelse
Stiftelsen som grundades 1876 tillkom för att bereda fria bostäder åt "Pauvres honteux". De första byggnaderna låg vid Vasagatan (nuvarande Handelshögskolan) och 1940 uppfördes denna nya byggnad som ritades av Göteborgs Drätselkammares Arkitektbyrå. Det är ett fritt beläget stenhus i 3 våningar med fasader av gult tegel utan dekor, sockel och dörromfattning i natursten, valmat sadeltak täckt med rött tegel samt en- och tvåluftsfönster.
Källa: Lönnroth, Gudrun, red., Kulturhistoriskt värdefull bebyggelse - ett program för bevarande, Göteborg 1999
ARTIKLAR I WIKIPEDIA
ARTIKLAR I WIKIDATA
BILDER I WIKIMEDIA COMMONS
