Fartygs-/båtlämning

Fartygslämning, 23 m l och 6 m br.

Status: Vraket ligger längs stranden intill den klippa som ovan vatten bildar ön Soparklubben. Vraket har ungefär 30 graders slagsida åt styrbord. Midskepps är endast en bordgång, samt relingsstöttor från styrbordssidan synliga ovan bottensedimenten. Bordläggningen är bevarad upp till däckshöjd. I bordläggningen kan man på babordssidan iaktta ett kraftigare bordläggningsstråk som utgör berghultet samt spår i form av rost efter röstjärn. Den invändiga klysförtimringen och kantringsspanten är bevarade i sin fulla längd upp till den ursprungliga relingen. Även de runda klysen i järn på utsidan av skrovet är bevarade. Stäven är bevarad i sin fulla längd och på insidan sitter ett kraftigt bogband på ursprunglig plats, varför spunningen inte heller visar några tendenser till att vidga sig annat än på de översta borden.

Däcket har fallit ner och vilar på de bottensediment som har samlats i vraket. Längs styrbordssidan, där endast en bordgång är synlig ovan botten, ligger däcket nära sin ursprungliga nivå. Längs denna sida ligger även vaterbordet understundom på ursprunglig plats, liksom några horisontella däcksknän. Längs babordssidan reser sig skrovsidan drygt en meter över det nedfallna däcket.

Bråspelet står kvar på resterna av det nedrasade däcket och vilar i sina ursprungliga spelbetingar, dock saknas betingbalken. Något akter om bråspelet ligger ett antal gula tegelstenar. Strax akter om midskepps reser sig två pumprör över de nedrasade däckskonstruktionerna. Ungefär 3 meter från aktern finns en tydligt urskiljbar avbalkning av tunna plank.

Akterspegeln är bevarad med en hjärtstock som sticker upp genom densamma. Invändigt kan iakttagas ett par kraftiga knän som förenar akterspegeln med skrovsidorna. Ovanför häckbalken är all utvändig brädbeklädnad avfallen. Av häckspegeln återstår således alla de ursprungliga sex häckspant, vilka tycks vara bevarade i sin fulla längd (status 2002).

Bärgning: Vraket påträffades av sportdykare på 1960-talet och ett antal föremål bärgades. Merparten av föremålen ställdes till Sjöhistoriska museets förfogande och finns således dokumenterade med fotografier, ritningar och dyl. Åren 1992-95 höll Marinarkeologiskt utbildningscentrum i Nynäshmn vrakdokumentationskurser på "Trubbnos". Denna dokumentation, tillsammans med analys av de på 1960-talet upptagna föremålen, gav ett underlag för sportdykaren Ulf Eriksson att identifiera vraket som briggen "Severn".
Fyndlista: En kamin samt två kokkärl bärgades 1956.

Följande föremål från "Severn" finns i SSHM:s samlingar (föremålen anges med resp Acc nr).

20.191:
1 Laggkärl
2 Fotblock
3 Jungfru
4 Pumpkanna
5 Pumprör
6 Klädkyla
7 Tunnlock
8 Del av Bessman
9 Svarvad träskål
10 Skoläst
11 Skoläst
12 Dubbelblock
13 Segelöga
14 Splitter av skål
15 Trädisk
16 Del av pump
17 3 delar till pumpkanna
18 Del av lod
S 6432 Slipsten
S 6442 Burk av stengods
S 6443 a-b Tallrik

Historik: På goda grunder har det antagits att "Severn" är en brigg som omnämns i Lloyds fartygsregister i London. Fartyget i fråga byggdes i Chepstow i England år 1815. Skepparen hette Williams och ägaren/redaren Bowsher. De första tio åren i fartygets historia är okända. Hon dyker upp på den svenska sydkusten den 7:e december 1825 då hon vinddriven och mannalös driver in i den svenska skärgården nära Karlskrona. Tullens personal får uppgifter om den vinddrivna farkosten och skaffar hjälp hos Dyk- och Bergningscompaniet i samma stad. De tar sig ut till haveristen och lyckas efter stor möda föra henne in till Bredäng där man får lä för de kraftiga vindarna. Hon läcker varför man sätter henne på grund. Fartyget hade trälast ombord. Vad som var orsaken till förlisningen vet man inte, då någon sjöförklaring inte kunnat spåras. Troligen blev det ingen sjöförklaring då besättningen var försvunnen när fartyget påträffades.

Fartyget bogserades sedan in till Coopverdivarvet i Karlskrona. I ett reparationsintyg från skeppsbyggmästaren C D Petterson och varvsinspektören A F Wahlman, efter varvets arbeten på fartyget, intygas att nu var fartyget till alla delar gott. Vid reparationstillfället erhöll fartyget ny köl, nya laskbultar, relingsstöttor och nytt skarndäck.

Både fartyget och "lösöret" såldes därefter på auktion. Briggen "Severn" inropades av grosshandlaren och greven Svante Goltschack Carlheim-Gyllensköld och postinspektören M K Hedén för 1560 riksdaler banco. Reparationen av fartyget kostade 2380 rksdaler banco och efter någon månad ångrar Hedén sig och beslutar att lämna delägarskapet, varför Gyllensköld blir ensam ägare till fartyget.

Coopveridie-Captain Carl-Olof Swensson blev "Severns" förste skeppare under svensk flagg.
Händelseförlopp: Briggen "Severn" påbörjade sin sista resa den 23:e september 1832 då hon, fullt lastad med sill och torrfisk, lämnade Bergen i Norge för att segla denna last till Stockholm. Seglatsen tog tid. Man blev inblåsta i norska hamnar och fick ligga där i veckor. I Helsingör fick man bleke. Man kallade på klarerare som klarerade fartyget utan att det gick in i hamnen. Efter Helsingör fortsatte färden utan problem till Landsort. Här rådde svårt väder och SSV storm. Skepparen påkallade lotshjälp för att kunna segla vidare. Lotsen kom ombord klockan 3 på eftermiddagen. Denne och skepparen kom efter en stund överens om att det nog var säkrast att försöka hitta en nödhamn för att "säkra fartyg och last och besättningen". Man kom överens om att Herrhamra kunde bli en skyddande hamn i det rådande vädret.

Väl inne i Herrhamraleden skulle man ankra upp. Men något gick på tok och man fick inte i ankaret tillräckligt fort. Då man inte får ankarfäste driver fartyget med god fart in mot ön Soparklubben där fartyget med styrbordssidan driver på grund och fastnar hårt. Man står så hårt "att masterna stå och dallrar". Hon börjar läcka och mannarna får turas om att arbeta vid fartygspumpen. Detta händer omkring klockan 16:00. Vinden trycker henne hårt mot klippan men på kvällen mojnar det. "Severn" kanar av grundet, flyter tungt och sjunker alltmer. Omkring klockan 22:00 sjunker hon helt. Hon hamnar på 12 meters djup och det är bara masterna som sticker upp ovanför vattenytan. Skepparen har räddat skeppsdagboken men övriga personliga tillhörigheter fick lämnas ombord.

På Läskär, som är grannön, till Sopareklubben, kunde tulluppsyningsmannen Carl Willhelm Bergenehr se vad som hände. Han kunde med hjälp av båt och mannar ta sig ut till haveristen och hjälpa besättningen iland. Dagen efter kunde man rädda en del segel, samt delar av rår och tågvirke. Man sågade av masterna utefter vattenytan och kunde därefter dra riggen över till Läskär. De räddade besättningsmännen fick bo hos Bergenehr till den 20:e december då de landvägen tog sig upp till Stockholm.
Bärgningar: Stora delar av riggen bärgades dagen efter förlisningen
Övrigt: Position: Mellan ön Krogen och Läskär, Landsort.
En alternativ positionsbestämmning är N 58.47,55 E 17.51,19.

Dykdjup: 6-10 m.