LEDSJÖ KYRKA

LEDSJÖ KYRKA - Kyrkan förstördes i en brand natten till 6 december 2004, men murverket står kvar.
Kyrkan består av kort och brett långhus, fullbrett, tresidigt avslutat kor i öster, lägre och smalare vapenhus i väster, lägre och smalare, rundad före detta sakristia (numera förråd) öster om koret, ny sakristia norr om koret samt ett litet fyrsidigt trätorn, ridande på långhusets västra del. Före detta sakristian är avsmalnande mot öster. Exteriören har en nyklassicistisk prägel.
FASAD - Kyrkan av gråstenskvadrar och sandstenskvadrar är spritputsad och vitkalkad. Den har en låg "sockel" av oputsade, delvis utstickande naturstenar. Mellan sydfasadens fönster finns ett slätputsat, segmentbågat överstycke till en igenmurad portal, upptäckt 1973. Under takfoten är ett synligt, svartmålat hammarband. Tornet har vit locklistpanel. Utmed korets nordmur är en rest gravhäll.
PORT - Vapenhusets västport är en rektangulär, svartmålad pardörr, troligen från 1947, med rombmönstrad fyllning. Framför porten ligger en nedsänkt kalksten. Den nuvarande sakristian har mot öster en grönmålad port med fyllning av vertikala bräder. Porten sitter i liv med fasaden. Framför porten ligger en kalksten. Före detta sakristian har mot söder en port av grågröna bräder, placerad i en rektangulär nisch. Porten har dragbygel av järn. Framför porten ligger en nedsänkt kalksten.
FÖNSTER - Långhus/kor har i söder respektive norr två grönmålade, segmentbågade fönster, placerade i grunda segmentbågade nischer. Fönstren har korspost och varje luft uppdelas genom träspröjs i sex kvadratiska rutor. Fönsterbänkarna är av slipade kalkstenar. Koret har mot sydöst respektive nordöst ett fönster med likadan utformning.
Nuvarande sakristia har mot norr ett rektangulärt grönmålat fönster med gult glas. Fönstret indelas genom träspröjs i 12 rutor samt genom blyspröjs i mindre rutor. Fönstret har bleck av kopparplåt. Den rundade, före detta sakristian har mot norr, nordöst och sydöst vardera ett smalt rektangulärt, vertikalt placerat grönmålat fönster. Fönstren sitter i rektangulära nischer med fönsterbleck av kopparplåt.
TAK -Långhuset/koret har sadeltak med skiffer, valmat i såväl väster som över kordelen. Stuprör och hängrännor är av kopparplåt. Före detta sakristian har valmat sadeltak, täckt av kopparplåt. Tornet täcks av en karnisformad huv med kopparplåt i storplåtsformat. Det kröns av ett kopparkors.

LEDSJÖ KYRKA - Kyrkan består av ett ljust, rektangulärt långhus, fullbrett tresidigt avslutat kor i öster, lägre och smalare sakristia norr om koret samt vidbyggt, smalare och lägre vapenhus i väster. Öster om koret finns en före detta sakristia, som nu fungerar som förråd. Utrymmet nås genom en port i nordfasaden. Tidigare fanns i korets östvägg en dörr hit norr om altaret. Det ljusa kyrkorummet har en i huvudsak nyklassicistisk prägel.
LÅNGHUS - Långhuset är indelat genom bred mittgång. Bänkarna når i öster ända intill koret och i väster intill läktartrapporna. Över långhusets västra del är en läktare med trappor på båda sidor om mittgången. De upptill svängda trapporna har lackade, träfärgade steg samt handledare av trä på västväggen. Mitt på nordväggen hänger en minnestavla. Närmast koret finns på nordväggen en predikstol. Närmast väggen mot vapenhuset saknas bänkar. På sydsidan är en hatthylla med krokar samt bokbord.
GOLV - Golvet utgörs av kvadratiska, slipade grå kalkstensplattor. Under bänkarna är ett ca fem cm högt undergolv av smala, tvärgående lackade bräder. I mittgången ligger en grå gångmatta.
VÄGG - Väggarna har en ojämn, svagt gulmålad puts. Väggen är ojämn och avslutas upptill av en ca 50 cm bred vit kälad list med målad blå bård nedtill och röd upptill. En minnestavla på nordväggen är inmurad, oputsad upptill och rundad med inhuggna inskriptioner angående kyrkans renoveringar "(Kyrkan riven och tillökt 1776 ") samt en ommålning 1778. Framför läktartrapporna i väster finns skärmväggar bestående av smala, släta, gråmålade vertikalt placerade bräder.
INNERDÖRRAR OCH PORTAR - Ingången till vapenhuset består av dubbla gråmålade, nyare pardörrar. Varje dörrblad har dekor av tre kvadratiska, ljusare grå speglar med rödbrun smal bård. Den inre dörren är av svängdörrstyp och försedd med en vertikal dragbygel av metall på varje blad. Den yttre dörren har ett horisontellt handtag.
FÖNSTER - Långhuset har två större, gråmålade fönster på varje långsida. De segmentbågade innerbågarna har korspost och vardera luft indelas genom träspröjs i sex rutor. Fönstren är placerade i djupa, utåt konande smygar, putsade och målade som väggarna.
TAK - Taket är ett plant ljusgrått trätak av långsgående plankor med varierande bredd. Taket under läktaren utgörs av gråvita släta breda bräder.
KOR - Det tresidigt avslutade koret avgränsas från långhuset genom ett trappsteg samt genom bänkskärmar. Altaret är placerat invid östvägen intill korskranket liksom den halvrunda altarringen. Altaruppsatsen vilar på altaret. På norra sidan av koret står ett litet bord och dopfunt och på nordväggen hänger ett stort träkrucifix. På södra sidan, väster om dörren till sakristian går predikstolstrappan upp från öster. Söder om predikstolen står ett piano.
GOLV - Korgolvet utgörs av kvadratiska, slipade kalkstensplattor. Framför altaret är ett litet, förhöjt golv, belagt med grå heltäckningsmatta. Framför altaret ligger en stor yllematta i geometriska röda och grå mönster. Norr om den ligger en grå och grönmönstrad ryamatta.
VÄGG - Se långhus.
DÖRR - Dörren till sakristian utgörs av en segmentbågad järnbeslagen ekdörr med järnlameller, nitar samt dragring av smide. Dörren är placerad i en mycket djup, segmentbågad nisch.
FÖNSTER - Koret har i nordöst respektive nordväst ett fönster med likadan utformning och placering som långhusfönstren.
TAK - Se långhus.
FAST INREDNING
ALTARE - Altaret från 1947 består av en slipad och polerad kalkstensskiva med murat, putsat och vitmålat underrede.
BÄNKINREDNING - Långhusets slutna bänkinredning från 1947 består av två kvarter. Varje kvarter innehåller 15 bänkar. De två nordöstligaste bänkarna är avkortade mot väggen för att bereda plats för predikstolen. Bänkskärmar finns mot koret.
Bänkarna är invändigt målade i gråvitt med undantag av de rödbruna bokbrädena. Utsidorna samt skärmarna mot koret är mörkt grågröna med stora nedsänkta speglar i gråvitt innanför smala rödbruna lister.
Läktarbänkarna är öppna och vitmålade med uppåt och nedåt avsmalnande gavlar. Gavlarnas mittdel/armstöd har snidade voluter.
PREDIKSTOL - Den gråmålade polygonala predikstolen från 1708 uppdelas i fält genom gråmarmorerade korintiska hörnkolonneter. På varje sida är en brun spegel och framför denna, placerad på en konsol, en skulpterad figur med ljusa färgfragment. Figuren på norra bildfältet är en blomsterurna, och på de övriga fälten avbildas evangelisten Johannes, Kristus respektive evangelisten Matteus. Konsolerna pryds av snidade och förgyllda palmetter. Över varje fält är en snidad festong och under är en medaljong med förgyllda akantussniderier. Korgen har profilerad sarg med förgyllda lister och i nedre sargen finns rikt snidade nedhängande festonger och pinjekottar med färgfragment. Den sentida, nedåt konande foten är byggd av släta horisontella bräder.
Ett kupolformat, troligen sentida ljudtak av grå vertikala bräder pryds av profilerad sarg med bruna och guldfärgade lister, nedhängande äldre snidade festonger samt ovanpå sargen troligen nytillverkade medaljonger med snidade ramar.
Den raka predikstolstrappan har inbyggda steg belagda med grå heltäckningsmatta samt mot söder ett gråmålat skrank med nedsänkta speglar samt lister i rött och guld.
ORGEL -Orgelns pipor är indelade i tre rundbågade fält, åtskilda genom pilastrar. Fasaden är vit med guldfärgade lister. Det raka krönet har snidad dekor i form av guldfärgade festonger. Spelbordet är vänt mot väster. Orgeln är tillverkad 1902 av Johannes Magnusson, Göteborg. Orgelverket ombyggdes 1986 av Smedmans orgelbyggeri, Lidköping. Den har sex stämmor, fördelade på en manual och pedal.
LÄKTARE - Läktaren vilar under läktarbröstet på fyra nyare, fyrsidiga pelare. Mittpelarna är fästa vid bänkar utmed mittgången. Pelarna är marmorerade i mörkt grågrönt med rödbruna lister. Läktaren är från 1700-talets slut. Läktarbröstet utgörs av ett högt skrank, är målat i grågrönt med rödbrun list upptill. Det pryds av smala, vertikala nedsänkta speglar i ljusare grågrönt innanför smala rödbruna lister. De 12 mellersta speglarna har målad dekor i form av Läcköinspirerade akantusrankor i grått och mörkgrönt.
Läktargolvet består av smala, lackade bräder. Söder om orgeln finns två gradiner med vita bänkar. Se ovan. På läktaren finns även en rygglös ljus bänk. I västväggen, söder om orgeln, går torntrappan upp. Trappan omges på alla sidor av en vit skärmvägg av släta vita vertikala bräder. Den svängda omålade trätrappan har mycket smala steg.
SPECIFIKA INVENTARIER
ALTARTAVLA - Altartavlan består av en tvådelad oljemålning av Sven Linderoth från 1901. Målningen skildrar den uppståndne Kristus stående bredvid en gråtande, blåklädd kvinna vid graven. Tavlan har upptill ett rundat mittparti.
ALTARUPPSATS - Altaruppsatsen från 1707 är perspektivisk med altartavlan i centrum. Denna omges vid varje sida av två bruna spiralsvarvade kolonnetter med guldfärgade korintiska kapitäl. Mellan kolonnetterna står i söder en skulptur av Johannes döparen med förgyllt lamm och i norr av Moses med stentavlorna. Flyglarna har snidad ljus akantusornamentik och kröns av var sitt änglahuvud. Kolonnetterna uppbär en bruten och rikt profilerad baldakin i guld, rött och grått. Altaruppsatsens smala överstycke har i centrum en oval målning föreställande en bedjande Kristus. Ramen ar rikt snidad dekorerad med bland annat akantus och kröns av tre puttis. Överstycket omges på båda sidor av en halvliggande ängel med duva.
Under altartavlan är en medaljong med ett målat bibelord, omgivet av snidad akantus. I övrigt pryds det gråmålade understycket av fyra snidade, volutformade konsoler.
ALTARRING -Den halvrunda altarringen, troligen från 1901, har samma bredd som korets östvägg. Altarringen består av en ljust gul genombruten balustrad med förgyllda lister. Profilerade balusterdockor med fyrsidig bas bär upp arkadbågar. Över dessa finns strödda, förgyllda reliefblommor. Knäfall och armstöd år stoppade och klädda med rött tyg.
DOPFUNT - Dopfunten från slutet av 1700-talet utgörs av en träpiedestal, på vilken en lös dopskål placeras. En skulpterad kvinnofigur/ängel i vitt och guld uppbär en sexkantig träplatta i blått och rött med snidad och förgylld kant. Skulpturen är placerad på en kupad sexsidig fotplatta, enkelt marmorerad i brunt och rött.
I vapenhuset finns en halv cuppa till en dopfunt från tidigt 1100-tal. Cuppan hittades i en stenmur. Cuppan av sandsten är cylindrisk och täcks av geometrisk dekor.
KRUCIFIX - Det stora krucifixet från 1100-talet består av ett omålat kors med den segrande Kristus. Benen är ej korslagda och på huvudet sitter en krona. På benen och klädnaden finns spår av färg - möjligen senare.
VAPENHUS - Utmed vapenhusets västvägg är uppställt en liljesten på varje sida av porten och utmed östväggen en liljesten på vardera sidan av långhusdörren. Utmed nordväggen står en vit bänk av samma typ som läktarbänkarna och öster om denna ett bokbord. Utmed sydväggen står en dubbel liljesten och öster om denna ett fragment av en tidigmedeltida dopfunt - se ovan.
GOLV - Golvet består av rektangulära, grovt hyvlade kalkstenar.
VÄGG - Väggarna är putsade och ljust gulmålade.
PORT - Porten i väster är från 1800-talet. Den rektangulära grågrönmålade pardörren av breda vertikala plankor har smidda beslag. Porten är placerad i en rektangulär nisch.
FÖNSTER - I norr och söder är vardera ett smalt, vitmålat fönster indelat i kvadratiska, diagonalt placerade, rutor. De är placerade i murade och slätputsade smygar.
TAK - Det plana trätaket består av gråmålad pärlspont.
SAKRISTIA - Sakristian från 1947 är belägen ett trappsteg under korgolvets nivå. Utmed sakristians västvägg står rumshöga plywoodskåp. På den övre sargen är en träplatta med inhuggen inskription angående rummets tillkomst 1947. Utmed sydväggen, väster om kordörren, är ett högt och smalt träaltare samt ovanför dessa ett krucifix samt fyra träskulpturer från sent 1900-tal. Utmed östväggen står ett skrivbord och söder om detta är en port.
GOLV - Se kor. En rektangulär yllematta är grå med blå och röda mönster.
VÄGG - Väggen är putsad och målad i starkt gult.
DÖRRAR - Dörren till koret är på denna sida klädd med nyare furplankor med ett kraftigt ålderdomligt stocklås. Porten i öster består av dubbla enkeldörrar av vertikal, naturfärgad panel, i mellanrummet sammanhållna av träkryss.
FÖNSTER - Ett stort rektangulärt, naturfärgat norrfönster är horisontellt placerat och försett med mittpost. Varje luft är genom träspröjs indelat i sex kvadratiska rutor.
TAK -
TORN -
TORNVÅNING - Våning 1 utgörs av långhus och nås via läktaren - se ovan. Våning 2 är belägen på långhusvinden. Egentligt golv saknas. Väggarna är murade av natursten och taket är av plankor. Via en öppen rak och brant trappa når man våning 3. Väggar, tak och golv är av trä. På varje sida finns en rektangulär glugg. Här hänger de två klockorna. Storklockan är från 1200-talet, medan lillklockan omgöts 1836.
FÖRRÅD / FÖRE DETTA SAKRISTIA - Utrymmet utgjorde sakristia till 1947.
GOLV - Golvet består av kalkstenar.
VÄGG - Väggarna är murade och putsade.
DÖRR - I norra delen av västväggen är en igenmurad dörr till koret.
FÖNSTER - Förrådet har ett fönster i nordöst, ett i öster och ett i sydöst.
TAK - Taket utgörs av ljus pärlspontspanel.

LEDSJÖ - Kyrkans historia är osäker. Kyrkan uppfördes sannolikt under tidig medeltid. Från medeltiden är ett 1100-talskrucifix, en järnbeslagen dörr, två liljestenar samt delar av en dopfuntscuppa (funnen i en stenmur) bevarade. Altaruppsatsen skänktes till kyrkan 1707 av Jakob Clerk och predikstolen i senbarock införskaffades 1708. Kyrkan revs och ombyggdes 1776 och målades 1788, enligt en inskription. Den förlängdes senare i väster och fick även nytt torn. Möjligen ingår medeltida murrester i nuvarande kyrkobyggnad. Från 1700-talets slut stammar läktaren, dopfunten, den före detta sakristian i nordöst och möjligen kyrkgårdens stiglucka.
Den första orgeln var en kammarorgel från 1874. 1901 målade Sven Linderoth nuvarande, tvådelade altartavla. Altaruppsatsen, som under en period förvarats på vinden, restaurerades samtidigt av skulptör Alfred Stenström, Skara. 1902 byggdes en orgel av Johannes Magnusson, Göteborg och denna uppsattes 1911. 1937 målades interiören och i taket uppsattes fiberplattor. I början av 1940-talet hittades delarna till nämnda medeltida dopfunt i en stenmur. Ett förslag till utvidgning av kyrkogården inlämnades 1937.
1947 genomgick kyrkan en omfattande restaurering med bland annat ny sakristia i norr. Den gamla sakristian, öster om koret, avskiljdes från kyrkorummet och omändrades först till bårhus och efter ytterligare ett antal år till förråd. Ny bänkinredning insattes. Ritningarna var framtagna av professor Erik Lundberg, Stockholm. Altartavla, predikstol och läktarbröstets mittparti befriades från övermålning och konserverades, troligen av KJR Johansson, Skövde. Det medeltida krucifixet konserverades av Olle Hellström. I arbetena ingick ommålning av interiören, nytt altare av Kinnekullemarmor och inredning till sakristian. Kyrkan försågs med eluppvärmning, enligt ett förslag upprättat av S Lidén, Skara. Fiberplattorna i taket avlägsnades. 1958 - 1959 ommålades interiören under ledning av Adolf Niklasson. Innerbågar insattes. Trägolvet i koret utbyttes mot kalksten och höjdes. Rötskadade delar av altarringen ersattes.
1973 renoverades kyrkan under ledning av byggmästare Olle Andersson, Skara. Arbetena innefattade utvändig blästring, omputsning och målning. Rune Johansson, Skövde skötte blästringsarbetena och målare Sven Carell, Götene, måleriarbetena. Då putsen var avlägsnad observerades spår av en äldre portal på långhusets sydfasad. Samma år utvidgades kyrkogården i väster och inhägnades av nya murar. Ett förslag var framtaget av ingenjör Olof Robertsson, Mariestad. Troligen uppfördes samtidigt en ekonomibyggnad.
Orgelverket renoverades 1986 av Smedmans orgelbyggeri, Lidköping. 1991 företogs sockel - och fasadarbeten genom byggmästare Zälle.
Kyrkan förstördes i brand natten till 6 december 2004, men murverket står kvar