Bostadshus

LÅSET 10 - På fastigheten finns ett bostadshus med långsidan mot gatan, uppfört i etapper under 1700-och 1800-talet samt ett uthus uppfört vid 1900-talets mitt. Fastigheten har varit bebyggd sedan mitten av 1700-talet. Från 1751 finns en fastighetsägare noterad och i 1785 års husklassifikation nämns ett trähus med brädtak, vilket sannolikt är den del av bostadshuset som idag ligger längst i öster. I en andra etapp, vid 1800-talets början, tillfördes den del som idag ligger med långsidan mot gatan, detta fick byggnaden att hamna i gatulinjen, istället för som tidigare, en bit in på tomten. Med tanke på den äldre byggnadsdelens placering, lite snett i förhållande till dagens tomtgränser samt indragen från gatan, är det troligt att byggnadens äldsta del uppfördes innan tomtregleringen av kvarteret genomfördes. Det lilla bakbygget, inåt gården i öster, hör förmodligen ihop med det äldre byggnadsskedet.
Fastighetens huvudbyggnad har sannolikt inte förändrats märkbart sedan 1800-talets första hälft. I kartmaterialet från 1883 framgår att byggnaden redan då hade försetts med ett bakbygge samt hade samma volym och proportioner som idag. Hela byggnaden är idag reveterad och försedd med en rödbrun spritputs och de olika byggnadsdelarnas tak täcks av tegel, papp respektive plåt.

KÄLLA: Visby innerstad - en bebyggelseinventering. Del 2. (2003). Huvudred. Hansson, Joakim. C O Ekblad & Co, Västervik. ISBN: 91-88036-53-7
, KVARTERET LÅSET - Kvarteret Låset ligger på den mellersta delen av norra Klinten. Det gränsar till Nygatan i väster, Norra Murgatan i öster, Uddens gränd i norr och väster samt Murgränd i söder. Innan området för nuvarande kvarteret Låset började bebyggas, under 1700-talets andra hälft, utnyttjades marken som åkerjord. Kvarteret utgjorde tillsammans med större delen av kvarteren Remmaren och Östermur den så kallade Biskopsåkern fram till 1700-talet. Det var åkermark som finns dokumenterad som kyrkans egendom sedan 1500-talet. Åkern var avsedd för försörjningen av biskopen vid Mariakyrkan som ligger strax nedanför klintkanten. Gränsdragningen av denna åker gick längs kvarterets västra och norra gränser och följde därmed sträckningen av Uddens gränd. Kvarteret Låset avstyckades och infästes 1782, samtidigt som den övriga marken inom Biskopsåkern. Kvarterets mark bebyggdes sannolikt delvis tidigare, på vissa tomter förekommer tomtägare redan under 1750-talet.
Tomterna är liksom på övriga Klinten relativt små. Tomtindelningen är i stort sett den samma idag som på kartan från 1883 och går med stor sannolikhet tillbaka på infästet från 1782. Före den nu rådande fastighetsindelningen tillhörde kvarteret Klinterotens fjärde kvarter med tomterna 100-107 och 128-133. Tomterna 131-133 motsvarade nuvarande Låset 15 (tidigare Låset 3) plus en liten del, längst åt norr, som sedan 1960 ingår i Låset 14. Fram till 1960 utgjordes huvuddelen av nuvarande Låset 14 av två tomter, Låset 1 och 2.
Större delen av kvarterets bebyggelse är uppförd mellan 1700-talets andra hälft och 1800-talets mitt. Kvarteret Låset beboddes fram till sekelskiftet 1900 främst av sjömän, deras änkor, arbetare och hantverkare. På de tomter där nyare byggnader uppförts har tidigare funnits äldre trähus från 1700- och 1800-talet. Kvarteret karaktäriseras av denna äldre småskaliga trähusbebyggelse, med undantag av elevhemmet på Låset 14 från 1960 och arbetarbostäderna, även kallat fattighuset, på nuvarande Låset 15, uppfört 1861. Fattighuset har idag moderniserats och byggts om till äldreboende, men påminner fortfarande om den tid då Klinten var de fattigas stadsdel. De flesta hus i kvarteret genomgick renoveringar vid mitten av 1900-talet, vilka i flera fall även är mycket tydliga exteriört. Alla hus, förutom ett, är idag reveterade.

LÅSET 10 - Låset 10 ligger i kvarterets västra del där Uddens gränd mynnar ut mot Nygatan. På fastigheten finns ett bostadshus med långsidan mot gatan, uppfört i etapper under 1700-och 1800-talet samt ett uthus uppfört vid 1900-talets mitt. Uthuset, som bland annat innehåller möbelverkstad, upptar en stor del av tomtens östra del.
Tomten har behållit sin avgränsning sedan infästet på 1780-talet. Fastigheten har varit bebyggd sedan mitten av 1700-talet. Från 1751 finns en fastighetsägare noterad och i 1785 års husklassifikation nämns ett trähus med brädtak, vilket sannolikt är den del av bostadshuset som idag ligger längst i öster. I en andra etapp, vid 1800-talets början, tillfördes den del som idag ligger med långsidan mot gatan, detta fick byggnaden att hamna i gatulinjen, istället för som tidigare, en bit in på tomten. Med tanke på den äldre byggnadsdelens placering, lite snett i förhållande till dagens tomtgränser samt indragen från gatan, är det troligt att byggnadens äldsta del uppfördes innan tomtregleringen av kvarteret genomfördes. Det lilla bakbygget, inåt gården i öster, hör förmodligen ihop med det äldre byggnadsskedet.
Fastighetens huvudbyggnad har sannolikt inte förändrats märkbart sedan 1800-talets första hälft. I kartmaterialet från 1883 framgår att byggnaden redan då hade försetts med ett bakbygge samt hade samma volym och proportioner som idag. Hela byggnaden är idag reveterad och försedd med en rödbrun spritputs och de olika byggnadsdelarnas tak täcks av tegel, papp respektive plåt. Utifrån samma kartmaterial kan man se att uthusen under 1800-talet var koncentrerade till tomtens sydöstra del. Från 1906 låg en större uthusbyggnad i tomtens nordöstra del. Troligen revs dessa uthus i slutet av 1940-talet och ersattes av den nuvarande uthusbyggnaden.
Tomten avgränsas mot gatan av en hög putsad mur med en trädörr. Tidigare har tomten, liksom många andra tomter i området, avgränsats av ett högt träplank. Gården är belagd med kalkstensflis, där ligger även en slipsten. I trädgården finns träd, buskar och planterade rabatter.

KÄLLA: Visby innerstad - en bebyggelseinventering. Del 2. (2003). Huvudred. Hansson, Joakim. C O Ekblad & Co, Västervik. ISBN: 91-88036-53-7