LJUSTERÖ KYRKA

Vid 1894-års omgestaltning nyinreddes även kyrkorummet med nya vägg- och takmaterial och ny fast inredning. Kyrkorummet är hållet i vitt och blått med undantag för predikstolen. Färgsättningen härrör till del från en restaurering 1933, men har efterhand förändrats.Väggarna och taket indelas av trälister i fält. Fram till 1933-års restaurering bestod fälten av pärlspontpanel som då doldes med träfiberplattor. Även bröstningens och dörrfyllningarnas pärlspontpanel sattes då för. Kyrkans innerfönster är bevarade sedan byggnadstiden och har olikfärgade blyinfattade rutor i diagonalmönster. Korfönstret, levererat av glasfirman Neumann & Vogel år 1894, har en glasmålning som föreställer Kristus svävande. På båda sidorna om korfönstret hänger oljemålningar från 1600- och 1700-talen.
Altaret är av trä med utskurna pilastrar och tre- och fyrpassformer. Den halvrunda altarringen är genombruten av fyrpassformer i ett nygotiskt formspråk. Altaret och altarringen är målade i vitt med förgyllningar.
Även läktarens barriär, genombruten av nygotiska motiv, är vitmålad. Orgelfasaden, målad i grönt med förgyllda lister, klövs år 1894 i två delar och ställdes upp på vardera sidan om västfönstret. Orgelfasaden är utförd efter ritningar av C.G. Blom Carlsson till det äldre kapellet 1847. Det nuvarande orgelverket är placerat mellan de två delarna och är byggt av Åkerman & Lund 1928 och omfattar 11 stämmor.
Den öppna bänkinredningen har en nygotisk utformning och är målad i blått liksom dörrar, dörr- och fönsteromfattningar och bröstningspanel. Även predikstolen är utförd i ett nygotiskt formspråk men avviker tillsammans med nummertavlorna med sin brunröda kulör med förgyllningar. Golven är överallt av trä utom i vapenhuset som har ett s k tilesgolv med plattor lagda i olika färger.
Övriga inventarier
Likt de flesta skärgårdskyrkor har Ljusterö kyrka ett votivskepp. Skeppet är en modell av en s k piggskuta och skänkt till kyrkan 1954. Även dopfunten av snidat trä är av senare datum och levererades av Libraria 1927. I övrigt pryds kyrkorummet av ett flertal oljemålningar och ljusredskap från 1600- och 1700-talen, bevarade från det äldre kapellet. På tornvinden förvaras dels ett förgyllt altarkors med törnekrona utfört under 1800-talet till det äldre kapellet, dels ett nygotiskt altarkors som troligen hör ihop med det nuvarande altaret.
Uppgifterna är sammanställda av Stockholms läns museum 2007.

Kyrkan har en till planen nästan oktagonal form med ett tresidigt avslutat kor i öst. I norr ansluter en sakristia och i väst ett vapenhus. Vapenhuset har en överliggande tornbyggnad med lanternin och spira krönt av ett kors. Huvudentrén är förlagd till väst men ingång finns även i söder och till sakristian. Kyrkan har en panelad timmerstomme med sockel murad av sprängd gråsten.

Utvändigt präglas kyrkan av snickarglädje med sin omväxlande stående och liggande fasspontpanel som är indelad med lister och utsmyckad med kontursågade brädor. Utsmyckningarna har ett nygotiskt formspråk med strävpelare och dörr- och fönsteröppningar inramade med svarvade halvkolonner med snidade kapitäl. Den ursprungliga färgsättningen var utförd i polykromt måleri men sedan 1923 är fasaderna heltvita.

Taket är ett valmat sadeltak som sedan 1964 täcks med kopparplåt. Takfoten bryts av korfönsternas spetsbågiga kupor. På långhusets östra gavel och sakristians gavel sitter järnflöjlar i form av drakhuvuden. Västentrén täcks av ett spetsbågigt skärmtak och den södra entrén av ett spetsbågigt vindfång försett med ett trepassformat, småspröjsat överljusfönster. Utanför kyrkans södra entré har handikappramp tillkommit under 1990-talet. Kyrkans fönster har gråmålade krysspröjsade träbågar. Portarna är klädda med snedställd, gråmålad pärlspontpanel och försedda med dekorativt utformade, svartmålade gångjärnsbeslag.

Ljusterö kyrka är resultatet av en ombyggnad av ett kapell från 1750-talet. 1894 byggdes det äldre kapellet om och fick en helt ny gestaltning. Den nya kyrkan utformades med den gamla grundplanen och timmerstommen i behåll som kläddes in med polykromt färgad panel och försågs med ett torn som ersatte den gamla klockstapeln.

Ombyggnaden utfördes efter ritningar av den kände stockholmsarkitekten Hjalmar Kumlien (18371897). Kumlien arbetade som stationshusarkitekt hos Adolf Edelsvärd 18601872. Därefter drev han, tillsammans med sin bror Axel Kumlien (18331913), egen verksamhet. Bröderna är upphovsmän till ett stort antal byggnader i Stockholms innerstad, bl a Münchenbryggeriet, Villa Täcka udden på Djurgården och ett 20-tal villor i villastaden norr om Humlegården. Till Axel och Hjalmar Kumliens sakrala byggnader hör S:t Paulskyrkan på Mariatorget 187476 och Andreaskyrkan på Högbergsgatan, båda i Stockholm.

Ljusterö kyrka är skyddad enligt 4 kapitlet lagen om kulturminnen.

Ljusterö (Lyustro, Lyustra 1322) leder tankarna till ljustring. Öns form kan också påminna om ett ljuster. Troligare är kanske ändå att Ljusterö är en gammal önamnsbildning med stra till grundordet ljus och med betydelsen den ljusa ön.
Norra Ljusterö fick sitt första kapell under 1600-talet, möjligen redan på 1500-talet. Kapellet byggdes inne i byn Mellansjö intill Mittensjön. Byn Mellansjö låg samlad på en kulle fram till Laga skifte 1865 då fler gårdar flyttades ut från byn. Ett nytt kapell ersatte det äldre under 1750-talet. Det förlades cirka 250 m nordost om det gamla vid Mittensjön vilken därefter fick heta Kyrksjön. 1750-års kapell uppfördes av liggande timmer med utanpåliggande rödfärgad panel och brädtak. Mot slutet av 1800-talet fattades beslut om en ombyggnad av det äldre kapellet och kyrkan omgestaltades helt.

Norra Ljusterö hörde till Riala socken fram till år 1873 då Ljusterö bildade eget pastorat.