Hovs skräddaregård

Den äldsta kartan över Hov från 1638 visar 15 gårdar samlade på bytomten och utanför byn i nordost låg Prästgården och Skånistorp. Samtliga gårdar var kronohemman och Skräddaregården var upptagen till ½ hemman. Vid storskiftet 1764 innehades Skräddaregården av Gabriel Jacobsson.

Vid laga skiftet 1832 blev gårdarna, utom fyra, skyldiga att flytta ut från bytomten. Skräddaregården, Kåreholmen och de två Storgårdarna fick kvarboenderätt. Skräddaregården som ägdes av Anders Zakrisson, blir tillstiftad en större del av den gamla bytomten med trädgård och gräsvallar. Husvärderingslängden från laga skiftet är ganska knapphändig och tar som regel inte upp de byggnader som inte skall flyttas. De takmaterial som omnämns är torv och halmtak. Bostadshusen förefaller i allmänhet haft torvtak som isolerande material och yttertak av råghalm. Invändigt är väggarna i flertalet rum reveterade och flera hus har en källargrop under golvet. Både en och två murstockar av tegel förekommer och köken har i allmänhet bakugn. Kakelugn nämns i några enstaka fall. Ett kök har golv av klappersten.

På Kåreholmen uppförs ett nytt bostadshus 1854 på en ny byggnadstomt och av Storgårdarnas byggnader finns nu inga kvar från tiden för laga skiftet. Av alla hus i Hovs by som finns utritade på skifteskartan (ett 70-tal) återstår nu endast Skräddaregårdens manbyggnad och brygghus.

Bostadshuset var bebott fram till 1947 men fick därefter succesivt förfalla. Av den gamla gårdsanläggningen återstår idag, förutom manbyggnaden, ett brygghus och en lada.

Skräddaregårdens byggnader har renoverats under perioden från 1982, då gården donerades till hembygdsföreningen, fram till 1992.

Omvandlingen av jordbrukssamhället och jordbruket under 1700- och 1800-talet brukar kallas den agrara revolutionen. En rad grundläggande förändringar genomfördes under den här tiden gällande jordägande, odlingssystem, redskapsteknik och odlingsväxter. Det var skiftesreformerna som rådde bot på det äldre jordbrukets ägosplittring i form av kollektiva bruknings- ägandeformer.

Jordskiftena gick in i ett nytt skede i mitten av 1700-talet, då staten gick in aktivt i processen och stiftade lagar. I Sverige genomfördes skiftesreformerna i tre faser. Storskiftet genomfördes från ca 1750 till början av 1800-talet, alltså en utdragen process. Enskiftet genomfördes i början av 1800-talet. Senare under 1800-talet genomfördes laga skiftet som i stort var riksomfattande. Skiftena var initierade av centralmakten. De hade ett tydligt rationaliseringssyfte genom att förenkla ägostrukturen. Reformerna genomfördes under kontroll av myndigheterna med utbildade lantmätare.

KÄLLA: Beslut – Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen i Östergötlands län, 2009-06-23, Dnr 432-101-88