HÄVRINGE BÅK

År 1753 uppfördes på Kronans bekostnad en åttkantig träbåk, cirka 19 meter hög, på Hävringe utanför Nyköping. På 1870-talet framförde befälhavaren på ångfartyget Express att en lampa skulle hållas lysande i båken av lotsarna på platsen de nätter då Express väntades från Finland. Kostanderna skulle befälhavaren stå för. Lotsstyrelsen samtyckte och Kungl. Maj:t godkände förslaget år 1879, varefter en siderallampa sattes upp i båken. År 1886 utbyttes siderallampan mot en linsapparat av sjätte ordningen.

KÄLLA: Sveriges fyrplatser en bebyggelsehistorisk dokumentation av f.d. bemannade fyrplatser anlagda under Lotsverkets tid. Thunman, Dan. Sjöfartsverket, Riksantikvarieämbetet, (Norrköping: Sjöfartsverkets tryckeri) 2000. ISBN: 91-86502-19-0, I sin bok "Livets smultronställen" skriver författaren och konsthistorikern Karl Asplund (1890-1978) om sina barndomsminnen kring förra sekelskiftet bland annat på Hävringe utanför Oxelösund där hans farfar Erik Asplund var lots: " Hög och rödlysande i sommarsolen reste sig båken över detta sorglösa sommarliv. Det var med andrakt man seg uppför den höga trappan med sin bilade och tjärade ekdörr och kom in i halvdagern. Det inre upptas av en invecklad strävkonstruktion av fupp till fjorton meter långa furubjälkar, kärnfriska efter nära tvåhundra år - en atletisk benbyggnad, som tjänar båkens ändamål, att stå och synas, stå fast under orkaner och snöstormar och leda sjöfarande som söker landkänning."

I stark kontrast till denna målande skildring beskrivs den i "Svensk Lots" vid ungefär samma tidpunkt på följande sätt: "...en på 11 m. hög grund stående 19 m. hög, sexkantig, röd båk med ett hvitt bälte närmare toppen..." Liksom många båkar har Hävringe haft en föregångare. Redan 1717 uppfördes ett stångmärke bestående av en cirka 18 meter hög hjärtspira med stöttor och en tunna som toppmärke. Stångmärket stod på öns högsta punkt som idag kallas Stångklinten och bekostades av handlaren och rådmannen Folke Arwedsson i Nyköping samt Kronan. Natten mellan 10 och 11 augusti 1747 blåste detta stångmärke omkull. Händelsen ledde till att frågan om en större båk aktualiserades och efter många turer beslutade kungen i mars 1748 att en ny båk skulle uppföras på Hävringe. Entrepenaden gick till handelsmannen Carl Arwedsson, son till ovan nämnde Folke Arwedsson. Kontraktet skrevs 27 juni 1749 och i oktober 1750 meddelar Arwedsson att stenfoten är klar. Efter ytterligare ett år, i oktober 1751, meddelar byggmästaren att båken är färdig men inte målad, vilket skedde 1752.

Båken repareras, målas och underhålls därefter regelbundet. Hävringe båk har under en kortare tid också fungerat som fyr. Det var kaptenen på ångaren "Express" som begärde att lotsarna vid Hävringe skulle hålla en lampa lysande i båken, då han vid ishinder måste gå till Oxelösund istället för till Stockholm. Kostnaden skulle han själv stå för. Lotsstyrelsen samtyckte och Kungl. Maj:t godkände förslaget 1879. En siderallampa sattes upp i båken. År 1881 flyttades den högre upp samtidigt som ett vaktrum för fyrningen inleddes. År 1886 byttes siderallampan ut mot en linsapparat av 6:e ordningen. År 1891 uppfördes två nya fyrar på Hävringe och fyrningen i båken upphörde. På 1940-talet målades det vita bältet bredare på två sidor mot Landsort. Båken är sedan december 1978 byggnadsminne.

På flera ställen finns inristningar i båken, den äldsta från den 25 maj 1752, möjligen av de arbetare som målade båken första gången. En annan är ristad av sjökadetter på den ryska fregatten Aleksandrov år 1820.

KÄLLA: Sjömärken; vägvisare och kulturmärke. Johnny Söderlund, 2007., Se övriga inlägg under "Byggnadshistorik"