BERGHEMS KYRKA

Berghems kyrkogård är rektangulär till formen och utvidgad norrut 1970 efter förslag av Hushållningssällskapet i Borås. Kyrkogården inhägnas av en kallmurad stenmur som består av omväxlande natursten och huggen sten. Den östra muren fungerar också som stödmur åt landsvägen som passerar alldeles intill kyrkogården. Ingångar med smidesgrindar i söder, med en tredelad grind, och tre grindar i öster. Invid den västra ingången finns en klivstätta i muren. Kyrkogårdens norra del inhägnas av trästaket och häckplanteringar. Kyrkogården är gräsbevuxen och genomkorsas av krattade grusgångar. Muren kantas av en trädkrans av äldre höga träd och på kyrkogården växer enstaka buskar och vintergröna växter.

Äldre gravvårdar från 1900-talets början är belägna söder och sydöst om kyrkan, med högresta stenar och en del grusgravvårdar med stenram. Norra delen av kyrkogården karakteriseras av låga gravvårdar med och utan stenram som är placerade i långa rader. Väster om kyrkogården finns en ny begravningsplats som är inhägnad men ännu ej tagen i bruk.

Berghems kyrkogård är rektangulär till formen och utvidgad norrut 1970 efter förslag av Hushållningssällskapet i Borås. Kyrkogården inhägnas av en kallmurad stenmur som består av omväxlande natursten och huggen sten. Den östra muren fungerar också som stödmur åt landsvägen som passerar alldeles intill kyrkogården. Ingångar med smidesgrindar i söder, med en tredelad grind, och tre grindar i öster. Invid den västra ingången finns en klivstätta i muren. Kyrkogårdens norra del inhägnas av trästaket och häckplanteringar. Kyrkogården är gräsbevuxen och genomkorsas av krattade grusgångar. Muren kantas av en trädkrans av äldre höga träd och på kyrkogården växer enstaka buskar och vintergröna växter.

Äldre gravvårdar från 1900-talets början är belägna söder och sydöst om kyrkan, med högresta stenar och en del grusgravvårdar med stenram. Norra delen av kyrkogården karakteriseras av låga gravvårdar med och utan stenram som är placerade i långa rader. Väster om kyrkogården finns en ny begravningsplats som är inhägnad men ännu ej tagen i bruk.

Berghems kyrkogård är rektangulär till formen och utvidgad norrut 1970 efter förslag av Hushållningssällskapet i Borås. Kyrkogården inhägnas av en kallmurad stenmur som består av omväxlande natursten och huggen sten. Den östra muren fungerar också som stödmur åt landsvägen som passerar alldeles intill kyrkogården. Ingångar med smidesgrindar i söder, med en tredelad grind, och tre grindar i öster. Invid den västra ingången finns en klivstätta i muren. Kyrkogårdens norra del inhägnas av trästaket och häckplanteringar. Kyrkogården är gräsbevuxen och genomkorsas av krattade grusgångar. Muren kantas av en trädkrans av äldre höga träd och på kyrkogården växer enstaka buskar och vintergröna växter.

Äldre gravvårdar från 1900-talets början är belägna söder och sydöst om kyrkan, med högresta stenar och en del grusgravvårdar med stenram. Norra delen av kyrkogården karakteriseras av låga gravvårdar med och utan stenram som är placerade i långa rader. Väster om kyrkogården finns en ny begravningsplats som är inhägnad men ännu ej tagen i bruk.

Berghems kyrkogård är rektangulär till formen och utvidgad norrut 1970 efter förslag av Hushållningssällskapet i Borås. Kyrkogården inhägnas av en kallmurad stenmur som består av omväxlande natursten och huggen sten. Den östra muren fungerar också som stödmur åt landsvägen som passerar alldeles intill kyrkogården. Ingångar med smidesgrindar i söder, med en tredelad grind, och tre grindar i öster. Invid den västra ingången finns en klivstätta i muren. Kyrkogårdens norra del inhägnas av trästaket och häckplanteringar. Kyrkogården är gräsbevuxen och genomkorsas av krattade grusgångar. Muren kantas av en trädkrans av äldre höga träd och på kyrkogården växer enstaka buskar och vintergröna växter.

Äldre gravvårdar från 1900-talets början är belägna söder och sydöst om kyrkan, med högresta stenar och en del grusgravvårdar med stenram. Norra delen av kyrkogården karakteriseras av låga gravvårdar med och utan stenram som är placerade i långa rader. Väster om kyrkogården finns en ny begravningsplats som är inhägnad men ännu ej tagen i bruk.

Berghems kyrkogård är rektangulär till formen och utvidgad norrut 1970 efter förslag av Hushållningssällskapet i Borås. Kyrkogården inhägnas av en kallmurad stenmur som består av omväxlande natursten och huggen sten. Den östra muren fungerar också som stödmur åt landsvägen som passerar alldeles intill kyrkogården. Ingångar med smidesgrindar i söder, med en tredelad grind, och tre grindar i öster. Invid den västra ingången finns en klivstätta i muren. Kyrkogårdens norra del inhägnas av trästaket och häckplanteringar. Kyrkogården är gräsbevuxen och genomkorsas av krattade grusgångar. Muren kantas av en trädkrans av äldre höga träd och på kyrkogården växer enstaka buskar och vintergröna växter.

Äldre gravvårdar från 1900-talets början är belägna söder och sydöst om kyrkan, med högresta stenar och en del grusgravvårdar med stenram. Norra delen av kyrkogården karakteriseras av låga gravvårdar med och utan stenram som är placerade i långa rader. Väster om kyrkogården finns en ny begravningsplats som är inhägnad men ännu ej tagen i bruk.

Berghems kyrkogård är rektangulär till formen och utvidgad norrut 1970 efter förslag av Hushållningssällskapet i Borås. Kyrkogården inhägnas av en kallmurad stenmur som består av omväxlande natursten och huggen sten. Den östra muren fungerar också som stödmur åt landsvägen som passerar alldeles intill kyrkogården. Ingångar med smidesgrindar i söder, med en tredelad grind, och tre grindar i öster. Invid den västra ingången finns en klivstätta i muren. Kyrkogårdens norra del inhägnas av trästaket och häckplanteringar. Kyrkogården är gräsbevuxen och genomkorsas av krattade grusgångar. Muren kantas av en trädkrans av äldre höga träd och på kyrkogården växer enstaka buskar och vintergröna växter.

Äldre gravvårdar från 1900-talets början är belägna söder och sydöst om kyrkan, med högresta stenar och en del grusgravvårdar med stenram. Norra delen av kyrkogården karakteriseras av låga gravvårdar med och utan stenram som är placerade i långa rader. Väster om kyrkogården finns en ny begravningsplats som är inhägnad men ännu ej tagen i bruk.

Berghems kyrkogård är rektangulär till formen och utvidgad norrut 1970 efter förslag av Hushållningssällskapet i Borås. Kyrkogården inhägnas av en kallmurad stenmur som består av omväxlande natursten och huggen sten. Den östra muren fungerar också som stödmur åt landsvägen som passerar alldeles intill kyrkogården. Ingångar med smidesgrindar i söder, med en tredelad grind, och tre grindar i öster. Invid den västra ingången finns en klivstätta i muren. Kyrkogårdens norra del inhägnas av trästaket och häckplanteringar. Kyrkogården är gräsbevuxen och genomkorsas av krattade grusgångar. Muren kantas av en trädkrans av äldre höga träd och på kyrkogården växer enstaka buskar och vintergröna växter.

Äldre gravvårdar från 1900-talets början är belägna söder och sydöst om kyrkan, med högresta stenar och en del grusgravvårdar med stenram. Norra delen av kyrkogården karakteriseras av låga gravvårdar med och utan stenram som är placerade i långa rader. Väster om kyrkogården finns en ny begravningsplats som är inhägnad men ännu ej tagen i bruk.

Berghems kyrkogård är rektangulär till formen och utvidgad norrut 1970 efter förslag av Hushållningssällskapet i Borås. Kyrkogården inhägnas av en kallmurad stenmur som består av omväxlande natursten och huggen sten. Den östra muren fungerar också som stödmur åt landsvägen som passerar alldeles intill kyrkogården. Ingångar med smidesgrindar i söder, med en tredelad grind, och tre grindar i öster. Invid den västra ingången finns en klivstätta i muren. Kyrkogårdens norra del inhägnas av trästaket och häckplanteringar. Kyrkogården är gräsbevuxen och genomkorsas av krattade grusgångar. Muren kantas av en trädkrans av äldre höga träd och på kyrkogården växer enstaka buskar och vintergröna växter.

Äldre gravvårdar från 1900-talets början är belägna söder och sydöst om kyrkan, med högresta stenar och en del grusgravvårdar med stenram. Norra delen av kyrkogården karakteriseras av låga gravvårdar med och utan stenram som är placerade i långa rader. Väster om kyrkogården finns en ny begravningsplats som är inhägnad men ännu ej tagen i bruk.

Berghems kyrkogård är rektangulär till formen och utvidgad norrut 1970 efter förslag av Hushållningssällskapet i Borås. Kyrkogården inhägnas av en kallmurad stenmur som består av omväxlande natursten och huggen sten. Den östra muren fungerar också som stödmur åt landsvägen som passerar alldeles intill kyrkogården. Ingångar med smidesgrindar i söder, med en tredelad grind, och tre grindar i öster. Invid den västra ingången finns en klivstätta i muren. Kyrkogårdens norra del inhägnas av trästaket och häckplanteringar. Kyrkogården är gräsbevuxen och genomkorsas av krattade grusgångar. Muren kantas av en trädkrans av äldre höga träd och på kyrkogården växer enstaka buskar och vintergröna växter.

Äldre gravvårdar från 1900-talets början är belägna söder och sydöst om kyrkan, med högresta stenar och en del grusgravvårdar med stenram. Norra delen av kyrkogården karakteriseras av låga gravvårdar med och utan stenram som är placerade i långa rader. Väster om kyrkogården finns en ny begravningsplats som är inhägnad men ännu ej tagen i bruk.

Berghems kyrkogård är rektangulär till formen och utvidgad norrut 1970 efter förslag av Hushållningssällskapet i Borås. Kyrkogården inhägnas av en kallmurad stenmur som består av omväxlande natursten och huggen sten. Den östra muren fungerar också som stödmur åt landsvägen som passerar alldeles intill kyrkogården. Ingångar med smidesgrindar i söder, med en tredelad grind, och tre grindar i öster. Invid den västra ingången finns en klivstätta i muren. Kyrkogårdens norra del inhägnas av trästaket och häckplanteringar. Kyrkogården är gräsbevuxen och genomkorsas av krattade grusgångar. Muren kantas av en trädkrans av äldre höga träd och på kyrkogården växer enstaka buskar och vintergröna växter.

Äldre gravvårdar från 1900-talets början är belägna söder och sydöst om kyrkan, med högresta stenar och en del grusgravvårdar med stenram. Norra delen av kyrkogården karakteriseras av låga gravvårdar med och utan stenram som är placerade i långa rader. Väster om kyrkogården finns en ny begravningsplats som är inhägnad men ännu ej tagen i bruk.

Berghems kyrkogård är rektangulär till formen och utvidgad norrut 1970 efter förslag av Hushållningssällskapet i Borås. Kyrkogården inhägnas av en kallmurad stenmur som består av omväxlande natursten och huggen sten. Den östra muren fungerar också som stödmur åt landsvägen som passerar alldeles intill kyrkogården. Ingångar med smidesgrindar i söder, med en tredelad grind, och tre grindar i öster. Invid den västra ingången finns en klivstätta i muren. Kyrkogårdens norra del inhägnas av trästaket och häckplanteringar. Kyrkogården är gräsbevuxen och genomkorsas av krattade grusgångar. Muren kantas av en trädkrans av äldre höga träd och på kyrkogården växer enstaka buskar och vintergröna växter.

Äldre gravvårdar från 1900-talets början är belägna söder och sydöst om kyrkan, med högresta stenar och en del grusgravvårdar med stenram. Norra delen av kyrkogården karakteriseras av låga gravvårdar med och utan stenram som är placerade i långa rader. Väster om kyrkogården finns en ny begravningsplats som är inhägnad men ännu ej tagen i bruk.

Berghems kyrkogård är rektangulär till formen och utvidgad norrut 1970 efter förslag av Hushållningssällskapet i Borås. Kyrkogården inhägnas av en kallmurad stenmur som består av omväxlande natursten och huggen sten. Den östra muren fungerar också som stödmur åt landsvägen som passerar alldeles intill kyrkogården. Ingångar med smidesgrindar i söder, med en tredelad grind, och tre grindar i öster. Invid den västra ingången finns en klivstätta i muren. Kyrkogårdens norra del inhägnas av trästaket och häckplanteringar. Kyrkogården är gräsbevuxen och genomkorsas av krattade grusgångar. Muren kantas av en trädkrans av äldre höga träd och på kyrkogården växer enstaka buskar och vintergröna växter.

Äldre gravvårdar från 1900-talets början är belägna söder och sydöst om kyrkan, med högresta stenar och en del grusgravvårdar med stenram. Norra delen av kyrkogården karakteriseras av låga gravvårdar med och utan stenram som är placerade i långa rader. Väster om kyrkogården finns en ny begravningsplats som är inhägnad men ännu ej tagen i bruk.

Berghems kyrkogård är rektangulär till formen och utvidgad norrut 1970 efter förslag av Hushållningssällskapet i Borås. Kyrkogården inhägnas av en kallmurad stenmur som består av omväxlande natursten och huggen sten. Den östra muren fungerar också som stödmur åt landsvägen som passerar alldeles intill kyrkogården. Ingångar med smidesgrindar i söder, med en tredelad grind, och tre grindar i öster. Invid den västra ingången finns en klivstätta i muren. Kyrkogårdens norra del inhägnas av trästaket och häckplanteringar. Kyrkogården är gräsbevuxen och genomkorsas av krattade grusgångar. Muren kantas av en trädkrans av äldre höga träd och på kyrkogården växer enstaka buskar och vintergröna växter.

Äldre gravvårdar från 1900-talets början är belägna söder och sydöst om kyrkan, med högresta stenar och en del grusgravvårdar med stenram. Norra delen av kyrkogården karakteriseras av låga gravvårdar med och utan stenram som är placerade i långa rader. Väster om kyrkogården finns en ny begravningsplats som är inhägnad men ännu ej tagen i bruk.

Berghems kyrkogård är rektangulär till formen och utvidgad norrut 1970 efter förslag av Hushållningssällskapet i Borås. Kyrkogården inhägnas av en kallmurad stenmur som består av omväxlande natursten och huggen sten. Den östra muren fungerar också som stödmur åt landsvägen som passerar alldeles intill kyrkogården. Ingångar med smidesgrindar i söder, med en tredelad grind, och tre grindar i öster. Invid den västra ingången finns en klivstätta i muren. Kyrkogårdens norra del inhägnas av trästaket och häckplanteringar. Kyrkogården är gräsbevuxen och genomkorsas av krattade grusgångar. Muren kantas av en trädkrans av äldre höga träd och på kyrkogården växer enstaka buskar och vintergröna växter.

Äldre gravvårdar från 1900-talets början är belägna söder och sydöst om kyrkan, med högresta stenar och en del grusgravvårdar med stenram. Norra delen av kyrkogården karakteriseras av låga gravvårdar med och utan stenram som är placerade i långa rader. Väster om kyrkogården finns en ny begravningsplats som är inhägnad men ännu ej tagen i bruk.

FÖRSAMLING 1995 - BERGHEM

BEFOLKNINGSTAL - år 1805: 751, år 1900: 1232, år 1995: 856

FÖRSAMLINGSHISTORIK - Medeltida socken.

LÄGE OCH OMGIVNING - Kyrkan har ett högt läge med vid utblick över dalgången, ca 550 m från Viskan. Odlingsmarken är koncentrerad till dalgångarna mellan omgivande skogsbygd. I kyrkans närhet finns ett fornlämningsområde med bl.a. storhögen "Kungskullen", bygdegård, missionshus och sockenmagasin. Hembygdsföreningens byggnader ligger i anslutning till bygdegården och omfattar bl.a. en ryggåsstuga med framhäbbare, från 1800-talets början. Berghem, som ligger strax söder om Kinna, ingår i Viskastigens riksintresseområde, främst för en medeltida vägsträckning samt för sin merkantila och militära betydelse.

RASERAD KYRKA / RUIN -

DEN BEFINTLIGA KYRKANS PLANUTVECKLING - Den murade kyrkan består av rektangulärt långhus med tresidigt avslutat korparti, vidbyggd sakristia i norr samt västtorn. Ingångar i väster via tornets bottenvåning samt mitt på långhusets sydsida. I: Delar av den äldsta stenkyrkan, sannolikt av medeltida ursprung, ingår fortfarande i det befintliga långhusets sydvästra del, ovisst dock i viken omfattning. II: Kyrkans nuvarande planform är huvudsakligen ett resultat av en nybyggnad 1792, delvis med återbruk av äldre murar, då också sakristian uppfördes (inventeringsprotokollet 1830, ATA). Västtornet tillbyggdes 1826.

EXTERIÖR OCH INTERIÖR - Enkel exteriör förhållandevis oförändrad från om- och tillbyggnadstiden. Murarna är vitputsade såväl ut- som invändigt och genombryts av rundbågiga fönsteröppningar; rundfönster ovan sydportalen. Långhus och sakristia har tegeltäckta sadeltak, valmade över korpartiet respektive sakristians nordmur. Västtornet kröns av huv och öppen lanternin. Ingång i väster via tornets bottenvåning samt mitt på långhusets sydsida. Kyrkorummet täcks av ett spegelvalv. Altaruppsats, predikstol och läktarbarriär härrör sannolikt från 1700- talet. Öppen bänkinredning från 1911. Läktarunderbyggnad från restaureringen 1977-78, efter förslag av arkitekt Arne Nygård.

Uppgifterna är sammanställda av Riksantikvarieämbetet, Byggnadsregistret 1995 / Forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria 2002.