Lägenhetsbebyggelse

Torplämning, 80x50 m (NÖ-SV), bestående av 2 husgrunder, 1 lingrop samt fossil åker.
Husgrund, 8x4 m (NNÖ-SSV), kallmurad, 0,5 m h. Kallmurat spismursröse i NÖ, 1,4 m h. Källare under del av huset, 1,3 m dj. Detta är bostadshuset.
7 m ÖSÖ om denna är husgrund, 10x5,5 m (NV-SÖ), källare under del av byggnaden, kallmurad, 1,2 m dj, delvis ingrävd i backslänt.
I anslutning till grunderna är fossil åker med enstaka röjningsrösen samt begränsad av stenmurar.
15 meter V om bostadshuset finns en lingrop. Bakre kanten i norr består av berget och framför är en låg enkel mur av lösa stenar. Västra kanten 1,1 m, östra kanten 1,4 m, framkanten 1,8 m, höjd 0,6 m. Gropen är dock djupare eftersom det finns nedrasade stenar från kanten i den. Försök har gjorts att rensa den för att se om där fanns kol men det var för jobbigt att får bort stenarna. Den är avtorvad. I gropen har hittats en bit slagg.

Fastighets/markägare under den aktuella perioden:
Marken som torpet låg på tillhörde bonden Olof Svensson, född 1828, avliden 1898. Den togs då över av sonen Nils Olsson, född 1864. Han flyttade till Ronneby 13.3 1925 och dog där 28.11 1925. Gården togs då över av Sven Johan Olsson, född 1874. Gården samägdes eller del av den ägdes under någon period kring sekelskiftet av Bengt Månsson, född 1859, som var smed.
Historik byggnader:
När torpet togs upp och byggdes är okänt. Det fanns inte på kartan 1831 och inte heller 1870 men det är inget bevis på att torpet inte fanns. Men Hans Jönsson kom dit 1866 så det borde ha tillkommit någon gång mellan 1831 och 1866. Om torpet har funnits före Hans Jönsson är svårt att utröna. På samma gård finns 1866-70 ingen annan torpare än Hans Jönsson.
Det finns en Nils Gummesson, född 1815, där torpare är överstruket och ersatt med inhyses. Både han och hans hustru avled 1869. Åren 1861-65 finns Nils Gummeson på samma gård och inhyses är överstruket och ersatt med torpare. År 1861 finns också en torpare Abraham Månsson, född 1838, med familj som flyttar 1864.
Teori: Abraham Månsson är på torpet och Nils Gummesson är inhyses hos honom. När han flyttar tar Nils över torpet. När sedan Hans Jönsson flyttar in och tar över torpet blir Nils åter inhyses till sin död tre år senare. Troligast är dock att Hans Jönsson anlagt torpet.
Torpet övergavs 1928 när sonen Ola flyttade hemifrån. Troligen revs det delvis för det finns ett foto med rester av timmer kvar från 1930-40-talet. Men enligt Sven Nilssons texter ruttnade husen ner.
När jag tog en bild där 1961 låg lite rester av timmer fortfarande kvar på muren och så sent som 1974 syns på bilder att det finns dåliga bräder på murkanten.
På torpet fanns ett bostadshus med källare och en ladugård, även den med källare. I huset fanns kakelugn men tydligen inte vedspis för Sven skriver att man använde trefot när man kokade kaffe.
Historik boende:
På torpet bodde Hans Jönsson med familj:
Hans Jönsson född den 29.3 1840 på Hattmakaretorpet i Risansmåla. Död den 30.10 1912 i Sävsjömåla.
Hans Jönssons familj kom 1844 till Sävsjömåla och föräldrarna var hela tiden inhyses, först hos Johan Erik Fredriksson, född 1791, sedan hos efterträdaren Håkan Persson, född 1842. Var gården låg är svårt att räkna ut nu för gårdar byter ägare och delas under åren. Men Johan Erik Fredriksson hade gård A eller C på skifteskartan. Husen finns nog inte kvar.
Hans Jönssons föräldrar:
- Jöns Hansson, född 21.8 1804 i Hoby, avliden i Sävsjömåla 23.7 1869.
- Inger Catharina Lundberg, född 1800 i Karlshamn, avliden 15.2 1872.
Inger bodde med föräldrarna på Hattmakartorpet i Risansmåla. Fader Magnus Pettersson, född 1814. Jöns kom dit 1837 och de gifte sig 1838 och fick Hans där. Jöns tog samtidigt över torpet när hattmakaränkan Ulrica Lundberg dog 1837. År 1840 flyttar de till Fösingsmåla där Jöns först är dagsverkstorpare och sedan inhyses. Först flyttar Jöns 1843 till Sävsjömåla och 1844 kommer resten av familjen. (Eller är skrivningen bara gjord vid olika tidpunkter och alla kom 1844?)
Jöns Hansson har en anmärkning nr 281. Han har åkt fast för handhavande av stulet gods och snatteri i Hoby. Vid sommartinget 9.8 nr 314 blir hand dömd av domare Berghman: Inhyses Jöns Hansson i Fösingsmåla är dömd att böta för snatteri. Det tillgripna hafva wärde med 1 Rd 12 s, samt att enskild skrift undergå. Summa böter 1.12 fördelat på Kronan, Häradet och Åklagaren. Enskild skrift är kyrkoplikt.
Hattmakaretorpet i Risansmåla är skyltat och ligger 40 m norr om vägen strax väster om den västra gården i Risansmåla. Endast spismursröset och fossila åkrar finns kvar. Se även Fornsök RAÄ-nummer Öljehult 565.
Hans Jönsson flyttade hemifrån 1858 och jobbade som dräng först hos Per Magnusson i Sävsjömåla. År 1860 flyttade han till Olof Svensson i Sävsjömåla där hans blivande hustru var piga 1863 till 1865. År 1865 blev Hans dräng på Fösingsmåla ¼ mtl. År 1866 flyttade han till Hansatorpet och gifte sig 2.10 1868 med Inga Persdotter, född i Väby den 3.11 1843, fadern var torpare. Inga död i Sävsjömåla den 6.4 1897. Även Inga kom då till torpet från gårdens ägare Olof Svensson.
Det är lätt att räkna ut hur Hans och Inga träffades. Ingas far Per Nilsson, född 1810, avled 1846. Änkan Elsa Månsdotter, född 1810, flyttade 1850 till Sävsjömåla och blev på kristna grunder inhyses hos husmannen Jonas Magnus Johansson, född 1821. Året efter kom döttrarna Elin, född 1837, och Inga, född 1843. Änkan står som fattighjon och Elin som mindre vetande. Husmannen Johansson bodde i en backstuga på Olof Svenssons gård. (På denna gård låg torpet och Hans var dräng där.) Änkan Elsa avled 3.6 1867.
Hans och Ingas barn:
- Elemina, född 15.1 1869, avliden 30.5 1872.
- Ingrid Maria, född 12.3 1872, avliden 8.4 1872.
Varför dessa barn avled så tidigt är okänt. I dödboken finns ett frågetecken under dödsorsak.
- Elemina (Mina), född den 20.2 1873 i Sävsjömåla. Död i Tararp den 2.3 1961. Gift den 6.9 1906 med skomakaren August Nilsson, född i Örseryd den 14.2 1873. Död i Tararp den 18.12 1946. De fick tre barn, Sven, Karl och Kjell. Elemina kallades allmänt för Skomakans Mina.
Alla barnen fick tidigt börja arbeta. Mina började redan i 7-8-årsåldern som vaktflicka hos traktens bönder. Som barn fick hon även följa med sin mor till tegelbruken i Danmark. Hon konfirmerades vintern 1888 och fick sedan börja arbeta på allvar. Hennes första pigplats blev hos en bonde i Guemåla i Åryds socken där hon var kvar ett år.
År 1891 började Mina som piga på Hoby nr 5. År 1898 åter skriven i hemmet. Den 24.11 som piga hos bagaren Johannes Månsson, född 1817, på Karlshamn nr 129. Det är Kyrkogatan 27 i samma kvarter som vattentornet. Huset finns kvar och är byggt före 1883. Tidigare finns inte kartor med hus utsatta.
Den 21.3 1901 åter som piga till Hoby nr 5. I husförhörslängden står dock Borta 1900. År 1901 som piga till prästgården i Hoby där Jöns Svensson var kyrkoherde. Samma kyrkoherde både konfirmerade henne och vigde henne med maken. År 1902 åter till hemmet.
År 1906 flyttar hon till maken August Nilsson i Örseryd. De bor där på ett torp vid Raskamålavägen tills de 1912 flyttar till Tararp. Mina bor kvar där fram till sista åren innan ålderdomshemmet i Bräkne-Hoby.
- Ingrid Maria, född den 6.2 1876 i Sävsjömåla. Hon började som piga 1894 hos smeden Bengt Månsson på gården i Sävsjömåla.
Hon reste den 1 maj 1901 till Danmark men återvände efter en månad. Den 1 maj 1902 emigrerade hon till USA. Avled på Lincoln Hospitel i Bronx, New York 1.2 1904 av tyfoidfeber som varat i 21 dagar. Smittan förs i första hand över av förorenat vatten. Hon begravdes redan den 3.2 på Lutheran All Faiths Cemetery i Queens, New York. Hon arbetade som tjänare/piga i Bronx och bodde på 837E, E133rd Street i Bronx.
- Sven Johan, född den 21.11 1879 i Sävsjömåla. Död den 10.11 1959 i Södra Sandsjö där han var hemmansägare på Tattamåla Lillegård. Han gifte sig med Hilda Johanssdotter, född 1878 i Södra Sandsjö och de fick många barn. Sven Johan flyttade till Tattamåla 1908. Dessförinnan var han dräng 1901-1903 i Lilla Årsjömåla.
- Olof (Ola), född den 10.1 1882 i Sävsjömåla. Frånsett en kort period under 1920-talet då han bor i Fösingsmåla bodde Ola kvar hemma på torpet till 1928. Även brodern Emil bodde kvar efter faderns död fram till 1925. Under första världskriget 1914-18 när Ola och Emil periodvis på sommaren var inkallade gick systern Mina med sina barn från Tararp genom skogarna upp till Hansatorpet och tog hand om djuren där, en ko, en gris, några höns och en jakthund. Tvillingarna Karl och Sven var då mellan sex och tio år och Kjell var ett till fyra år. När bröderna Emil och Ola var hemma fiskade de med nät i den närbelägna Sävsjön. De jagade även harar och skogsfågel.
Ola flyttade 1928 till ett eget torp vid Nätsjön i Lilla Årsjömåla. Det låg under gården som ägdes av Olof Persson, född 1839. Olof dog 1930 och gården togs över av döttrarna Ida Olsson/Persson, född 1873, och Linnea Olsson/Persson, född 1878. Ola står först som torpare men byter inom två år till arrendator. Han dog ogift på Karlshamns lasarett den 6.12 1942. Av torpet finns bara grunderna kvar, se Fornsök RAÄ-nummer Bräkne-Hoby 492.
- Petter Emil, född den 23.1 1886 i Sävsjömåla, avliden i Sävsjömåla den 3.5 1964. Gift den 21.12 1924 med Emmy Nilsson, född den 17.12 1891 i Möljeryd. Barn: Ruth, född 1.2 1925. Emil bodde hemma på torpet till 1925 när han blev hemmansägare på Sävsjömåla nr 134 1/96 mtl. Gården ligger mellan byvägen och S. Nätsjöns västspets. Husen på gården är nu övergivna och står och förfaller.
Alla barnen är periodvis skrivna hemma på torpet men man får inte tro att de inte arbetade. De jobbade givetvis hos traktens bönder. Men de sysslade även med arbetsvandring. Förr var det inte bara dalfolket som arbetsvandrade till bla Stockholm utan det var vanligt även i Blekinge. Här gick arbetsvandringarna till betfälten i Skåne och Danmark. I Danmark jobbade man även på tegelbruken och i Danmark jobbade folk från torpen i Bräkne-Hoby även på Bornholm.
Det finns bildbevis på att systrarna Mina och Maria jobbade på betfälten, ovisst om det är Skåne eller Danmark. Ola och Emil var på tegelbruk i Danmark. Även deras mor Inga arbetade på tegelbruken i Danmark, även sedan hon gift sig och fått barn. Fotona visar att Mina varit i Landskronatrakten i Skåne och Saxkjøping i Danmark och Maria i Svendborg i Danmark.
Bland Hans Jönssons förfäder på morssidan d v s Inger Catharina Lundberg finns en del intressanta personer. Hennes far Magnus Petersson, född 1763, var hattmakare i Karlshamn. Hans far Petter Mårtensson, född 1718, boende på flera platser i Åryd, var bonde, vallackare och hästagällare. Hans bror Carl Mårtensson Djurberg, född 1744 i Djurtorp, Åryd, var vallackare och nattman i Jönköping. Nattman är detsamma som bödelsdräng. Han utförde även en del andra mindre trevliga sysslor som att slakta hästar och köra bort latrin och avfall på natten. Tillsammans med sin hustru Katarina Karlsdotter Dunder och några till var han 1770 intagen på häktet i Jönköping för delaktighet i mord och röveri på nattmanshustrun Kristina Lindqvist.
Brödernas far, Mårten Persson, född 1679, boende i Djurtorp, Åryd, var bonde, vallackare, hästagällare och snörpare.
Inger Catharina Lundbergs morfar, Elias Lundberg, född 1730, var drejare på Sölvesborgs porslinsfabrik. Han var sedan drejare och resande under olika tider för både Rörstrands och Mariebergs porslinsfabriker. Han arbetade både i Stockholm och Stralsund.
Uppgifter från Inge Nilsson, Rättvik