GIDEONSBERGSKYRKAN

Redan den 15 februari 1955 bildades en arbetskommitté för att verka för en kyrka på Gideonsbergsområdet. Enighet rådde om att behovet fanns i stadsdelen som då hade en befolkning på ca 15 000 invånare. Domkyrkoförsamlingens resurser förslog dock inte och därför krävdes många års lokalt insamlingsarbete för att förverkliga kyrkobygget. Första spadtaget kunde tas hösten 1972, efter ett statligt beslut om att bevilja AMS-medel.

Arkitekt Peter-Paul Hoffman hade medvetet ritat en låg kyrkobyggnad, underordnad omgivande gamla lövträd och tallar som i möjligaste mån sparades. Av samma skäl placerades församlingslokalerna delvis i ett souterrängplan, typiskt för dåtidens byggande. Kring en stomme av betongfackverk murades inre och yttre väggar av hårdbränt håltegel. Fönstersnickerierna tillverkades av tryckimpregnerat virke och målades med blå lasyr. Klockstapeln utformades låg och enkel, för att inte konkurrera med ekar och tallar.

För mer detaljerad historia se byggnaden/Kyrkans historia samt bifogad PDF med detaljerade händelselistor med årtal, upphovsmän och specifika källhänvisningar.

Redan den 15 februari 1955 bildades en arbetskommitté för att verka för en kyrka på Gideonsbergsområdet. Enighet rådde om att behovet fanns i stadsdelen som då hade en befolkning på ca 15 000 invånare. Domkyrkoförsamlingens resurser förslog dock inte och därför krävdes många års lokalt insamlingsarbete för att förverkliga kyrkobygget. Första spadtaget kunde tas hösten 1972, efter ett statligt beslut om att bevilja AMS-medel.

Arkitekt Peter-Paul Hoffman hade medvetet ritat en låg kyrkobyggnad, underordnad omgivande gamla lövträd och tallar som i möjligaste mån sparades. Av samma skäl placerades församlingslokalerna delvis i ett souterrängplan, typiskt för dåtidens byggande. Kring en stomme av betongfackverk murades inre och yttre väggar av hårdbränt håltegel. Fönstersnickerierna tillverkades av tryckimpregnerat virke och målades med blå lasyr. Klockstapeln utformades låg och enkel, för att inte konkurrera med ekar och tallar.

För mer detaljerad historia se byggnaden/Kyrkans historia samt bifogad PDF med detaljerade händelselistor med årtal, upphovsmän och specifika källhänvisningar.

HISTORIK FRÅN NYA SVENSKA KYRKOR - Kyrkan har låga byggnadskroppar lagda i en gles dunge av blandskog. Röda fasadtegelmurar och flacka sadeltak. Entréhallen har glasvägg mot förplatsen. Församlingsrum och bibliotek i samma plan. Trappa till souterränglokaler mot söder. Kyrkorummet har en rumsbred korabsid friställd med glasväggar. Golv av kalksten. Kordelen utan förhöjning. Ett sammanhållet bänkkvarter med rader av tyristorreglerade, elektriska golvkandelabrar vid sidogångarna. Väggar av samma röda fasadtegel som utvändigt. Mittför södra sidogången ett korsformigt fönster med utblick mot förplatsen i väster.

Källa: Illerstad, Lennart: Nya Svenska kyrkor. D1, Svealand. 1990

Anläggningen består av en kyrk tomt med en kyrka och en klockstapel.
Kyrktomten utgör resterna av den park som omgav Gideonsbergs herrgård (huvudbyggnaden revs 1954). Gamla ekar och tallar skuggar de gräsbevuxna ytorna. Området är öppet mot intilliggande bostadsbebyggelse och genomkorsas av allmän gång- och cykelväg. En stödmur av tuktad granit är lagd framför entrésidan i väster. I nordväst står den bara 10 meter höga klockstapeln - av närboende kallad månlandaren - panelklädd och målad med blå täcklasyr.

Redan den 15 februari 1955 bildades en arbetskommitté för att verka för en kyrka på Gideonsbergsområdet. Enighet rådde om att behovet fanns i stadsdelen som då hade en befolkning på ca 15 000 invånare. Domkyrkoförsamlingens resurser förslog dock inte och därför krävdes många års lokalt insamlingsarbete för att förverkliga kyrkobygget. Första spadtaget kunde tas hösten 1972, efter ett statligt beslut om att bevilja AMS-medel.

Arkitekt Peter-Paul Hoffman hade medvetet ritat en låg kyrkobyggnad, underordnad omgivande gamla lövträd och tallar som i möjligaste mån sparades. Av samma skäl placerades församlingslokalerna delvis i ett souterrängplan, typiskt för dåtidens byggande. Kring en stomme av betongfackverk murades inre och yttre väggar av hårdbränt håltegel. Fönstersnickerierna tillverkades av tryckimpregnerat virke och målades med blå lasyr. Klockstapeln utformades låg och enkel, för att inte konkurrera med ekar och tallar.

För mer detaljerad historia se byggnaden/Kyrkans historia samt bifogad PDF med detaljerade händelselistor med årtal, upphovsmän och specifika källhänvisningar.

Anläggningen består av en kyrk tomt med en kyrka och en klockstapel.
Kyrktomten utgör resterna av den park som omgav Gideonsbergs herrgård (huvudbyggnaden revs 1954). Gamla ekar och tallar skuggar de gräsbevuxna ytorna. Området är öppet mot intilliggande bostadsbebyggelse och genomkorsas av allmän gång- och cykelväg. En stödmur av tuktad granit är lagd framför entrésidan i väster. I nordväst står den bara 10 meter höga klockstapeln - av närboende kallad månlandaren - panelklädd och målad med blå täcklasyr.

Anläggningen består av en kyrk tomt med en kyrka och en klockstapel.
Kyrktomten utgör resterna av den park som omgav Gideonsbergs herrgård (huvudbyggnaden revs 1954). Gamla ekar och tallar skuggar de gräsbevuxna ytorna. Området är öppet mot intilliggande bostadsbebyggelse och genomkorsas av allmän gång- och cykelväg. En stödmur av tuktad granit är lagd framför entrésidan i väster. I nordväst står den bara 10 meter höga klockstapeln - av närboende kallad månlandaren - panelklädd och målad med blå täcklasyr.