FRÖJELS KYRKA

Kyrkogården omges av en kallmurad kalkstensmur. Den västra muren kan ha tillkommit redan under medeltiden, den sträckningen uppvisar också spår av murbruk. Norra muren tillkom sannolikt då sockenmagasinet uppfördes 1814 och övriga murar under 1800-talet. Muren mäter i söder 84 m, i öster 73 m, i norr 73 m och i väster 69 m. dess höjd varierar mellan 70-75 cm.

I väster finns en medeltida stiglucka med kryssvalv som utvändigt täcks av ett sadeltak med faltäckning. Den stängs med dubbla trägrindar. I öster en stiglucka utan valv, brädtak. Den stängs med dubbla trädörrar. I murens sydöstra hörn en enkel ingång (trälucka) i norra muren intill sockenmagasinet, samt i nordvästra hörnet är två liknande ingångar anordnade. En grusgång löper mellan de båda stigluckorna utmed kyrkans södra fasad, till denna ansluter en smal gång med cementplattor från den sydöstra ingången.

Utmed murarna växer lövträd. På kyrkogården är en låg häck planterad i västra delen mot terrasseringen. I övrigt finns inga planteringar på kyrkogården.
Öster om kyrkan, mellan koret och den östra muren, finns en trojaborg som ursprungligen tros ha varit placerad utanför kyrkogårdsmuren.

I anslutning till norra muren uppfördes 1814 ett sockenmagasin, vilket användes fram till 1930-talet. Sockenmagasinet är uppfört av kalksten och täcks av svart plåt. Det används numera som personalutrymme, samt innehåller en toalett. I murens nordöstra hörn finns en likvagnsbod en stenbyggnad under plåttak. Mot norra muren lutar 18 gravvårdar, 14 st. i granit och 4 st. av kalksten. Några av de sistnämnda är av konst-närligt hög klass.
På kyrkogården finns fasadbelysning samt belysningsstolpar.

Övriga byggnader på kyrkogården
Längs med norra kyrkogårdsmuren är sockenmagasinet uppfört. Byggnaden är uppförd av sten, fasaderna är putsade med kalkbruk och avfärgade. Enkelt sadeltak belagt med pannplåt på täta undertak av panel (falar från äldre faltak). Gluggar i södra, östra och västra fasaderna samt en dörr i västra fasaden som leder till byggnadens andra våning, i den södra fasaden en delvis järnbeslagen dörren. Ventilationsgluggarna täcks av fågelnät, övriga gluggar och dörren av enkla luckor av trä, samt snickeribågar i gavelröstena. Magasinet är invändigt fördelat på tre våningar med träbjälklag, trappor av trä förbinder de olika våningarna.

Bottenvåningen inrymmer tre rum och en hall; en vattentoalett, ett förråd och ett personalrum. Hallens och personalrummets väggar och tak är klädda med träpanel. Golven i förrådet och i hallen är gjutna. I de två övre våningarna står gamla inventarier som inte används, bl.a. en äldre orgel.

Kyrkan i Fröjel är en av de kyrkor på Gotland som ligger närmast havet. Den ligger upphöjd på kanten av en strandvall med en vid utsikt mot Karlsöarna i väster. Sydost om kyrkan finns lämningar av en fornborg. Norr om kyrkan står ruinen av en medeltida byggnad, som tolkats som en kastal, trots att den skiljer sig något från de övriga kastalerna på ön. Kyrkogården har två stigluckor, av vilka den västra är medeltida, från 1200-talets senare del, liksom ett stycke av den angränsande muren. Mellan den östra stigluckan och kyrkan ligger inne på kyrkogården en labyrint, s.k. trojeborg, av okänd ålder. Kyrkan är uppförd av kalksten. Den består av ett stort rakslutet kor med sakristia i norr, ett lika brett, men lägre långhus och ett västtorn, som i väster stöttas av en bred strävpelare. Ingångar finns till långhuset i norr och söder och till koret i söder. En ursprunglig ingång till tornet blockeras av strävpelaren. Äldst är långhuset från 1100-talets slut, kompletterat med tornet under 1200-talets första hälft. Det stora koret, som troligen ersatte ett äldre kor, och den samtida sakristian uppfördes omkring 1300 som ett första led i en aldrig avslutad nybyggnad av kyrkan. Långhusets och tornets fasader har välhuggna kvaderstenar. Långhusportalerna är bägge enkla och romanska. Korets arkitektur är gotisk. Portalen har en rik arkitektonisk utformning med omfattning i flera språng och krönande triangelgavel. Korets södra fönster och trefönstergruppen i öster är ursprungliga. Långhusets sydfönster upptogs kring 1850. Invändigt täcks koret av ett murat kryssvalv, långhuset av ett stickbågigt tunnvalv av trä, som tillkom 1935-38 som ersättning för ett plant innertak för att frilägga hela triumfbågens murade omfattning. Den del av ringkammaren som är införlivad med kyrkorummet täcks av ett trätak. I koret finns kalkmålningar från 1300-talets början och ett väggskåp med rikt ornerade dörrar. Kyrkan har ett par märkliga inventarier: det rikt skulpterade triumfkrucifixet från omkring 1300, dopfunten med fot från 1100-talet och cuppa med naivt skulpterade figurer från 1300-talet, samt predikstolen från år 1600 med ursprungliga målade evangelistbilder. Den höga altaruppsatsen av sandsten tillverkades 1634.

Uppgifterna är sammanställda av Riksantikvarieämbetet, Byggnadsregistret 1996.

Den befintliga kyrkan är i sin helhet medeltida. På 1100-talet uppfördes en romansk kyrka bestående av ett absidkor och ett långhus. Tornet tillfogades i väster i början av 1200-talet. Några decennier senare uppfördes en kyrkogårdsmur samt den västra stigluckan.
Det på 1100-talet uppförda absidkoret ersattes av ett gotiskt kor omkring 1300. Invändigt smyckades koret med målningar som påminner om Lafrans Botvidarsons stil. Möjligen har den nuvarande stenkyrkan föregåtts av en träkyrka 1998 fann man väster om den nuvarande kyrkan och norr om den nedlagda skolan ett antal kristna gravar som tyder på detta.

Tornet är uppfört i en sluttning vilket medfört svårigheter med stabiliteten en strävpelare stöttar upp den västra sidan och den södra muren syns ha spruckit och förnyades delvis 1835. Även ljudgluggarna anses vara nymurade, om än med gammalt material. I mitten på 1800-talet togs de båda fönstren i södra långhusväggen upp. En stor reparation utfördes 1868 av tornbyggaren Nils Ardman i Ardre, då bl.a. takstolarna byttes.

1935-38 genomfördes en omfattande restaurering efter förslag av arkitekt Erik Fant då muralmålningarna togs fram och konserverades och trätaket över långhuset ersattes av ett tunnvalv av trä. 1800-talets färgsättning på inredningen avlägsnades till förmån för de äldre färgskikten. Läktaren togs bort och ett orgelpodium byggdes. Skurgolven i kyrkorummet ersattes med gravhällar. Ett pannrum byggdes i källarplan i hörnet mellan långhus och sakristia, och en uppvärmningsanläggning med lågtrycksånga installerades.