RENSHAMMAR

Renshammar var i äldre tid en av Hälsinglands största jordbruksgårdar. Under 1600-talet omfattade ägorna nästan hela norra delen av Bollnäs socken och gården åtnjöt för en tid även skattefrihet som säteri. Ägarlängden, som sträcker sig tillbaka till 1500-talet, visar att Renshammar genom tiderna till stor utsträckning bebotts av ståndspersoner som officerare, lagmän etc. men även bönder förekommer bland ägarna. Den nuvarande gårdsanläggningen bär dock i sin helhet en ståndsmässig prägel.

Gården härjades svårt av brand 1725 varvid såväl sätesstugan som ett antal ekonomibyggnader totalförstördes. Omständigheterna tyder på att den nya mangårdsbyggnaden uppfördes vid 1700-talets mitt av byggmästare Anders Nilsson, medan den västra av de båda flyglarna åtminstone delvis förefaller härstamma från 1700-talets förra hälft, tiden närmast efter branden.

Mangårdsbyggnaden är byggd av timmer i två våningar och klädd med rödfärgad locklistpanel. Ursprungligen har dock fasaderna varit målade med gul slamfärg. Taket är brutet med valmade gavelspetsar, tegeltäckt och försett med takkupor i vindsvåningen. Exteriörens huvuddrag återkommer i de många större bondgårdar som uppfördes i Bollnäs under årtiondena omkring sekelskiftet 1800 och Renshammars roll som omedelbar förebild framstår här som oomtvistlig.

År 1777 hölls landsting på Renshammar, som då ägdes av lagmannen Carl Dahlsköld. Troligen inreddes övervåningen inför detta tillfälle. Av dessa äldre interiörer har det s k gammelrummet bevarats med orörd rokokoinredning. Storsalen, där landstinget hölls, omdekorerades omkring år 1850 med pilasterinramade landskapsutsikter utförda av målaren Jonas Wallström.

Vid 1800-talets början uppfördes den östra av de båda flyglar som flankerar mangårdsbyggnaden. Samtidigt moderniserades även den äldre, västra flygeln till motsvarande utseende. Flyglarna är envåniga, med valmade, tegeltäckta tak och locklistpanelade fasader. Den östra flygeln kan vara identisk med den fyra rums bastubyggnad som den finske majoren A R Brunow lät uppföra på gården vid sitt tillträde år 1809.

Gårdens ekonomibyggnader revs under 1960-talet, flertalet i samband med byggandet av den nya riksvägen Bollnäs-Söderhamn år 1960. Sedan 1987 ägs gårdsanläggningen med närmast omgivande mark av Bollnäs hembygdsförening, medan skogs- och odlingsmarken befinner sig i annan ägo.

Beslut – Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen i Gävleborgs län, 1989-12-11, Dnr 221-1894-89

Renshammar var i äldre tid en av Hälsinglands största jordbruksgårdar. Under 1600-talet omfattade ägorna nästan hela norra delen av Bollnäs socken och gården åtnjöt för en tid även skattefrihet som säteri. Ägarlängden, som sträcker sig tillbaka till 1500-talet, visar att Renshammar genom tiderna till stor utsträckning bebotts av ståndspersoner som officerare, lagmän etc. men även bönder förekommer bland ägarna. Den nuvarande gårdsanläggningen bär dock i sin helhet en ståndsmässig prägel.

Gården härjades svårt av brand 1725 varvid såväl sätesstugan som ett antal ekonomibyggnader totalförstördes. Omständigheterna tyder på att den nya mangårdsbyggnaden uppfördes vid 1700-talets mitt av byggmästare Anders Nilsson, medan den västra av de båda flyglarna åtminstone delvis förefaller härstamma från 1700-talets förra hälft, tiden närmast efter branden.

Mangårdsbyggnaden är byggd av timmer i två våningar och klädd med rödfärgad locklistpanel. Ursprungligen har dock fasaderna varit målade med gul slamfärg. Taket är brutet med valmade gavelspetsar, tegeltäckt och försett med takkupor i vindsvåningen. Exteriörens huvuddrag återkommer i de många större bondgårdar som uppfördes i Bollnäs under årtiondena omkring sekelskiftet 1800 och Renshammars roll som omedelbar förebild framstår här som oomtvistlig.

År 1777 hölls landsting på Renshammar, som då ägdes av lagmannen Carl Dahlsköld. Troligen inreddes övervåningen inför detta tillfälle. Av dessa äldre interiörer har det s k gammelrummet bevarats med orörd rokokoinredning. Storsalen, där landstinget hölls, omdekorerades omkring år 1850 med pilasterinramade landskapsutsikter utförda av målaren Jonas Wallström.

Vid 1800-talets början uppfördes den östra av de båda flyglar som flankerar mangårdsbyggnaden. Samtidigt moderniserades även den äldre, västra flygeln till motsvarande utseende. Flyglarna är envåniga, med valmade, tegeltäckta tak och locklistpanelade fasader. Den östra flygeln kan vara identisk med den fyra rums bastubyggnad som den finske majoren A R Brunow lät uppföra på gården vid sitt tillträde år 1809.

Gårdens ekonomibyggnader revs under 1960-talet, flertalet i samband med byggandet av den nya riksvägen Bollnäs-Söderhamn år 1960. Sedan 1987 ägs gårdsanläggningen med närmast omgivande mark av Bollnäs hembygdsförening, medan skogs- och odlingsmarken befinner sig i annan ägo.

Beslut – Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen i Gävleborgs län, 1989-12-11, Dnr 221-1894-89