BRUNSBO BISKOPSGÅRD, MANGÅRDSBYGGNADEN

Huvudbyggnadens källarvåning är återstoden av det medeltida stenhus som lär ha uppförts under Biskop Brynolf Gerlachssons tid (1478-1505). Huset var ända fram till slutet av sjuttonhundratalet ett stenhus i tre våningar. Våningen ovanpå nuvarande källarvången bestod av två stora rum utan fönster, tredje våningen innehöll en stor sal med tegelskodda väggar. Fönstren utgjordes i huvudsak av skyttegluggar.

1566 och 1611 brändes Brunsbo av danska trupper. Troligen övergav man efter den sista branden stenhuset och uppförde en ny karaktärsbyggnad av trä som flygel. Mot slutet av 1600-talet uppges att stenhuset var i dåligt skick bland annat p.g.a. danskarnas fientliga härjningar. 1712 lät biskop Jesper Svedbergs renovera huset men 1730 förstördes det åter av en brand och stod som en ruin till slutet av 1700-talet.

1791 beslöt man att göra en ny bostadsbyggnad av det medeltida stenhusets ruiner. Övervåningarna revs då varpå källarvåningen byggdes ut med knappt sju meter mot väster med ett kök, kammare och skafferi, de delvis inrasade valven reparerades. Ovanpå den kvarvarande muren byggdes en bostadsvåning i timmer samt vind med inredda gavelkammare efter ritningar av en byggmästare Westman, sannolikt Sven Westman (byggde kyrka och rådhus i Skövde), eller sonen Gustaf Westman (ledde restaureringen av Skara domkyrka 1792-94). Taket var från början täckt med enkupigt tegel. Fasaden var brädfodrad med rödfärgad locklistpanel. Fönstren blev korspostfönster med sex lika stora rutor vardera. Mitt på husets framsida byggdes en bred yttertrappa upp till bostadsvåningen.

Byggnaden fick en enkel rektangulär plan, där den centralt placerade entrén ledde in till förstugan. Härifrån utgick troligen också en trappa till vindsvåningen (från köket i källarvåningen fanns från början ingen förbindelse inne i huset). Den stora salen låg inte mitt i huset, utan var något förskjuten mot väster. Placeringen medgav en svit på fyra rum med förmak och flera kammare till höger om salen, medan vänstra sidan endast gav plats för förmak och en kammare med alkov, samt ett mindre "cabinet". Enligt 1834 års besiktning för brandförsäkringsändamål var väggarna invändigt reveterade med kalk och sågspån. Rummen hade oljemålade paneler, franska och svenska tapeter med bårder samt pappspända tak.

Under biskop Lundblads tid (1829-1837) byggdes en trappa upp från köket. På 1830-talet skall biskopsgården ha genomgått en renovering. Den innebar förmodligen målning och tapetsering, möjligen också utbyte av några kakelugnar och dörrar. Vid samma tid gjordes också en tillbyggnad i en våning av trä väster om köket. Denna inrymde farstu och två bostadsrum för tjänstefolket. Vid biskop Beckmans tillträde gjordes en renovering -ovisst vad - innan han kunde flytta in 1877. Han bodde under tiden i en lägenhet i staden, vilket han i flera avseenden tyckte var bättre. Brunsbo låg lite avsides. Biskopen hade därefter en mottagningsvåning i Gamla konsistorium, domkapitelhuset, i Skara.

I samband med biskop Keijsers tillträde 1895 gjordes några tillbyggnader som kom att påtagligt ändra manbyggnadens karaktär. Man lät göra ett stort utbyggt entréhus med intilliggande torn, innehållande vestibul och trappa. Den yttre raka trappan ersattes av en vinkelgående fritrappa. Hela byggnaden, som sedan tillkomsten varit brädfodrad, putsades. Man gjorde markerade fönsteromfattningar. En samtida betraktare ansåg att byggnaden förskönades högst betydligt genom denna "särdeles smakfulla förändring" av mittpartiet.

När biskopsgården blev hushållsskola på 1940-talet. Fick arkitekt Gotthard Ålander i uppdrag att göra ombyggnadsritningar. Ålander hade bl a ritat Hushållningssällskapets byggnad i Skara och har även ritat tingshus i Mariestad och Skövde, epidemisjukhus Falköping, Lidköping, Mariestad, stadshuset med hotell i Tidaholm, banker, egnahem mm. Ombyggnadsritningama fick genomgå diverse förändringar innan de slutligen godkändes. Ålander samrådde bl a med professor Erik Lundberg och landsantikvarie Gunnar Ullenius i antikvariska frågor.

Tillbyggnaden från 1890-talet med vestibul och torn mitt på karaktärsbyggnadens framsida togs vid ombyggnaden bort, liksom den västra tillbyggnaden av trä. Den vinklade yttertrappan byttes mot dagens två trapparmar. Ytterdörren gavs en stenomfattning, överljus och pardörrar av 1940-talssnitt. Arton av de nitton kakelugnarna i huvudbyggnaden revs ut. Sannolikt byttes samtidigt fönstren ut till kopplade tvåglasfönster.

Nya takkupor upptogs på husets fram- och baksida och balkong byggdes på östra gaveln. Nytt tegeltak lades med enkupiga tegelpannor. Kallvinden inreddes till bostadsrum för lärare och elever. På bottenvåningen fanns rektorsexpedition, sy- och vävsalar, en stor lärosal och en rektorsbostad. Källarvalven användes av skolan som matkällare och skyddsrum.

Efter lanthushållskolans nedläggning 1971 användes huset i vårdhemsverksamheten 1973-1993. Under några år därefter stod byggnaden oanvänd men har på senare år åter börjat användas som privatbostad.

1981 och 1988 genomfördes en omputsning av källarvåningens fasader. 1998 renoverades även överbyggnadens fasader, gammal organisk färg togs bort, putsen lagades och målades med kalkfärg, fönstren målades med linoljefärg. Under slutet av 1990-talet har ytterligare interiöra förändringar genomförts, om än i liten omfattning.

Källor:
Ragnar Sidsjö & Elisabet Orebäck Krantz "Brunsbo biskopsgård" Byggnadsminnen i Skaraborg nr 8, länsstyrelsen/länsmuseet i Skaraborgs län 1992.
Ulf Larsson "Brunsbo f.d. biskopsgård,renovering av fasader" antikvarisk kontrollrapport 1999:9, Västergötlands museum.
Eva Björkman 1997-03-05 "Byggnadsminnet Brunsbo biskopsgård, Skånings-Åsaka sn, Skara kn" dnr 221-10369-96, skrivelse angående tillsyn av byggnadsminnet.

Äldre historik:

Brunsbo har en 500-årig tradition som biskopsgård. Källarvåningen i manbyggnaden utgör rester av biskop Brynolf Gerlakssons fasta hus från 1400-talet. Manbyggnaden består av det medeltida källarpartiet jämte en i senare tid mot söder företagen utvidgning av källaren och en timrad, reveterad övervåning samt en vindsvåning med brutet tak. De sistnämnda delarna är sannolikt från 1700-talets slut. 1896 tillbyggdes ett entréhus med fritrappa på södra fasaden.

KÄLLA: Byggnadsminnen 1961-1978 - Förteckning över byggnadsminnen enligt lagen den 9 december 1960 (nr 690). Riksantikvarieämbetet och Liber Förlag, Stockholm, 1981. ISBN: 91-38-06360-3