necks industrier med bostadsområden

Industriområdet
Necks f d industriområde är idag omvandlat till ett företagscenter med lager-, butiks- och kontorslokaler som inrymmer ett tiotal olika företag, verksamheter och föreningar. Området är relativt stort med öppna asfalterade ytor mellan byggnaderna. Entrén till området är i nordost, där man först möts av en f d disponentvilla (Hus 8 i beskrivningen nedan) samt den stora huvudbyggnaden (Hus 1). Förutom byggnaderna på området finns också en stor travers som sträcker sig längs norra sidan av Hus 6 och vidare i nordvästlig riktning. Huvuddelen av området ligger inom fastigheten Verkstäderna 5 men även inom Verkstäderna 19 (Hus 5) samt den nyligen tillkomma fastigheten Verkstäderna 20 (Hus 9).

Bostadsområdet öster om Necks industrier
Bostadsbebyggelsen söder om Industrigatan och längs Verkmästaregatan och Egnahemsgatan är med ett par undantag knutna till företaget Necks mekaniska verkstäder. I området återfinns här en f d disponentbostad, f d egnahem för arbetare och tjänstemän samt tre hyresfastigheter. Marken här inköptes av Gustav Neck och för egnahemsbebyggelsen såldes tomter till anställda som själva byggde sina hus.

Merparten av husen i området är ursprungligen egnahem för arbetare i kvarteret Pilfinken och norra delen av kvarteret Talgoxen. Denna grupp består av 18 fastigheter med friliggande bostadshus på lika stora tomter. Förutom bostadshusen finns på flera tomter också mindre uthus och i ett par fall senare tillbyggda garage. Området har gått under benämningen ”Negerbyn”, enligt uppgift p g a av det sotiga och smutsiga arbetet på Necks. Husen är uppförda 1942 i tre rader om sex hus var på båda sidor om Egnahemsgatan och längs Verkmästaregatans södra sida. Karaktäristiskt för området är bl a husens placering på tomterna där husen i de två yttersta raderna är snedställda i förhållande till gatulinjerna medan husen i mittraden ligger parallellt med gatulinjen.

Bostadshusen är ursprungligen relativt enkelt och tidstypiskt utformade i 1½ våning med källare, fasader med stående locklistpanel och sadeltak täckta av tvåkupigt lertegel. Entréerna som för raderna med snedställda hus är vända mot trädgårdarna, utformades med en öppen farstukvist och trappa.
Med undantag för någon av fastigheterna har byggnaderna genomgått mer eller mindre omfattande förändringar och upp­visar en provkarta bl a på olika fasadmaterial m m från 1950- och 60-talens sidiplattor till senare års tilläggsisoleringar med träpanel. Även plåt och plast förekommer på fasaderna. Tillbyggda verandor, fönsterbyten och förändrade takmateriel är också vanligt.

Husen längs Verkmästaregatans norra sida är fem friliggande byggnader, ursprungligen egnahem för tjänstemän och förmän vid Necks. Husen är byggda några år senare än de söder om Verkmästargatan och längs Egnahemsgatan och till skillnad från dessa något större. De yttersta husen i raden är placerade med kortsidorna mot gatan medan de tre i mitten med långsidorna mot gatan. Även dessa hus har genomgått relativt omfattande förändringar sedan uppförandet.

Förutom disponentvillan i direkt anslutning till industriområdets entré finns även en f d disponentvilla kopplad till företaget, alldeles norr om egnahemsområdet i korsningen Industrigatan-Bergsgatan (Råkan 1). Det är en representativ större villa i funkisstil uppförd 1941 för disponent Gustav Necks son Sixten Neck. Huset var ursprungligen reveterat och med en putsad fasad som senare tilläggsisolerats och klätts med vita skivor av eternit som tunnputsats. Byggnaden har en intressant bevarad ursprunglig karaktär.

Längs Industrigatan finns också tre hyreshus (Råkan 2, Kajan 1 och 2) som tillkommit genom företaget. De är uppförda 1947 med vardera åtta tvårumslägenheter avsedda för arbetare. Byggnadernas ursprungliga exteriörer är förändrade genom att fasaderna tilläggsisolerats och klätts med plåt. Byten av fönster och dörrar har också skett. Sadeltaken är täckta med papp. Delar av den ursprungliga karaktären är dock bevarad genom husens smala form, de flacka sadeltaken (täckta med papp) och fönstersättningen i trapphusen.

Egnahemsområdet längs Eriksgatan
En knapp kilometer öster om Necksområdet, längs Eriksgatan och med den tidigare järnvägen på andra sidan finns också en karaktäristisk rad med f d egnahem tillkomna genom industriföretaget Necks och uppförda 1952-53. Husens tillkomst finns väl beskrivna i skriften ”Bilder från Nossebro förr och nu” nr 14/02. Bakgrunden var här liksom i egnahemsområdet vid fabriken företagets föresats att ordna bostäder för att säkra behovet av arbetskraft. För byggnationen vid Eriksgatan köpte företaget in mark och lät uppföra tolv egnahem som man sedan sålde till anställda. Särskilda kontrakt upprättades där företaget bl a hjälpte till med ett räntefritt lån som avskrevs med 1/10 för varje år man arbetade i företaget. I övervåningarna inreddes lägenheter för uthyrning vilka i första hand skulle hyras ut till anställda på Necks.

På motsvarande sätt som flera av husen i området vid fabriken placerades även här husen snedställda mot gatan. Husen i två våningar har också en karaktäristisk form med ganska branta sadeltak med utskjutande partier över entréerna mot gatan. Stommarna av blåbetong var ursprungligen spritputsade och taken täckta av tvåkupigt lertegel. Av dessa ”Neckshus” har de flesta genomgått mer eller mindre omfattande förändringar genom tilläggsisoleringar, byte av fasadmaterial, fönster och dörrar mm ingen ursprunglig exteriör finns bevarad.

KULTURHISTORISK KARAKTÄRISERING
Industriområdet
Genom dess stora betydelse för utvecklingen i Nossebro under större delen av 1900-talet tillmäts Necks f d industriområde särskilda kulturhistoriska värden. Området som helhet och många av byggnaderna från tiden efter branden 1943 och framåt är bevarade, till stor del i ursprunglig utformning. Framträdande är den f d huvudbyggnaden med dess representativa utformning i tidstypisk i s k funkisstil men av stort värde är också mångfalden av bevarade byggnader från Neckstiden som representerar olika funktioner och perioder. Förutom byggnaderna tillmäts också den bevarade traversen ett särskilt industrihistoriskt värde, liksom upplevelse- och kunskapsvärden. Betydelsefullt är också områdets fortsatta användning efter Neckstiden som ett företagscenter, vilket skapar förutsättningar för ett bevarande och stärkande av områdets industri- och lokalhistoriska värden.

Bostadsområdena
Såväl bostadshusen öster om Necks liksom raden av hus längs Eriksgatan är av ett särskilt intresse med deras tydliga koppling till Necks industrier. Områdena visar på företagets blomstrande verksamhet under efterkrigstiden och dess engagemang för att säkra god arbetskraft genom att ordna bostäder för sina anställda. Företeelsen har varit vanlig inom många verksamheter och platser under en stor del av 1900-talet men kom gradvis att upphöra från 1960-talet. Typexempel är många bruksorter i vårt land med dominerande industriföretag vilket delvis påminner om Necks och dess verksamhet i Nossebro.

Trots att de flesta byggnaderna genomgått
relativt omfattande förändringar är de grundläggande karaktärsdragen tydligt avläsbara. Områdena är bevarade som helhet med de enhetligt byggda husen och de snedställda placeringarna längs Verkmästargatan, Egnahemsgatan och
Eriksgatan. Vid industriområdet och tillsammans med detta finns också en intressant helhetsbild med en samlad bebyggelse kopplad till Necks som rymmer olika kategorier av bostäder från disponentvilla till tvårumslägenheter i hyreshus och däremellan egnahem för arbetare och tjänstemän.

Tillsammans med järnvägen har Necks mekaniska verkstäder varit den mest framträdande verksamheten i Nossebro under större delen av 1900-talet. Necks har varit Nossebros ”storindustri” som under sin storhetstid påverkat samhället på ett sätt som till delar påminner om ett brukssamhälle med en dominerande industri. Liksom stationsbyggnaden och andra påtagliga spår efter järnvägen är bevarade, finns också mycket kvar av Necks bebyggelse i Nossebro. Förutom själva industriområdet i anslutning till järnvägsområdet finns också bostadsbebyggelse i form av egnahemsområden, hyresfastigheter och ett par f d disponentbostäder uppförda av företaget.

Företaget startades av plåtslagaren Gustav Neck från Trollhättan som kom till Nossebro 1919. Hans plåtslageriverkstad var de första åren förlagd till förhyrda lokaler där det bl a tillverkades mejerikärl, smörjkannor och detaljer till elektriska kraftledningar.

Verksamheten liksom antalet anställda växte relativt snabbt. 1921 hade också brodern Herman Neck börjat arbeta i företaget och från 1924 användes varmgalvanisering i produktionen. 1927 uppfördes den första egna verkstadsbyggnaden i kvarteret Verkstäderna, strax sydväst om järnvägsstationen och alldeles söder om järnvägsspåren. Necks var sedan fram till järnvägens nedläggning en av de större godskunderna på Västgötabanan.Verksamheten fortsatte att växa och lokalerna byggdes till efterhand bl a för galvaniserings- och betningsavdelningar, smidespress och utökad maskinutrustning för plåtslageri. 1935 brann smedjan ner och vid återuppbyggnaden sammanfördes alla avdelningar till en byggnad av större omfattning och 1937 uppfördes en särskild kontorsbyggnad. Vid denna tid var antalet anställda ca 200. År 1943 drabbades åter förtaget av en stor brand som ödelade verkstäder och kontor. Efter branden uppfördes den nu befintliga stora och karaktäristiska fabriks- och kontorsbyggnaden i funkisstil.

I Nossebro medverkade företaget till byggnationen av egnahem och hyreshus under 1940-talet och början av 1950-talet. Egnahem och hyreshus byggdes öster om fabriksområdet. Egnahem uppfördes även längs Eriksgatan, en knapp kilometer öster om fabriksområdet. I det förra området finns också en disponentvilla från 1941. Ytterligare en disponentvilla (1935) är belägen i direkt anslutning till Necks f d huvudbyggnad (kontor och fabrik). Bostadsområdena finns närmare beskrivna nedan.

År 1955 avled företagets grundare Gustav Neck och sonen Roland Neck övertog rollen som VD. Till företagets historia i Nossebro hör Gustav Necks stora samhällsengagemang. Han var en ledande person i olika kommunala sammanhang, bl a som ledamot i byggnadsnämnd, ordförande i kommunalhusbyggnadskommitté m m. Under företagets verksamhetstid har olika galvaniserade produkter varit betydelsefulla. Necks levererade bl a mycket galvaniserade smidesprodukter till Vattenfall och Televerket. Som mest hade företaget mellan 300 och 400 anställda. 1994 flyttades större delen av verksamheten till Polen och all produktion har numera upphört i Nossebro.