Hedningsladan

De två rummen har ingen inre förbindelse. I den större kammaren till höger dvs enkellogen tröskade man och förvarade säd. Rummet är avdelat på ena långsidan med balk och innanför förvarades säden inför tröskning. I rummet finns en sk klivstock för att komma upp på ett tidigare loft. Golvet är av halvklovor med utstick och är konstruerat att klara de vibrationer som uppstår vid tröskning.

Den vänstra kammaren är en bod av något slag för förvaring, av korn eller en sk kove dvs en kammare att bo i utan eldstad. På väggarna i ladan hittas sk skyddsbränningar som enligt folktron var något magiskt som skulle skydda mot eldsvåda. I den vänstra kammaren i anslutning till en tidigare övervåningen finns ristade skyddsskors, vilket man oftast hittar i närheten av sovplats. De skulle skydda mot onda makter. Ladan har fyra ljusgluggar.

Källa: Beslut om byggnadsminnesförklaring, länsstyrelsen Dalarnas län, 2024-04-26, dnr 2060-2023., Interiör besiktning enbart möjlig i högre delen vid inventeringstillfället. Klovgolv med utstick. Tätbräda. Klivstock. Inget mellanbjälklag. Skyddsbränningar. Minst två uppsättningar av flyttmärken.

Hedningsladan är en medeltida timrad trösklada i ett plan med två rum med ingångar från långsidan. Ladan vilar på knutstenar och är timrad med hyvlat rundtimmer med rännknutar och underhalsning. De översta stockarna vid gavlarna är slätbilade och av senare datum. Knutskallarnas form är sexkantiga. Dörrarna till ladan är plankdörrar med infällda narar och raka gåtar. Den högra dörren har ett medeltida lås, som påminner om kyrkhärbrets i Älvdalens kyrkby, vars byggnad är daterad till 1287.

Takkonstruktionen består av åsar med öppen läkt. Taktäckningen idag är ett lokalt producerat cementtegel, som tillverkats i Rot, Älvdalen.

Källa: Beslut om byggnadsminnesförklaring, länsstyrelsen Dalarnas län, 2024-04-26, dnr 2060-2023.

Hedningsladan återfinns på fäboden Ribbåsen i Älvdalen. Hit ska den ha flyttats från Hedningshol, som ska ha legat några kilometer bort ifrån fäboden längs med klövjevägen från Långö liebruk. Namnet på ladan har bevarats i folkmun. Inne i ladan hittar man även fler flyttmarkeringar. På storskifteskartan från 1887 så står ladan på samma plats som idag medan fler byggnader som troligtvis tidigare tillhört fäbodgården har flyttats.

Källa: Beslut om byggnadsminnesförklaring, länsstyrelsen Dalarnas län, 2024-04-26, dnr 2060-2023.