JÄREDA KYRKA

EXTERIÖRBESKRIVNING
Kyrkobyggnaden, som har ett ovanligt högt takfall och ett brett och lågt torn, är en av de "nygamla" kyrkor som byggdes i Kalmar län under de första decennierna av den intensiva nybyggnadsperioden under slutet av 1700-talet. Dessa kyrkor karaktäriseras av en klassicistisk utformning men med kvardröjande äldre stildrag. Kyrkan är vitputsad med torn i väster, rakslutet kor i öster och sakristia i norr. Ingång i väster genom tornet samt på långhusets sydsida. Murarna är spritputsade med släta fönsteromfattningar. Runt sydportalen en nyklassicistisk omramning med dubbla pilastar och arkitrav. Långhustak, tornhuv och lanternintak är spåntäckta. Fönsterbågar och dörrar målade mörkt grå.

ÄLDRE KYRKA. På platsen för dagens kyrka stod fram till 1771 en äldre träkyrka. Om den gamla kyrkan uppger Craelius 1774: "Den gamla kyrkan är nedrifwen, och en ny av sten, stor och rymlig är nu år 1772 under arbete." Vid renoveringen 1926 bröts golvet upp i samband med att man skulle bygga trossbotten, vilket tidigare hade saknats. På marken under golvet fann man låga murar av otuktad sten som löpte 120 cm in, parallellt med långväggarna. Detta har tolkats som den gamla kyrkans grundmurar. Innanför de låga murarna låg ett tjockt lager av aska och förkolnat trä. Detta pekar mot att den gamla kyrka skulle brunnit. Men mot detta talar de äldre bevarade inventerarierna, varav de äldsta från 1400-talet, som svårligen skulle gå att rädda ur en brinnande träkyrka. En tanke som framförts är att brandresterna kommer från en ännu äldre kyrka, som fått ligga kvar under träkyrka nummer två. Kyrkans längd kunde inte fastställas.

Grunden till den NUVARANDE KYRKAN blev lagd 1767 och kyrkan uppförd 1771-74 av murmästaren Peter Wahlström, Kalmar. Utformningen av den nya kyrkan bygger på en lokal byggnadstradition med Södra Vi kyrka som förebild. Tornet avsågs från början bli högre men på grund av materialbrist fick församlingen K Majts tillstånd att frångå planerna och avbryta tornbygget i förtid. 1834 genomgick kyrkan en ombyggnad där fönstren förändrades till rundbågiga, nya lunettfönster togs upp på gavlarna och en ny korportal togs upp på södra långväggen. Utvändigt gavs den nya portalen en tidstypisk omfattning i putsrustik. Även interiören omdanades med ny predikstol och altaruppsats. Renoveringarna som genomfördes 1926 och 1937 innebar i stora drag en återgång till kyrkans utseende före 1834 års renovering. De åtgärder som gjorts därefter har i allt väsentligt bestått av underhåll utan några omgestaltningar av vare sig kyrkans exteriör eller interiör. Omkring år 1700 ska en gravkammare ha anlagts i gamla kyrkan. Denna finns kvar under korgolvet i nuvarande kyrkan och ska ha tillhört ätten Fröberg på Fröreda.