utgrävning

SOPOR ELLER KULT
Alla stora högar innehåller inte gravar. I en del finns en blandning
av skörbrända stenar, matrester och kilovis med skärvor från lerkärl, som krossats innan de lagts i högen. Är det skräphögar med hushållsavfall eller är det offer till högre makter?

Högar som är mycket lika gravhögar men inte ligger i samma terränglägen visar sig vara skärvstenhögar. I dessa ligger skörbrända stenar, kol, ben samt en hel del krukskärvor. Den mest innehållsrika i det avseende är den hög varifrån fynden i utställningen kommer. Den låg i Björlanda socken på Hisingen och undersöktes när man skulle bygga Volvos nya lastvagnsfabrik. Här fanns inte mindre än 10 kilo keramikskärvor. Hälften av dem är utställda här. En del lerkärl har delvis kunnat sättas ihop. Skärvorna till dessa låg spridda i hela högen vilket visar att de krossats innan de hamnade i högen.

Tolkningen av dessa skärvstenshögar är att de antingen utgör vanliga hushållssopor eller att de utgör rester av någon sorts kult. Det är frestande att tro att det försiggått någon form av ceremoni där lerkärl krossats. Upphettade stenar som tagits ur flammande eldar har lagts i kallt vatten och sprängts sönder och orsakat rök.

Skärvstenshögen och dess närmaste omgivning undersöktes i flera omgångar på 1970-talet inför byggandet av Hisingsleden. Rapporterna har publicerats i museets publikationer Fyndrapporter under fornlämningsnumren Bj 113-114. Grävningsledare var Stina Andersson.