Vamlingbo kyrka

Som framgått av byggnadshistorien består kyrkan av kor, sakristia, långhus samt ett torn försett med stödmurar i norr och söder. Den södra stödmuren har tak av sandstensflis i radtäckning, den norra stödmuren är utformade som ett par strävpelare. Sakristian har separat ingång från en mindre tillbyggnad på långhusets norra sida, inrymmande toalett- samt pannrum.

Ytterväggar och murverk
Ytterväggarna är uppbyggda av sandsten med kalksten i portaler m.m. Tornets murar kröns av en profilerad gesims av sandsten.

Hela kyrkan med undantag av sakristian samt pannrummet omges av skråkantade socklar, delvis av rödaktig kalksten.

Fasader
Hela kyrkan samt sakristians fasader är putsade med kalkbruk med undantag av strävpelarna på norra sidan, även portaler, omfattningar, hörnkedjor, socklar samt en sandstensrelief på långhusets södra fasad är undantagna från puts. Sakristians och pannrummets fasader är slätputsade och avfärgade vita. Kor, långhus och tornfasaderna samt stödmurarnas fasader är grovt putsade utan avfärgning.

Tornhuv och yttertak
Tornhuven har form av en fyrsidig lanternin. Den är utvändigt klädd med tjärad pa-nel på tät bördning. En lucka på var sida, luckan består av stående panel. Krönande träkors på vilket vindflöjeln är fästad, till vilken är det ca 36 m. Konstruktionen vilar på murverket med kraftiga bilade virken som förstärkts med delvis sågade virken.
Klockdäcket, av trä, har klätts med asfaltpapp. Träräcke på två sidor om uppgångshålet.

Yttertaken över kor och långhus är beklädda med tjärade spån på gles panel av bördningsbräder från ett äldre faltak. Vindskivor av trä. Hängrännor på de södra takfallen av svartlackerad stålplåt, galvaniserade stuprör. Tätningar mot omgivande murverk av plåt. Takstolarna består av bilade virken.

Sakristian täcks av ett tjärsmort faltak. Hängränna på det västra takfallet. Tätningar mot omgivande murverk av plåt. Konstruktionen är inte besiktigad.
Pannrummet täcks av ett flackt pulpettak i flykt med korets norra takfall. Taket är belagt med asfaltpapp. Hängränna av plåt.

Fönster och andra muröppningar
Fönstren i långhuset och koret är rundbågiga, öppningarna är med undantag av de norra försedda med omfattningar av kalksten. Tornets fönster är spetsbågigt och försett med masverk av kalksten. Blyspröjsade fönster monterade direkt i stenkarmarna. Korets östra fönster är försedda med glasmålningar.
Sakristibyggnaden har två målade snickerifönster i bottenvåningen samt ett d:o vindsfönster i gaveln.
Gluggen i sakristans gavelröste samt öppningen i tornets västra fasad är försedda med tjärsmorda träluckor.

De övriga gluggarna i tornet är försedda med fågelskyddsnät.

Portaler
Långhusets båda portaler samt korportalen är rundbågiga perspektivportaler av kalksten, merendels rödaktig, försedda med ett par kolonnetter vardera, raksluten tympanon. Dörrblad av stående bräder på de båda sydportalerna, de är utvändigt tjärade och invändigt målade. Beslag, ringhandtag och nyckelskylt av järn. Långhusets nordportal är utvändigt klädd med målad liggande panel, på stående bräder som invändigt målats. Portalen är igensatt invändigt.

Till sakristian leder en modern dörr som utvändigt klätts med liggande bemålad panel. Till pannrummet är det en modern ståldörr, målad.

Vamlingbo kyrka är uppförd under medeltiden med undantag av sakristian och pannrummet, den förra uppfördes på 1860-talet och det senare på 1900-talet.
Från den första kända stenkyrkan på platsen härrör relieferna i långhusets södra murverk och sannolikt dopfunten. Resterna av ett betydligt mindre västtorn har påträffats i samband med grävningar i kyrkan.

Det nuvarande koret och långhuset uppfördes omkring 1250, de båda byggnadskropparna är i stort sett samtida. I slutet av samma århundrade fick valven i koret sina målningar. Långhusets muralmålning i kolossalformat på södra väggen, föreställande S:t Kristoffer, samt Golgatascenen ovan väggskåpet på korets östra vägg är från 1300-talet. Tornet uppfördes i mitten av detta århundrade och anses ha varit ett av öns mest monumentala torn.

Den 9 februari 1817 slog blixten ned i tornet, den övre delen av muren rasade och taken antändes. Murarna stöttades med trästockar, sedan användes mängden av sten från tornets raserade överdel till att lägga upp kraftiga stödmurar i norr och söder.

Den södra stödmuren gömmer en gotisk portal. Stödmuren har enligt nya rön funnits på plats redan på 1300-talet. 1736 blåste tornet ned, tornspiran brann, klockan sprack och göts om Omkring 1740 finns stödmurar kring tornet samt ett nytt skönt högt torn.

Efter eldsvådan 1817 fick kyrkan det utseende den har idag med nya takstolar över kor och långhus samt en lanternin över tornet. 1802-05 uppfördes en sakristia på korets norra sida. Den revs på 1860-talet och ersattes med den nuvarande. På 1880-talet belades taken med spån.

En större restaurering genomfördes 1895, under ledning av arkitekten Gustaf Pettersson, Stockholm, samt med medverkan av artisten C. Wilh. Pettersson, Stocksund, och målaren Johan Gardelin, Hemse. Gustaf Pettersson formgav bänkinredningen och glasmålningarna i fönstren, C. Wilh. Pettersson restaurerade retablet .

Stödmurarna reparerades 1951 och dragstag monterades.

De senaste restaureringarna
Den senaste invändiga restaureringen gjordes 1961 efter förslag av arkitekt Åke Pornes, Stockholm.. Väggar och valv rengjordes och korets muralmålningar togs fram. Nytt golv av sten lades. Åskskydd installerades och dränering lades. Belysning på kyrkogården ordnades. Nytt värmesystem installerades. Den igenmurade nordportalen togs upp. Stödmurarna frilades delvis. Sakristian gjordes inordning, Ett stort antal inventarier konserverades och dopfunt, orgel, epitafierna omdisponerades. Antalet bänkar minskades.
Den senaste utvändiga restaureringen genomfördes 1987-88 då byttes konstruktionsvirke, taken lades delvis om, och fasaderna putsades och avfärgades. Åskskydd monterades, avvattningen av taken sågs över, inspektionsbryggor anordnades på vindarna. Portalerna rengjordes, fönstren lagades och de utvändiga naturstensytorna foglagades. En vattentoalett inrymdes mellan pannrummet och sakristian på kyrkans norra sida.

Väggar och valv i kyrkorummet är putsade med kalkbruk och avfärgade, långhusets södra vägg har nedtill avvikande puts. Valven och väggarna i koret och långhuset är bemålade. Sakristians väggar är putsade med kalkbruk och kalkavfärgade.

Koret täcks av två kupolartade kryssvalv och tornrummet av ett, medan långhuset täcks av nio romanska kryssvalv. Innertaket i sakristian av omålade bräder och synliga bjälkar.

Bjälklag och golv
Golven i kyrkorummet är belagda med sten, koret merendels med gravhällar av kalk- och sandsten, samt sandstensplattor. Långhusets och tornrummets golv är belagda med stenplattor samt i långhusets mittgång med gravhällar. Lackade trägolv i bänkkvarteren, skurgolv av trä i sakristian.

Trappor och stegar etc.
Spiraltrappa i tornets norra mur upp till tornets första vindsvåning. Vidare upp genom tornet och tornhuven leder trästegar med vilplan. Korets och långhusets vindar nås via tornets första vindsvåning. Sakristians vind nås inifrån genom en lucka i taket.

Fast inredning
Den fasta inredningen utgörs i koret av altarbord av sandsten med retabel av trä, korskrank, väggskåp och nischer (totalt 6 st.), i långhuset predikstol med baldakin i det sydöstra hörnet, samt i långhus och tornrum fristående kyrkbänkar.