SEGERSTADS KYRKA

KYRKOMILJÖN: Segerstads kyrka invigdes 1747. Den ersatte en medeltida träkyrka som låg i Segersta by ca 2 km nordväst om den nuvarande kyrkan. En minnessten är rest på den gamla kyrkplatsen, där ett antal smidda järnkors finns bevarade. På kyrkogården, norr om kyrkans kor finns ett gravkapell och nordväst om detta ett gammalt kyrkstall. Söder om kyrkan ligger sockenstuga och församlingshem.
KYRKOGÅRDEN: Nuvarande kyrkogård, som är samtida med kyrkan, lär ha utvidgats 1847 och sannolikt ytterligare någon gång men dokumentation härom saknas. Fram till 1815 inhägnades större delen av kyrkogården av en enkel gärdsgård som då ersattes av stenmurar. De fyra portstaplarna som till en början var av trä byggdes 1848 av sten. År 1976 tillfördes ett område i norr för urnbegravningar. Ett gravkapell ligger vid dess östra del. Allmänningen, sydöst om kyrkan, nyttjas numera till familjegravar. I övrigt har viss förändring av begravningsplatsen skett genom att många av familjegravarnas stenramar sänkts eller borttagits, grus ersatts med gräs och häckar avlägsnats.
Begravningsplatsen, som har sin största utsträckning söder om kyrkan, ligger på helt plan mark och har en rektangulär form. Den omgärdas med en stenmur i vars västra del ingången markerats av vitputsade portstolpar med pyramidtak av svartmålad skivplåt avslutade med kula och stjärna. Även den gamla ingången i norr har portstolpar av samma slag. Kyrkogården omges av åkermark och mot väster dessutom av allmän landsväg.
Lind är planterad längs muren runt om begravningsplatsen. Inne på kyrkogården förekommer någon enstaka björk. Kvartershäckarna består av syrenbuskar och oxbär. De senare förekommer även som enstaka familjegravshäckar. Ytmaterialet är övervägande gräs. Samtliga gångar är belagda med grus.
På kyrkogården finns fjorton grusgravar bevarade. Sex av dem är belägna spritt söder om kyrkan. Därav är två hägnade med järnstaket och fyra med stenramar. De övriga åtta grusgravarna ligger samlade i rad nordväst om kyrkan. Två gjutna järnkors från slutet av 1800-talet står vid södra muren.

KYRKOMILJÖN: Segerstads kyrka invigdes 1747. Den ersatte en medeltida träkyrka som låg i Segersta by ca 2 km nordväst om den nuvarande kyrkan. En minnessten är rest på den gamla kyrkplatsen, där ett antal smidda järnkors finns bevarade. På kyrkogården, norr om kyrkan kor finns ett gravkapell och nordväst om detta ett gammalt kyrkstall. Söder om kyrkan ligger sockenstuga och församlingshem.
KYRKOGÅRDEN: Nuvarande kyrkogård, som är samtida med kyrkan, lär ha utvidgats 1847 och sannolikt ytterligare någon gång men dokumentation härom saknas. Fram till 1815 inhägnades större delen av kyrkogården av en enkel gärdsgård som då ersattes av stenmurar. De fyra portstaplarna som till en början var av trä byggdes 1848 av sten. År 1976 tillfördes ett område i norr för urnbegravningar. Ett gravkapell ligger vid dess östra del. Allmänningen, sydöst om kyrkan, nyttjas numera till familjegravar. I övrigt har viss förändring av begravningsplatsen skett genom att många av familjegravarnas stenramar sänkts eller borttagits, grus ersatts med gräs och häckar avlägsnats.
Begravningsplatsen, som har sin största utsträckning söder om kyrkan, ligger på helt plan mark och har en rektangulär form. Den omgärdas med en stenmur i vars västra del ingången markerats av vitputsade portstolpar med pyramidtak av svartmålad skivplåt avslutade med kula och stjärna. Även den gamla ingången i norr har portstolpar av samma slag. Kyrkogården omges av åkermark och mot väster dessutom av allmän landsväg.
Lind är planterad längs muren runt om begravningsplatsen. Inne på kyrkogården förekommer någon enstaka björk. Kvartershäckarna består av syrenbuskar och oxbär. De senare förekommer även som enstaka familjegravshäckar. Ytmaterialet är övervägande gräs. Samtliga gångar är belagda med grus.
På kyrkogården finns fjorton grusgravar bevarade. Sex av dem är belägna spritt söder om kyrkan. Därav är två hägnade med järnstaket och fyra med stenramar. De övriga åtta grusgravarna ligger samlade i rad nordväst om kyrkan. Två gjutna järnkors från slutet av 1800-talet står vid södra muren.

KYRKOMILJÖN: Segerstads kyrka invigdes 1747. Den ersatte en medeltida träkyrka som låg i Segersta by ca 2 km nordväst om den nuvarande kyrkan. En minnessten är rest på den gamla kyrkplatsen, där ett antal smidda järnkors finns bevarade. På kyrkogården, norr om kyrkans kor finns ett gravkapell och nordväst om detta ett gammalt kyrkstall. Söder om kyrkan ligger sockenstuga och församlingshem.
KYRKOGÅRDEN: Nuvarande kyrkogård, som är samtida med kyrkan, lär ha utvidgats 1847 och sannolikt ytterligare någon gång men dokumentation härom saknas. Fram till 1815 inhägnades större delen av kyrkogården av en enkel gärdsgård som då ersattes av stenmurar. De fyra portstaplarna som till en början var av trä byggdes 1848 av sten. År 1976 tillfördes ett område i norr för urnbegravningar. Ett gravkapell ligger vid dess östra del. Allmänningen, sydöst om kyrkan, nyttjas numera till familjegravar. I övrigt har viss förändring av begravningsplatsen skett genom att många av familjegravarnas stenramar sänkts eller borttagits, grus ersatts med gräs och häckar avlägsnats.
Begravningsplatsen, som har sin största utsträckning söder om kyrkan, ligger på helt plan mark och har en rektangulär form. Den omgärdas med en stenmur i vars västra del ingången markerats av vitputsade portstolpar med pyramidtak av svartmålad skivplåt avslutade med kula och stjärna. Även den gamla ingången i norr har portstolpar av samma slag. Kyrkogården omges av åkermark och mot väster dessutom av allmän landsväg.
Lind är planterad längs muren runt om begravningsplatsen. Inne på kyrkogården förekommer någon enstaka björk. Kvartershäckarna består av syrenbuskar och oxbär. De senare förekommer även som enstaka familjegravshäckar. Ytmaterialet är övervägande gräs. Samtliga gångar är belagda med grus.
På kyrkogården finns fjorton grusgravar bevarade. Sex av dem är belägna spritt söder om kyrkan. Därav är två hägnade med järnstaket och fyra med stenramar. De övriga åtta grusgravarna ligger samlade i rad nordväst om kyrkan. Två gjutna järnkors från slutet av 1800-talet står vid södra muren.

SEGERSTADS KYRKA

FÖRSAMLING 1995 - SEGERSTAD

BEFOLKNINGSTAL - 1805: 992, 1900: 937, 1995: 405

FÖRSAMLINGSHISTORIK - Medeltida socken.

LÄGE OCH OMGIVNING - Segerstads gamla kyrkplats är belägen mitt i Segerstads by. Kyrkogården är delvis bevarad och utgörs av en inhägnad ängsmark och markeras av en 1829 rest minnessten. Den nuvarande kyrkan är isolerat belägen i ett uppodlat dalstråk på
Vänerslätten, ca 2,5 km söder om den gamla kyrkplatsen. Platsen till den nuvarande kyrkan skänktes av ägaren till Hanwiks säteri, överstelöjtnant Magnus Roos och hans hustru. Segerstad är beläget väster om Karlstad.

RASERAD KYRKA / RUIN - I: belägen på annan plats (SEGERSTADS KYRKPLATS). Träkyrka sannolikt av medeltida ursprung (nämns som "gammal" under 1600-talet). Beskrivs av Djurklou med mått, sägs ha haft "förhus i vester" och "små Gluggar till fenster". Riven i samband med att ny kyrka uppfördes på annan plats.

DEN BEFINTLIGA KYRKANS PLANUTVECKLING - II: Den nuvarande stenkyrkan består av ett rektangulärt långhus med tresidigt avslutat korparti, sakristia i norr samt västtorn. Kyrkan uppfördes ursprungligen i två etapper: långhus och sakristia 1738-47 och västtornet 1750-66. Vid det förra tillfället verkade domkyrkoarkitekten Christian Haller som byggmästare. Knappt hundra år senare, 1847-48, ersattes 1700-talstornet med det befintliga. Delar av 1700-talsgaveln nedtogs också vid detta tillfälle.

EXTERIÖR OCH INTERIÖR - Kyrkans planform och exteriör, med sitt branta, valmade sadeltak över långhuset, är karakteristiska för sin byggnadstid. Det senare tillfogade västtornet kröns av en huv med lanternin i två avsatser samt en kort spira. Kyrkans murar är vitputsade såväl ut- som invändigt och genombryts av rundbågiga fönsteröppningar. Taken är belagda med skiffer. Ingång i väster. Kyrkorummet täcks av ett trätunnvalv.
Interiören har genomgått ett flertal restaureringar under 1800- och 1900-talen. Den fasta inredningen förnyades till stor del under 1800-talets andra hälft i tidstypiskt stil. Altaruppsats och predikstol utfördes av fabrikör O. L. Dahlman från Västerås, delvis efter ritningar från 1861 uppgjorda av byggmästare Edv. Eriksson, Nysäter. Nuvarande altaruppsats härrör från 1946 och utfördes efter ritningar av arkitekt Elis Kjellin, delvis utifrån äldre snidade delar från omkring 1700. Altartavlan målades av konstnär Thor Fagerqvist. Öppen bänkinredning förvärvades sannolikt under 1910-talet. Interiören har restaurerats även 1957, efter ritningar av arkitekt Ragnar Jonsson.

Uppgifterna är sammanställda av Riksantikvarieämbetet, Byggnadsregistret 1994 / Forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria 2001; rev. 2003.