TIMMERVIKS KYRKA

Kyrkorummet är enkelt utformat med en sparsmakad karaktär. Den tidstypiska ursprungliga inredningen är välbevarad och domineras av en färgsättning med marmorerings- och ådringsmålningar i gröna, bruna och blå kulörer. Koret i söder är förhöjt ett par steg i förhållande till långhuset samt ytterligare ett steg innanför altarringen. I norr finns en läktare med orgel. Ingångar finns från vapenhuset i norr och till koret från rummen på sidorna om detta (sakristia mot öster och förråd mot väster).

Kyrkorummets golv består av lackade brädor. Väggarna är vitputsade. Taket är ett femdelat brutet tunnvalv av grågrön fasspontpanel med en enkelt profilerad taklist i avvikande kulörer. Korets inre del mot söder har tredingstak i motsvarande utformning. Koret består av en främre del, långhuskroppens södra parti, samt en inre smalare del, mittpartiet av korutbyggnaden mot söder. Den inre delen kan sägas utgöra en altarnisch med en valvbåge mot övriga kyrkorummet. Något innanför valvbågen är altrarringen placerad som en avgränsning mellan altarnischens sidoväggar. I koret finns sammantaget fyra enkelspegeldörrar. Från korets inre del finns en dörr till sakristian i öster och en till förrådsrummet i väster. I korets främre del finns ytterligare en dörr till förrådsrummet i väster samt en dörr mellan sakristian och predikstolen på korets östra sida. Dessa dörrar, liksom parspegeldörren till vapenhuset är marmorerade i grågröna kulörer med brunröda inslag. Fönstrens innerbågar är av grönmålat trä till skillnad mot ytterbågarna i gjutjärn. Mot söder finns ett korfönster med blyinfattad glasmålning från 1955 av konstnären Erik Abrahamsson, Göteborg. Målningarna domineras av en central Kristusfigur och en gestaltning av den helige ande.

Korets inre del, altarnischen, är liksom kyrkorummet i övrigt sparsmakat inrett. Altaret är placerat mot sydväggen där det målade korfönstret motsvarar en altaruppsats. Altaret som är av trä och marmorerat i gröna kulörer har kvadratiska infällda speglar. Altarringen, mellan altarnischens sidoväggar, har en femsidig form med ett framskjutande mittparti och en sluten barriär. Altarringen är grönt marmorerad med en målad fris. På mittpartiet finns ett motivmålat spegelfält med druvklase och sädesax. Ett motsvarande spegelfält finns på predikstolens korg, med stentavlorna som motiv. Predikstolen är placerad i korets främre, östra del, och nås via en trappa och en dörr från sakristian. Korgen har en bruten konkav form liknande baldakinens femsidiga tälttakform. Färgsättningen domineras av den återkommande marmoreringsmålningen, här i grönaktiga kulörer. Korgens krön har formen av en målad tandsnittsfris och förgyllda lister. På baldakinen finns förgyllningar bl a på en rundad fris och på det krönande korset och globen. Dopfunten, placerad i korets främre västra del, är av snidad ek och ursprunglig med kyrkan. Vid väggen bakom dopfunten står ett s k dopaltare av ek från 1986.

Bänkinredningen består av två vägganslutna kvarter med öppna bänkar. Dessa är ursprungliga och de rektangulära gavlarna samt skärmarna är marmorerade i grönt med utanpåliggande speglar i en mörkare grön marmorering med en röd inramning. Ryggarna, försedda med speglar, och sittbrädorna är brunmålade. På läktaren finns bänkar på gradänger på båda sidor om orgeln. Läktaren nås via en trappa från vapenhuset och bärs upp av två brädklädda bjälkar burna av två åttasidiga kolonner på var sida mittgången, allt marmorerat i grönt. Den raka bröstningen har en motsvarande utformning som bänkarnas gavlar och skärmar med grön marmorering och utanpåliggande speglar. Läktarorgeln är från 1973 i tidstypisk modernistisk utformning med en fasad av ljus ek.

LÅNGHUS - Kyrkan är placerad i nord-sydlig riktning med koret i söder och tornet i norr. GOLV - Lackat trägolv, samma nivå i mittgång som bänkkvarter.
VÄGGAR - Vitputsade
DÖRRAR - Till vapenhuset: Ursprunglig parspegeldörr målad i brunröda och gröna kulörer. Marmorerade spegelfält mot kyrkorummet, täckmålad mot vapenhuset. Dörr till läktaren (från tornets vån 2): Enkelspegeldörr målad på samma sätt som dörren till vapenhuset.
FÖNSTER - Ursprungliga. Stora rundbågiga, tre mot öster, tre mot väster. Dubbla bågar, ytterbågarna mönsterspröjsade i gjutjärn. Innerbågarna tvålufts av trä med nedre rektangulära luften öppningsbar och övre luften bågformad. Grönmålade mot insidan.
TAK - Femdelat brutet tunnvalv, med grågrön fasspontpanel. Enkelt profilerad taklist, målad i rödbrun/gulgrön kulör. tak under läktaren: Grågrön fasspontpanel.

KOR - Koret består av en främre del närmast långhuset med samma bredd som detta samt en inre smalare del mot söder, som kan sägas utgöra en altarnisch och som avgränsas med altarringen som ansluter till båda sidornas väggar. På båda sidor om altarnischen finns rum som nås med dörrar från denna samt via ytterdörrar från söder. Mot öster finns sakristian och mot väster ett förrådsrum.
GOLV - Lackade brädor. Förhöjt i två steg. Förhöjt ytterligare ett steg innanför altarringen där det ligger en grå heltäckningsmatta.
VÄGG - Vitputsad, artikulerad båge mot altarnischen.
DÖRRAR - Fyra ursprungliga enkelspegeldörrar. Från altarnischen en till sakristian och en till förrådsrummet. Från korets yttre del, ytterligare en till förrådet samt en dörr från sakristian till predikstolen. Samtliga dörrar marmorerade i grågröna kulörer. Färgsättningen mot kyrkorummet mer artikulerad med brunröda inslag lika långhusets dörrar mot vapenhuset. Dörrbladet mot predikstolen, helt marmorerad och fernissad i brunt.
FÖNSTER - Rundbågigt korfönster mot söder. I innerbågen blyinfattade glasmålningar från 1955 av konstnär Erik Abrahamsson, Göteborg. Glasmålningen domineras av en central Kristusfigur med den helige ande.
TAK - I korets främre del, som långhuset. I altarnischen, tredingstak, panel och kulör som långhusets tak. ÖVRIGT - Dopaltare vid västra väggen i korets främre del. I ek, från 1986.

FAST INREDNING
ALTARE - Av trä. Med kvadratiska infällda spegelfält. Dessa och ramverket marmorerat i gröna kulörer.
ALTARUPPSATS - Finns ej. På altaret framför korfönstret med glasmålningar står ett träkrucifix. ALTARRING - Avgränsar altarnischen genom att ansluta till dess båda sidoväggar, öppningsbart mot norra väggen (mot sakristian). Femsidig form med framskjutande mittparti. Sluten hel barriär. Grönt marmorerad med en målad fris. I mittpartiet ett motivmålat spegelfält med druvklase och sädesax med dekorativ inramning (motsvarande predikstolskorgens framsida). Stoppade knäfall och överliggare klädda med rött sammetstyg.
BÄNKINREDNING - Två vägganslutna kvarter med öppna bänkar. Skärmar och gavlar marmorerade i grönt med utanpåliggande speglar i mörkare grön marmorering med röd inramning. Bänkar och ryggar brunmålade. Ryggarna har speglar. På läktaren: Två bänkar på gradänger på var sida om orgeln.
PREDIKSTOL - Placerad på väggen i korets främre del framför sakristian och nås från en dörr därifrån. Korgen har en femsidig bruten konkav form som motsvaras av baldakinens femsidiga tälttaksform. Båda har den i kyrkan återkommande marmoreringen, här i grönaktiga kulörer. På korgens framsida finns ett motivmålat spegelfält med stentavlor i dekorativ inramning (motsvarande altarringens mittparti). Korgens överstycke har en målad tandsnittsfris och förgyllda lister. Baldakinen är likaså försedd med marmoreringar, bl a på en rundad fris samt det krönande korset och globen överst.
ORGEL - Läktarorgel från 1973 som då ersatte ett orgelharmonium från kyrkans uppförande. Tidstypisk modernistisk utformning med fasad av ljus ek med pipor i fem fack, tre högre och två lägre mellan dessa. Sparsam utskuren ornamentik i de lägre facken. I korets främre del, framför predikstolen står ett elpiano.
LÄKTARE - Nås via vapenhuset och tornets våning 2. Bärs upp av två brädklädda grönmarmorerade bjälkar på två åttasidiga kolonner, en på var sida mittgången. Rak bröstning, grönmarmorerad med spegelfält i samma färgsättning och liknande form som på bänkgavlar och skärmar, tredelat profilerat listverk i nederkant. Gradänger med bänkar på båda sidor orgeln (se även bänkinredning). Golvet delvis täckt av en heltäckningsmatta.

SPECIFIKA INVENTARIER
DOPFUNT - Ursprunglig från kyrkans tillkomst. Av snidad ek, placerad vid västra väggen i främre delen av koret framför dopaltare i ek från 1986.

VAPENHUS - Utgör tornets nedervåning
GOLV - Grönmålat betonggolv
VÄGGAR - Vitputsade
PORT - Kyrkport mot norr, spegelpardörr täckmålad i grön och brunröda kulörer mot vapenhuset (motsvarande dörren till kyrkorummet). På utsidan snedställd grön fasspontpanel i fiskbensmönster. Dekorativt utformade smidda gångjärn.
DÖRR - Till kyrkorummet, se långhus.
FÖNSTER - Två rundbågiga med enkla mönsterspröjsade gjutjärnsbågar, invändigt brunmålade, ett mot öster och ett mot väster. Lika utformning som långhusets fönster men i mindre storlek. TAK - Plant trätak av grågrönt målad fasspontpanel.
ÖVRIGT - Öppen grågrön svängd trappa på västra väggen. Intill trappan åttkantig brunmålad pelare.

SAKRISTIA - Belägen som ett sidorum på östra sidan av korets inre del (altarnischen).
GOLV - Parkettimiterande plastmatta.
VÄGGAR - Vitputsade
DÖRRAR - Ytterdörr mot söder. Enkelspegeldörr, marmorerad i gröna kulörer inåt (likt övriga dörrar). Grön liggande fasspont på utsidan. Dörr till altarnischen och till predikstolen, se kor. FÖNSTER - Mot öster, lika utformning som långhusets fast mindre storlek (se långhus fönster)
TAK - Brunlaserad fasspontpanel.
ÖVRIGT - Enkel trätrappa till predikstolsdörren.

FÖRRÅDSRUM - Beläget som ett sidorum på västra sidan av korets inre del (altarnischen). GOLV, VÄGG, TAK - Som sakristian
DÖRRAR - Ytterdörr, som sakristian. Till korets främre respektive inred del (se kor).
FÖNSTER- Mot öster., lik sakristians

TORN -

VÅNING 1 - Se vapenhus
VÅNING 2 - Mellanvåning, motsvarar ett övre plan till vapenhuset.
GOLV- Beigebrunt trägolv.
VÄGGAR - Vitputsade förutom sekundär vägg mot öster till elcentral och torntrappa, vita släta skivor.
DÖRRAR - Till läktare, se långhus. Till elcentral och torntrappa mot östra väggen, sekundära gabondörrar.
FÖNSTER - Grönmålade. Mot norr, rundbågigt med mönsterspröjsad enkelbåge av järn (likt kyrkans övriga fönster). Mot väster, runt mönsterspröjsat.

VÅNING 3 - Klockvåning, en klocka.
GOLV- Obehandlat trägolv.
VÄGGAR - Vitputsade
FÖNSTER - I trappan, mot öster, runt mönsterspröjsat. Mot väster, rundbågigt enkelbåge av grönmålat järn.
LJUDLUCKOR - Mot norr, väster och öster, rundbågiga parluckor av trä. Mot söder mindre enkellucka. TAK- Tornspirans undertak av obehandlade brädor.

Komplettering vid inventeringen 2004:

Timmerviks kyrka är ett exempel på en de kapellkyrkor som uppfördes under 1900-talets första hälft. En bidragande orsak till kyrkobygget i Timmervik är Gestads sockens topografi med områden av olika karaktär. Socknen har sin största utbredning i norr med ett bördigt slättlandskap där också församlingskyrkan är belägen medan den avsmalnade södra delen är istället en småkuperad skogsbygd längs Vänerkusten. Avståndet från Timmervik till Gestads kyrka är ca en mil, en förhållandevis lång sträcka innan bilen blev var mans egendom. Bygden har ansetts som ganska kyrklig och vid sidan av lokalbefolkningen var dåvarande kyrkoherden i Bolstads pastorat Lars Magnus Engström en drivande kraft bakom kyrkobygget i Timmervik. Engström var en tongivande person, engagerad i många frågor och med en konservativ hållning. Han sägs ha satt sin prägel på det kyrkliga livet i hela södra Dalsland och ägnade sig bl a åt ett omfattande kristet författarskap. Under hans tid som kyrkoherde i Bolstad pastorat tillkom även Klöveskogs kyrka, i Grinstads socken, med motsvarande förhållanden och bakgrund som Timmervik i Grinstad. För såväl Engström i Bolstad som på andra platser var ett motiv bakom kapellbyggandet vid denna tid att vara en motvikt mot frikyrklig väckelse och andra folkrörelser, särskilt i nya tätorter och de gamla kyrksocknarnas ytterområden.

Bygget av Timmerviks kyrka genomfördes helt med frivilligt insamlade medel efter att en grundplåt lagts av Engström i samband med hans 50-årsdag 1917. 1926 bildades en byggnadskommitté som sedan kom att ingå i Timmerviks kyrkostiftelses styrelse. För ritningar av kyrkan anlitades komministern Ernst Wennerblad samt arkitekt Yngve Kernell som svarade för kyrkorummets gestaltning och fasta inredning. Wennerblad hade i sin församling, Götlunda i Skara stift, tagit initiativ och själv ritat Brännemo kapellkyrka, uppfört 1919-23. Omständigheterna och förutsättningarna tycks på flera sätt varit lika i Brännemo i Götlunda och Timmervik i Gestad. Wennerblad har till stor del använt samma ritning och kyrkornas yttre är också påfallande lika med undantag av de pilasterliknade konterforterna (murpelarna) på långsidorna av Timmerviks kyrka. Kyrkan uppfördes 1926-27 efter att mark skänkts, pengar insamlats in och bygdens folk bidragit med material och dagsverken. Den första gudstjänsten hölls 4:e adventsöndagen 1927 och 21 juni 1928 förrättades invigningen av biskop J A Eklund. Även kyrkogården anlades med hjälp av frivilliga krafter och skänkta medel och kunde invigas 1937 av kyrkoherde Engström. Förvaltningen av kyrkan sköttes sedan fram till 1971 av Timmerviks kyrkostiftelse då Gestads församling tog över efter att under flera år bidragit bl a ekonomiskt till kyrkans skötsel och verksamhet.

Kyrkan har sedan sin tillkomst genomgått få förändringar och är i stort bevarad i originalutförande. 1948 kompletterades fönstrens ursprungliga enkelbågar av järn med träinnerbågar. 1955 tillkom korfönstret med glasmålningar av konstnär Erik Abrahamsson, Göteborg. 1973 byttes ersattes kyrkans ursprungliga orgelharmonium av orgeln, tillverkad av Grönvalls orgelbyggeri i Lilla Edet. År 1980 genomfördes en renovering efter handlingar av arkitekt Per Molnit, Vänersborg. Åtgärderna var av underhållskaraktär och bl a målades kyrkan såväl exteriört som interiört och fick en något förändrad färgsättning. Väsentliga delar av de ursprungliga kulörerna och inredningens dekormåleri tycks dock ha bevarats, även efter vissa målningsarbeten 1997. 1980 gjordes också putsreparationer av väggarna, både på ut- och insidorna, målning av plåttaket samt översyn och reparation av fönstren.

Kyrkan är vitputsad med murar av tegel. Den är uppförd i sin helhet 1926-27 efter ritningar av komminister Ernst Wennerblad från Götlunda i närheten av Skövde, och arkitekt Yngve Kernell, Stockholm (interiöra ritningar). Kyrkan är orienterad i nord-syd, vilket är ovanligt. Den är ganska liten och har en tydlig karaktär av kapellkyrka i traditionell kyrkobyggnadsform med ett rektangulärt långhus och en raksluten korutbyggnad mot söder samt torn i väster. Kyrkan är såväl exteriört som interiört välbevarad i ursprunglig utformning. Korutbyggnaden rymmer förutom korets inre del i mitten två symmetriskt utformade utrymmen på var sida, mot öster en sakristia och mot väster ett förråd. Till dessa utrymmen leder varsin dörr från söder. Kyrkans huvudentré finns mot norr, till vapenhuset i tornets nedervåning.

Fasaden är täckt av gulvit spritputs med slätputsade dörr- och fönsteromfattningar. Långhusets och korutbyggnadens sadeltak liksom tornhuven är täckta med svartmålad ståndfalsad plåt. Längs takfötterna och gavelröstena löper profilerade gesimser i slätputs och på långhusets långsidor finns på båda sidor konterforter (artikulerade pilastrar). Fasaderna genombryts huvudsakligen av rundbågiga fönster av olika storlekar med mönsterspröjsade ytterbågar av gjutjärn. På korutbyggnaden mot söder finns ett framskjutande mittparti med ett större korfönster, vars innerbåge har blyinfattade glasmålningar och på tornets öst - och västsidor finns runda fönster med likadana ytterbågar som övriga fönster. Mot norr, öster och väster finns rundbågiga ljudluckor av trä och mot söder en mindre enkellucka. Både kyrkporten till vapenhuset mot norr (pardörr) och de två enkeldörrarna mot söder är klädda med snedställd grön fasspontpanel. Den förra har också dekorativt utformade beslag av smidesjärn. Ovan porten finns en tavla med texten "Timmerviks kyrka. Åren 1926-27 uppbyggde kärleken detta Herrens hus."