TROLLENÄS KYRKA

Exteriör
Kyrkans planform utgörs av västtorn, långhus samt lägre och smalare rakavslutat kor i öst. Tornet är till ungefär en fjärdedel indraget i långhuset. Vid uppförandet återanvändes byggmaterial från den rivna Gullarps kyrka. Troligen rörde det sig om natursten, men i vilken omfattning är okänt. Tornets murverk liksom samtliga omfattningar och gavelrösten är murade i rött tegel. Fasaderna är spritputsade, med slätputsade dörr- och fönsteromfattningar, och avfärgade med vit KC-färg. Den något utkragade sockeln är spritputsad och avfärgad i mörkt grått. Solbänkarna i plåt går i en något ljusare grå ton, målade med alkydfärg.

Västentrén utgörs av ett slätputsat utskjutande gavelparti med rundbågig öppning indragen i tre steg. Bågarna vilar på pilastrar med kapitäl målade i gul kulör och över öppningen finns ett fält med den förgyllda texten UPPFÖRD UNDER KONUNG CARL XV:S REGERING AF FRIHERREN NILS TROLLE ÅR 1860. Ovan den plåtavtäckta taklisten kröns entrén med ett klöverkors i metall. Dörrpartiet utgörs av ett klassicistiskt uppbyggt ramverk med lunettformat överljus smyckat med fyrpass i rundlar, allt målat i grönt. Pardörrens dörrblad av lackad ek har tre speglar vardera, varav den mittersta är rund.

Tornets andra våning har högsmala rundbågiga fönster i norr och söder, målade i ljusgrå kulör med träbågar och järnspröjs. Motsvarande fönster finns i nästa våning, här även med ett i väster. Klockvåningen har tre ljudluckor i vardera fasad utom åt öster. Luckorna är tillverkade i grönmålat trä och är placerade i djupa nischer. Ovan ljudluckorna finns en urtavla i varje väderstreck utom öster där det istället sitter ett rundfönster med gråmålad båge av trä. Tornfasaden avslutas med en slätputsad fris med gulmålade fyrpass i rundlar som löper under den profilerade takfotsgesimsen. Det karnisformade torntaket med lanternin täcks av gråmålad skivplåt med förskjutna tvärfalsar och kröns av ett kulkors med vimpel.

Långhusets norra och södra fasader har vardera fem rundbågiga fönster med träbågar och järnspröjs målade i grönt. Fasaderna avslutas här med rundbågefriser och friser med stjärnor i rundlar upptill. Västfasaden har på var sida om tornet en rundbågig dörröppning i bottenplan och däröver en rundbågig fönsteröppning. Dörrbladen har fyra fyllningar och är målade i mörkt brun kulör. Fönsteröppningarna och fönstren har samma utformning som de i tornet. Gavelröstet i väster är liksom det i öster dekorerat med blinderingar. Långhusets fyra hörn markeras av breda slätputsade fialer smyckade med gulmålade fyrpass lika de i tornets fris. Fialerna är avtäckta med plåt medan sadeltaket över den övriga byggnadskroppen täcks av grå skiffer.

Korets norra och södra fasader har vardera en rundbågig dörröppning och där över ett rundfönster. I söder sitter dörr och fönster i liv med fasaden medan de i norr är indragna i murverket. Den södra dörren i trä har utanpåliggande speglar och latinska kors av masonit. Dörren åt norr har fyra fyllningar varav de två mittersta pryds med latinska kors skurna i relief. De bägge rundfönstren är utförda med bågar av trä. Det södra är blyspröjsat medan det norra, som även är något mindre, har järnspröjs. Dörrarna är målade i mörkbrunt och har sparkplåtar av koppar, medan fönstren är grönmålade. Fasaderna avslutas med en rundbågefris som i gavelpartiet har detaljer i gult. Under östfasadens fris finns ett gulmålat fempass i en rakt indragen rund nisch och därunder två rundbågiga blinderingar, vilka innan restaureringen 1939 hade fönsterbågar. Hörnen markeras av slätputsade breda hörnkedjor som under takfoten avslutas i utkragade konsoler prydda med stjärnor lika de i långhusets fris. Korets sadeltak täcks liksom långhuset av grå skiffer med nocktäckning av kopparplåt. Taknocken kröns av ett latinsk järnkors.

Kyrkobyggnaden
Trollenäs kyrka, då kallad Näs kyrka, uppfördes 1860. Näs socken hade nyligen slagits ihop med Gullarps socken, vars medeltida kyrka rivits 1850. Näs romanska kyrka bevarades emellertid, och benämns sedan dess även Näs gamla kyrka. Den nya helgedomen uppfördes i nyklassicistisk stil med tilltaget långhus, lägre och smalare rakavslutat kor i öster samt västtorn. Den danske arkitekten Jens Juel Eckersberg ritade kyrkan som blev gemensam gudstjänstlokal med 800 sittplatser för den utvidgade socknen. Hela inredningen nytillverkades. En granskning av Eckersbergs originalritningar visar att en hel del justeringar gjorts under byggprocessen, främst gällande de dekorativa elementen såväl invändigt som utvändigt. Byggherre var friherren och kyrkans patronus, Nils Trolle på Trollenäs. Patronatsförhållandet bestod till 1922 då patronatsrätten upphävdes genom lag och sockenkyrkorna blev församlingarnas egendom.

De första större förändringarna skedde 1888 och omfattade kyrkans interiör. Predikstolen, som fram tills var placerad mot östväggen med uppgång från sakristian, flyttades till sin nuvarande vid den södra långhusväggen. Väggarna och takets listverk målades i mörkare kulör, väggarnas nedre parti kvadermålades och triumfbågen försågs med text.

Efter församlingens övertagande utvidgades kyrkogården och målningsarbeten utfördes invändigt i kyrkan 1925. Ett äldre odaterat vykort tyder på att de spritputsade delarna av kyrkans fasader hade en avvikande mörkare kulör. Fotografiet är i andra detaljer dock synbart retuscherat, varför det är svårt att dra några säkra slutsatser utifrån denna källa. Ett fotografi från 1938 visar med tydlighet att kyrkan då är helt avfärgad i vitt. Några uppgifter som styrker detta påstående har emellertid inte påträffats i arkivmaterialet. 1938 står predikstolen på nuvarande plats.

Under arkitekt Eiler Græbes ledning genomfördes en omfattande exteriör och interiör restaurering 1939. Korets två fönster i öster murades igen, med utvändigt bevarade blinderingar, och ett rundfönster togs upp i den tidigare blinderingen över korets sydentré. Skiffertaket lades om och fönsterbänkar och anslutningar kläddes in med galvaniserad oljefärgsmålad plåt. Invändigt ommålades samtliga snickerier och interiörens färgsättning förenklades, där kvadermålningen i långhusets bröstmålning täckmålades och väggarnas fältindelning som tidigare markerats med en avvikande, sannolikt grå, kulör täckmålades i vitt. Textfältet i triumfbågen målades över, medan de textfält som tidigare funnits i väggfälten som flankerar triumfbågen redan hade övermålats, möjligen 1925. Den förenklade färgsättningen med fokus på vitt och grått är ett typiskt grepp för Græbes restaureringar. Bänkinredningen kortades för att skapa gångar utmed ytterväggarna och ryggstöd, fotstöd och psalmbokshållare justerades. Långhusets nordvästra respektive sydöstra hörn byggdes in med kloasongväggar för att skapa utrymmen för bårrum samt orgelläktarens trappa som i och med detta också ändrades.

Sedan Græbes restaurering har inga större omgestaltningar skett. Mellan 1945 och 1950 installerades elektrisk belysning, klockringning och uppvärmning. En ny orgel tillverkad av Fredriksborgs orgelbyggeri i Danmark tillkom 1958, med den ursprungliga orgelfasaden bevarad. Samma år belades golvet i koret och kortrappan med röd ölandskalksten.

1993 fick kyrkan ny entrétrappa av betong klädd med granit. Samtidigt lades skiffer- och plåttak om och stuprör och hängrännor byttes ut. Övriga arbeten var underhållsbetonade, vilket också var fallet vid de restaureringsarbeten som skedde 20052007 då även interiören omfattades.