VÄSTRA FÅGELVIKS KYRKA

KYRKOMILJÖN - Västra Fågelviks nuvarande kyrka från 1859 ligger på ett näs beläget väster om sundet mellan norra och södra delen av sjön Foxen. Näset består av en trädbevuxen trädkulle med en välgallrad och pietetsfullt tillvaratagen natur och växtlighet. Kyrkan är placerad på kullens mitt med tornet i norr samt koret i sydlig riktning. Till kyrkbygget använde man bl a sten från ett förhistoriskt gravröse som låg strax söder om kyrkan och som visar att trakten redan tidigt varit befolkad. Stenkyrkan föregicks av en träkyrka, uppförd på 1640-talet ca 300 meter väster om den nuvarande kyrkan. En minnessten är rest på den gamla kyrkplatsen, där kyrkogården fortfarande är i bruk då någon begravningsplats ej anlades vid den nya kyrkan. Att 1600-talskyrkan sannolikt inte var socknens första kyrka tyder medeltida dopfunt och kyrkklocka på. Platsen för denna äldsta kyrka är okänd men förläggs av sägnen till en udde längre söderut i Foxen. Väster om nuvarande kyrka med dess nordsydliga plan finns ett yngre bårhus i vitt tegel med skiffertak.
KYRKOGÅRDEN - Två små kyrkogårdar ligger 300 respektive 200 meter väster om kyrkan vid stranden. Västra kyrkogården, där förra kyrkan låg, är den äldsta och kan härröra från medeltiden. Östra kyrkogårdens anläggningsår är obekant men kan troligen hänföras till 1800-talet. En utvidgning gjordes 1878 österut på denna kyrkogård. Härefter har ingen utvidgning skett på någon av kyrkogårdarna. En allmänning låg på östra kyrkogårdens nordvästra del.
Kyrkogårdarna skiljs åt av en liten trädbevuxen sänka. De avgränsas av stenmurar mot omgivningen som utgörs av gärden i norr, skogsdunge i öster och landsväg mot sjön i söder och mot åker i väster. Västra kyrkogården är den mindre av de båda och sluttar något ned mot sänkan. Östra kyrkogården är i det närmaste rektangulär och sluttar något mot sjön. Vid murarna växer björk och ek på västra kyrkogården och björk och brudspirea på östra. Syrénträd har planterats inne på gårdarna vid gångarna. Inga häckar finns, varför marken täcks av sammanhängande gräsytor. Gångarna är grusbelagda och raka. Marken på de båda kyrkogårdarna har återanvänts i relativt stor utsträckning och förekomsten av gamla gravvårdar är liten. En av de äldsta, troligen från 1800-talets början, är en gravsten på den Kylanderska familjegraven på västra kyrkogården. På östra kyrkogården finns ett flertal högresta gravvårdar av täljsten som bröts i trakten.
Femton smidda järnkors från de båda kyrkogårdarna finns förvarade i kyrkan. Det äldsta bär årtalet 1623. Utanför västväggen står ett antal gjutna järnkors från slutet av 1800-talet, överförda från kyrkogårdarna.

KYRKOMILJÖN - Västra Fågelviks nuvarande kyrka från 1859 ligger på ett näs beläget väster om sundet mellan norra och södra delen av sjön Foxen. Näset består av en trädbevuxen trädkulle med en välgallrad och pietetsfullt tillvaratagen natur och växtlighet. Kyrkan är placerad på kullen mitt med tornet i norr samt koret i sydlig riktning. Till kyrkbygget använde man bl a sten från ett förhistoriskt gravröse som låg strax söder om kyrkan och som visar att trakten redan tidigt varit befolkad. Stenkyrkan föregicks av en träkyrka, uppförd på 1640-talet ca 300meter väster om den nuvarande kyrkan. En minnessten är rest på den gamla kyrkplatsen, där kyrkogården fortfarande är i bruk då någon begravningsplats ej anlades vid den nya kyrkan. Att 1600-talskyrkan sannolikt inte var socknens första kyrka tyder medeltida dopfunt och kyrkklocka på. Platsen för denna äldsta kyrka är okänd men förläggs av sägnen till en udde längre söderut i Foxen. Väster om nuvarande kyrka med dess nordsydliga plan finns ett yngre bårhus i vitt tegel med skiffertak.
KYRKOGÅRDEN - Två små kyrkogårdar ligger 300 respektive 200 meter väster om kyrkan vid stranden. Västra kyrkogården, där förra kyrkan låg, är den äldsta och kan härröra från medeltiden. Östra kyrkogårdens anläggningsår är obekant men kan troligen hänföras till 1800-talet. En utvidgning gjordes 1878 österut på denna kyrkogård. Härefter har ingen utvidgning skett på någondera kyrkogården. En allmänning låg på östra kyrkogårdens nordvästra del.
Kyrkogårdarna skiljs åt av en liten trädbevuxen sänka. De avgränsas av stenmurar mot omgivningen som utgörs av gärden i norr, skogsdunge i öster och landsväg mot sjön i söder och mot åker i väster. Västra kyrkogården är den mindre av de båda och sluttar något ned mot sänkan. Östra kyrkogården är i det närmaste rektangulär och sluttar något mot sjön. Vid murarna växer björk och ek på västra kyrkogården och björk och brudspirea på östra. Syrénträd har planterats inne på gårdarna vid gångarna. Inga häckar finns, varför marken täcks av sammanhängande gräsytor. Gångarna är grusbelagda och raka. Marken på de båda kyrkogårdarna har återanvänts i relativt stor utsträckning och förekomsten av gamla gravvårdar är liten. En av de äldsta, troligen från 1800-talets början, är en gravsten på den Kylanderska familjegraven på västra kyrkogården. På östra kyrkogården finns ett flertal högresta gravvårdar av täljsten som bröts i trakten.
Femton smidda järnkors från de båda kyrkogårdarna finns förvarade i kyrkan. Det äldsta bär årtalet 1623. Utanför västväggen står ett antal gjutna järnkors från slutet av 1800-talet, överförda från kyrkogårdarna.

FÖRSAMLING 1995 - VÄSTRA FÅGELVIK

BEFOLKNINGSTAL - 1805: 675, 1900: 1125, 1995: 357

FÖRSAMLINGSHISTORIK - Medeltida socken.

LÄGE OCH OMGIVNING - Socknen är belägen i sydvästra Värmland, på gränsen mot Norge. Kyrkplatsen ligger naturskönt på ett näs vid sundet mellan norra och södra delen av sjön Foxen. Den nuvarande stenkyrkan är uppförd på 1850-talet, men ersatte då en äldre träkyrka vars belägenhet dock är osäker. Enligt obekräftad tradition skall den ha legat på Grånäsudden på hemmanet Tarms ägor.

RASERAD KYRKA / RUIN - I: En kyrka, troligen av trä, uppfördes under medeltiden. Dess utformning är i övrigt inte känd. Riven i samband med att ny kyrka uppfördes.

DEN BEFINTLIGA KYRKANS PLANUTVECKLING - II: Den nuvarande, murade kyrkan är uppförd 1856-59 efter ritningar av arkitekt Albert Törnqvist. Kyrkan är orienterad i nord-sydlig riktning och består av rektangulärt långhus, ett rektangulärt korutsprång i söder, sakristia i öster samt torn i norr.

EXTERIÖR OCH INTERIÖR - Kyrkan uppfördes i nyklassicistisk stil och är såväl till exteriör som till interiör välbevarad. De vitputsade murarna kröns av profilerat listverk och genombryts av rundbågiga portal- och fönsteröppningar. Svagt utskjutande portalrisaliter, med eget takfall. Samtliga byggnadskroppar har skiffertäckta sadeltak. Ingångarna är förlagda i norr via tornets bottenvåning samt mitt på långhusets västra sida. Kyrkorummet täcks av tredingstak i trä. Koret upplyses av tre högsmala fönsteröppningar. Såväl altarprydnad som predikstol är samtida med kyrkobyggnaden.

Uppgifterna är sammanställda av Riksantikvarieämbetet, Byggnadsregistret 1994 / Forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria 2000.

KYRKOMILJÖN - Västra Fågelviks nuvarande kyrka från 1859 ligger på ett näs beläget väster om sundet mellan norra och södra delen av sjön Foxen. Näset består av en trädbevuxen trädkulle med en välgallrad och pietetsfullt tillvaratagen natur och växtlighet. Kyrkan är placerad på kullens mitt med tornet i norr samt koret i sydlig riktning. Till kyrkbygget använde man bl a sten från ett förhistoriskt gravröse som låg strax söder om kyrkan och som visar att trakten redan tidigt varit befolkad. Stenkyrkan föregicks av en träkyrka, uppförd på 1640-talet ca 300 meter väster om den nuvarande kyrkan. En minnessten är rest på den gamla kyrkplatsen, där kyrkogården fortfarande är i bruk då någon begravningsplats ej anlades vid den nya kyrkan. Att 1600-talskyrkan sannolikt inte var socknens första kyrka tyder medeltida dopfunt och kyrkklocka på. Platsen för denna äldsta kyrka är okänd men förläggs av sägnen till en udde längre söderut i Foxen. Väster om nuvarande kyrka med dess nordsydliga plan finns ett yngre bårhus i vitt tegel med skiffertak.
KYRKOGÅRDEN - Två små kyrkogårdar ligger 300 respektive 200 meter väster om kyrkan vid stranden. Västra kyrkogården, där förra kyrkan låg, är den äldsta och kan härröra från medeltiden. Östra kyrkogårdens anläggningsår är obekant men kan troligen hänföras till 1800-talet. En utvidgning gjordes 1878 österut på denna kyrkogård. Härefter har ingen utvidgning skett på någon av kyrkogårdarna. En allmänning låg på östra kyrkogårdens nordvästra del.
Kyrkogårdarna skiljs åt av en liten trädbevuxen sänka. De avgränsas av stenmurar mot omgivningen som utgörs av gärden i norr, skogsdunge i öster och landsväg mot sjön i söder och mot åker i väster. Västra kyrkogården är den mindre av de båda och sluttar något ned mot sänkan. Östra kyrkogården är i det närmaste rektangulär och sluttar något mot sjön. Vid murarna växer björk och ek på västra kyrkogården och björk och brudspirea på östra. Syrénträd har planterats inne på gårdarna vid gångarna. Inga häckar finns, varför marken täcks av sammanhängande gräsytor. Gångarna är grusbelagda och raka. Marken på de båda kyrkogårdarna har återanvänts i relativt stor utsträckning och förekomsten av gamla gravvårdar är liten. En av de äldsta, troligen från 1800-talets början, är en gravsten på den Kylanderska familjegraven på västra kyrkogården. På östra kyrkogården finns ett flertal högresta gravvårdar av täljsten som bröts i trakten.
Femton smidda järnkors från de båda kyrkogårdarna finns förvarade i kyrkan. Det äldsta bär årtalet 1623. Utanför västväggen står ett antal gjutna järnkors från slutet av 1800-talet, överförda från kyrkogårdarna.

KYRKOMILJÖN - Västra Fågelviks nuvarande kyrka från 1859 ligger på ett näs beläget väster om sundet mellan norra och södra delen av sjön Foxen. Näset består av en trädbevuxen trädkulle med en välgallrad och pietetsfullt tillvaratagen natur och växtlighet. Kyrkan är placerad på kullens mitt med tornet i norr samt koret i sydlig riktning. Till kyrkbygget använde man bl a sten från ett förhistoriskt gravröse som låg strax söder om kyrkan och som visar att trakten redan tidigt varit befolkad. Stenkyrkan föregicks av en träkyrka, uppförd på 1640-talet ca 300 meter väster om den nuvarande kyrkan. En minnessten är rest på den gamla kyrkplatsen, där kyrkogården fortfarande är i bruk då någon begravningsplats ej anlades vid den nya kyrkan. Att 1600-talskyrkan sannolikt inte var socknens första kyrka tyder medeltida dopfunt och kyrkklocka på. Platsen för denna äldsta kyrka är okänd men förläggs av sägnen till en udde längre söderut i Foxen. Väster om nuvarande kyrka med dess nordsydliga plan finns ett yngre bårhus i vitt tegel med skiffertak.
KYRKOGÅRDEN - Två små kyrkogårdar ligger 300 respektive 200 meter väster om kyrkan vid stranden. Västra kyrkogården, där förra kyrkan låg, är den äldsta och kan härröra från medeltiden. Östra kyrkogårdens anläggningsår är obekant men kan troligen hänföras till 1800-talet. En utvidgning gjordes 1878 österut på denna kyrkogård. Härefter har ingen utvidgning skett på någon av kyrkogårdarna. En allmänning låg på östra kyrkogårdens nordvästra del.
Kyrkogårdarna skiljs åt av en liten trädbevuxen sänka. De avgränsas av stenmurar mot omgivningen som utgörs av gärden i norr, skogsdunge i öster och landsväg mot sjön i söder och mot åker i väster. Västra kyrkogården är den mindre av de båda och sluttar något ned mot sänkan. Östra kyrkogården är i det närmaste rektangulär och sluttar något mot sjön. Vid murarna växer björk och ek på västra kyrkogården och björk och brudspirea på östra. Syrénträd har planterats inne på gårdarna vid gångarna. Inga häckar finns, varför marken täcks av sammanhängande gräsytor. Gångarna är grusbelagda och raka. Marken på de båda kyrkogårdarna har återanvänts i relativt stor utsträckning och förekomsten av gamla gravvårdar är liten. En av de äldsta, troligen från 1800-talets början, är en gravsten på den Kylanderska familjegraven på västra kyrkogården. På östra kyrkogården finns ett flertal högresta gravvårdar av täljsten som bröts i trakten.
Femton smidda järnkors från de båda kyrkogårdarna finns förvarade i kyrkan. Det äldsta bär årtalet 1623. Utanför västväggen står ett antal gjutna järnkors från slutet av 1800-talet, överförda från kyrkogårdarna.

KYRKOMILJÖN - Västra Fågelviks nuvarande kyrka från 1859 ligger på ett näs beläget väster om sundet mellan norra och södra delen av sjön Foxen. Näset består av en trädbevuxen trädkulle med en välgallrad och pietetsfullt tillvaratagen natur och växtlighet. Kyrkan är placerad på kullens mitt med tornet i norr samt koret i sydlig riktning. Till kyrkbygget använde man bl a sten från ett förhistoriskt gravröse som låg strax söder om kyrkan och som visar att trakten redan tidigt varit befolkad. Stenkyrkan föregicks av en träkyrka, uppförd på 1640-talet ca 300 meter väster om den nuvarande kyrkan. En minnessten är rest på den gamla kyrkplatsen, där kyrkogården fortfarande är i bruk då någon begravningsplats ej anlades vid den nya kyrkan. Att 1600-talskyrkan sannolikt inte var socknens första kyrka tyder medeltida dopfunt och kyrkklocka på. Platsen för denna äldsta kyrka är okänd men förläggs av sägnen till en udde längre söderut i Foxen. Väster om nuvarande kyrka med dess nordsydliga plan finns ett yngre bårhus i vitt tegel med skiffertak.
KYRKOGÅRDEN - Två små kyrkogårdar ligger 300 respektive 200 meter väster om kyrkan vid stranden. Västra kyrkogården, där förra kyrkan låg, är den äldsta och kan härröra från medeltiden. Östra kyrkogårdens anläggningsår är obekant men kan troligen hänföras till 1800-talet. En utvidgning gjordes 1878 österut på denna kyrkogård. Härefter har ingen utvidgning skett på någon av kyrkogårdarna. En allmänning låg på östra kyrkogårdens nordvästra del.
Kyrkogårdarna skiljs åt av en liten trädbevuxen sänka. De avgränsas av stenmurar mot omgivningen som utgörs av gärden i norr, skogsdunge i öster och landsväg mot sjön i söder och mot åker i väster. Västra kyrkogården är den mindre av de båda och sluttar något ned mot sänkan. Östra kyrkogården är i det närmaste rektangulär och sluttar något mot sjön. Vid murarna växer björk och ek på västra kyrkogården och björk och brudspirea på östra. Syrénträd har planterats inne på gårdarna vid gångarna. Inga häckar finns, varför marken täcks av sammanhängande gräsytor. Gångarna är grusbelagda och raka. Marken på de båda kyrkogårdarna har återanvänts i relativt stor utsträckning och förekomsten av gamla gravvårdar är liten. En av de äldsta, troligen från 1800-talets början, är en gravsten på den Kylanderska familjegraven på västra kyrkogården. På östra kyrkogården finns ett flertal högresta gravvårdar av täljsten som bröts i trakten.
Femton smidda järnkors från de båda kyrkogårdarna finns förvarade i kyrkan. Det äldsta bär årtalet 1623. Utanför västväggen står ett antal gjutna järnkors från slutet av 1800-talet, överförda från kyrkogårdarna.