Grevie kyrka

Grevies ursprungliga kyrka byggdes troligen under andra halvan av 1100-talet och bestod då av långhus, smalare rakavslutat kor och eventuellt ett torn. Sedan dess har kyrkan byggts till och om och renoverats ett flertal gånger. Under senmedeltiden slogs valv i kyrkan. Vid någon tidpunkt har ett vapenhus och en sakristia byggts mot söder.

Den stora befolkningsökningen krävde en större kyrka och 1804 byggdes en korsarm, nykyrka, i norr efter ritningar av G.M. Melander från 1802. Nykyrkan försågs med trätunnvalv och sannolikt revs tegelvalven i långhuset och ersattes med ett trätunnvalv vid denna tid.

1838 rasade en del av tornet och en del revs. Ett nytt torn ritades 1839 av S F Bohm och uppfördes 1844-45. Det nya tornet hade stora brister och en lång konflikt med entreprenören följde.

1855-57 byggdes kyrkan om efter ritningar signerade av J F Åbom vid Överintendentämbetet. Koret vidgades till långhusets bredd och förenades med ett tunnvälvt tak. Ny femsidig sakristia byggdes i öster. Utbyggnaderna mot söder revs. Fönsteröppningarna förstorades. Tre ingångar i långhuset murades igen. Kyrkorummets orientering ändrades från det traditionella väst-öst till nord-syd med ingång genom nykyrkan. Altaret flyttades till söderväggen.

1861 uppfördes en läktare i nykyrkan och 1880 en västläktare i långhuset.

1892 kläddes tunnvalven med pärlspont och målades blå. Ny inredning med predikstol, bänkar, altare och altaruppsats.

1932 byggdes pannrum under sakristian och vindfång i nykyrkan efter ritningar av arkitekt N Blanck.

1935 byggdes tornets lanternin om efter ritningar av arkitekt Oscar Persson. Tornets öppna spånklädda lanternin ersattes av en täckt kopparklädd.

1936-1938 målade Pär Siegård en fresk på hela östra långhusväggen.

1964-68 genomfördes en mycket omfattande restaurering efter handlingar av domkyrkoarkitekt Eiler Græbe. Kyrkan återfick sin ursprungliga öst-västliga orientering och altaret flyttades till öster. Dubbeldörren byttes till enkeldörr i östväggen och kormålningen kompletterades runt dörren. Nya öppna bänkar, nya golv, nya armaturer, predikstolen flyttades. Valvöppningen mellan långhus och nykyrka ändrades. Friläggning av sandstensbåge i vapenhuset. Båda läktarna byggdes om. Inbyggnad under nykyrkans läktare. Ny beklädnad av tunnvalven och vapenhustak med hyvlad furupanel. Samtliga fönster, dörrar och tornluckor byttes. Solbänkarna kläddes med koppar. Skiffertaket byttes till koppar på sakristian.

1983 gjordes en utvändig restaurering efter handlingar av arkitekt Rolf Larsson. Skiffertaket byttes till koppartak på långhus och nykyrka.

1995-96 Utvändig restaurering omfattande kalkning och målning.
2000 Sakristian rustades upp med nytt golv och nya skåp.
2008-2009 inre och yttre renovering med bland annat nytt altare, ny altarring, uppsättning av träskulptur, väggarna målades invändigt med silikatfärg, konservering av altarfresken. Handlingar av arkitekt Hans Ponnert.

Vapenhuset i tornets bottenvåning är ett kvadratiskt rum med fönster mot norr och söder. Längs norrväggen löper en trätrappa med räcke av oljad furu till tornets andra våning. Golvet är belagt med kvadratiska tegelplattor, väggarna är putsade och vitmålade, taket är klätt med furupanel. Dubbeldörren till kyrkorummet är klädd med stående ekpanel med synliga skruvskallar mot vapenhuset, mot långhuset är dörren av ramverk med tre speglar. I väggen mot öster syns rester av en tornbåge av kvaderhuggen sandsten.

Kyrkorum
Långhus och kor är ett sammanhängande tunnvälvt rum, till vilken nykyrkan ansluter med en bred rundbågig öppning.

Golven är belagda med rött tegel på flatan, i bänkkvarteren ligger brädgolv, väggarna är putsade och målade. Det tunnvälvda taket är klätt med fasspontad vitoljad furupanel. Mellan tak och vägg finns en profilerad trälist. Ljuskronor från 1968 hänger i taket. Bänkarna uppdelade i tre kvarter står på ömse sidor om mittgången i långhuset. Långhus och kor har fyra fönster i söder och två i norr. Fönsternischerna är vinklade utåt. I koret med samma nivå och golv som långhuset står dopfunt och dopträd i norr, predikstol i söder och altare med altarring från 2009 i öster. Hela östväggen täcks av Pär Siegårds målning. Motivet skildrar Bergspredikan men de bibliska gestalterna är placerade i kyrkans omgivande landskap med Kullaberg och Skälderviken som fond. Längst ner till vänster är konstnären med fru och barn avbildade.

Sakristian nås genom en dörr klädd med stående ekpanel i korväggen. Sakristian har laminatgolv, vitmålade väggar och plant tak med furupanel och är möblerat med skåp, altare och skrivbord.
Nykyrkan har tegelgolv, vitoljad furuklätt tunnvälvt tak och väggar lika långhuset. Ljus från väster och öster med fönster lika långhuset. Nykyrkan är en öppen yta möblerad med det gamla altaret, en lekkyrka, stapelbara stolar och ljusbärare. På läktaren i nykyrkan står den gamla orgelfasaden. Läktaren vilar på fyra kvadratiska kolonner med enkla kapitäl. Barriären är av ramverk med täta fyllningar målade i grått och guld. Räcket är förhöjt med vitmålat fyrkantsrör. Utrymmet under läktaren avskärmas av en vägg klädd med stående fasspontad furupanel, laserad med vitpigmenterad olja. Därbakom finns ett förrum med tegelgolv och furupanelklädda vitoljade väggar och tak med oljad panel. Vitlaserade spegeldörrar leder till förråd, toalett och trappa till läktaren.

Orgelläktaren i långhusets västra del nås från tornets andra våning. Läktaren har golv täckt med heltäckningsmatta. Läktaren vilar på kolonner och har räcke lika nykyrkans. Läktarens undersida är klädd med furupanel.

Tornets andra, tredje och fjärde våning har brädgolv och kalkade väggar med gråstenarnas struktur synlig. På tredje våningen är en värmeisolerande brädvägg uppbyggd. På fjärde våningen står klockbocken med två klockor och därifrån går stegar till torntoppen. Från tredje våningen nås långhusvinden genom en liten plåtlucka. Valven är isolerade med lösull och täcker nedre delen av takstolen som består av sparrar och hanband.

Inredning och inventarier
Altaret är från 2009 och ritat av Hans Ponnert. Det är murat och putsat av blocktyp. Altarskivan är av finslipad svart diabas med fem kors.
Altare i nykyrkan är tillverkat 1892 i ramverkskonstruktion, ommålat 1968. Fyllningarna har rundbågsomramade släta fält. Målat i grått, vitt och guld. Detta altaret flyttades från koret till nykyrkan 2009.

Altarfresken från 1937 av Pär Siegård täcker östväggen i koret. Beskriven ovan.
Altartavla, målad av Valfrid Nelson 1892, hänger på långhusets södervägg. Målningen är en av många kopior av Carl Blochs Cristus Consolator. Originalet hänger i Sofia Albertina kyrka i Landskrona. Bilden omges av ett snidat ekådrat ramverk.

Altarringen av ek och järn är från 2009, ritad av Hans Ponnert. Ståndare av fyrkantsjärn, däremellan cirklar av fyrkantsjärn. Överliggare av ek och knäfall av ek som är klätt med skinn.

Dopfunten av granit med fot av sandsten dateras till 1200-talet. Den rengjordes från övermålning 1968. Foten har kvadratisk planform och uppåt avsmalnande hörn och är dekorerad med bladornament. Cuppan är cylindrisk, avsmalnande uppåt och neråt. Den saknar dekorationer.

Predikstolen av målat trä är byggd 1892, ommålad 1968. Den åttasidiga korgen, målad i vitt, grått och guld, nås genom en rak trappa med uppgång från koret. Korgens sidor har rundbågsomramade släta fält. Korgens undersida är karnisformad och fundamentet åttkantigt. Baldakin med åttkantig form med listverk och karnisformad överdel krönt med glob och kors. En förgylld duva hänger under baldakinen.

Bänkinredningen har tillkommit vid Eiler Græbes renovering 1968. Öppna bänkar med gavlar både mot mittgång och yttermur. Ryggar, gavlar och framskärmar är i ramverkskonstruktion med fyllningar. Profilerad överliggare. Målade ljust grå med mörkt grå sockel och överliggare. Gavlarnas profilering i lila och grönt.
Stolar, stapelbara, med metallben, klädd sits och rygg står i nykyrkan.

Orgeln byggdes 1968 av Mårtenssons i Lund. Orgelfasaden av ek med enkel, modern utformning är uppbyggd med fem rektangulära pipfält med varierande höjd.
Orgelfasad på nykyrkans läktare från 1861, ej längre använd. Ritad av R.F. Petterson. Fasaden av trä är delad i fem pipfält som delas av pilastrar. Mittfältet är högre och kröns av listverk och triangelgavel. Fasaden är målad i grått med detaljer i guld.

Lillklockan från 1623 är gjuten av danska Rudolph Burchardo. Storklockan är omgjuten 1806 och senast 1936 av M & O Ohlsson i Ystad. Båda klockorna har inskriptioner och växtbårder.

Övrigt
Kormatta, formgiven av Barbro Nilsson för Märta Måås Fjetterström.
Lampetter målade av Pär Siegård.
Vigvattensten, från medeltiden, står i vapenhuset.
Kvinnoherm, skulptur i snidad ek, förmodligen från predikstol, 1600-tal.
Mässhake av svart sammet med silverbroderier från 1700-tal.

Kyrkobyggnaden består av ett torn med lanternin i väster, långhus, en femsidig sakristia i öster och en bred korsarm, nykyrka, i norr.
Grundläggningen är förmodligen på en kallmur av natursten. Murarna är uppförda av gråsten och kalksten med tegel i omfattningarna. Långhus, torn och sakristia har spritputsade fasader medan nykyrkan har murar av synlig gråsten med kalkfärgade fogar och huggna hörnstenar. Stenarna är större nertill och avtar i storlek uppåt.
Nykyrkan har en sockel av tuktad gråsten med kalkade fogar. Långhus, sakristia och torn saknar sockel. På norra långhusmuren under ett fönster syns spår av den romanska kyrkans norrportal med sandstensomfattning.
Långhuset har en slätputsad takgesims i två språng medan sakristian har takgesims i två språng med mellanliggande strömskift, tornet har en gördelgesims i höjd med långhusets gesims.

Kyrkan har tre ingångar, huvudingång i väster i tornet, i nykyrkan i norr och i sakristian i öster. Samtliga dörrar är från 1968, klädda med profilerade brädor av ek i rombiskt mönster. Ingången i korsarmen som var huvudingång innan renoveringen 1968 är omgiven av en mycket bred slätputsad rusticering. Ovanför rusticeringen sitter ett halvrunt fönster.

Kyrkans stora träfönster har rak ovankant men sitter i svagt stickbågiga murnischer från 1857. Smygarna är spritputsade. Tvåglasfönstern av ek, från 1968, är indelade med tvärpost, mittpost och varje luft spröjsad till sex rutor. Solbänkarna är inklädda med kopparplåt. Tornets tredje våning har dessutom runda spröjsade träfönster i tre väderstreck. På fjärde våningen i tornet finns rundbågiga ljudöppningar åt alla väderstäck.

Långhuset och nykyrkan har sadeltak, sakristian ett femsidigt valmat tak. Tornet har flackt tälttak med en kvadratisk lanternin med ett flackt tak. Samtliga tak är klädda med valsad kopparplåt med förskjutna tvärfalsar. Takavvattningen är av koppar förutom nedre delen av stuprören som är bytt till svart plåt.