Arnäs kyrka

Arnäs kyrka uppfördes mellan 1781-1784 under ledning av byggmästaren Per Hagmansson, son till kyrkobyggaren Daniel Hagman, som också gjort ett ombyggnadsförslag redan 1765. I samband med uppförandet revs den äldre medeltida föregångaren på samma plats. Arnäs kyrka, som är en stor rektangulär salskyrka av gråsten med rakslutet kor och västtorn, har nedtonade klassicistiska drag i den långa Tessinska traditionen. Fasadmurarna i norr och öster innehåller delar av de medeltida murresterna. Byggnaden står på berg, som under kyrkan ligger i dagen minst 60 cm under golvet och sjunker under koret, liksom mot tornet, under vilket en källare finns. Det lutar från norr mot söder och sydväst.

Exteriören är utförd med relativt hög slätputsad sockel, ca 100 mm mot söder, mot norr betydligt lägre; utanpåliggande fasaderna i övrigt. Fasaderna slätputsade, indelade i försänkta kassetter Färgsättningen med vitmålade ramar och rosa fyllningar dokumenterat sedan 1828. Kassetternas nedre list klädd med kopparplåt. I kassettytorna finns fyra rundbågefönster med tretton lufter, okopplade bågar, utåtgående resp. inåtgående, grå målning, monterade 1926-28 på långhuset samt central entredörr med överljus i form av ett kapat fönster med rundbågeform lika övriga; gråmålade pardörrar i trä, tre fyllningar. Samtliga murhål på typiskt Hagmansssonskt manér för-sedda med förstorade bågformade murytor över karmbågarna. Minnestavla i röd natursten med förgyllda bokstäver inpräglade i stenen över södra entrén mellan dörr och överljus. Profilerad putsad takfotslist som fortsätter runt på västgaveln och tornkroppen, endast bruten av ett högt rundbågefönster lika långhuset i djup nisch på tornets västra sida. Sadeltak, valmat över koret, sedan 1958 belagt med falsad kopparplåt, vilket ersatte äldre takspån. Även korets östvägg försedd med två rundbågefönster i försänkta kassetter lika långhuset.

Sakristian mot norr har högt sadeltak också belagt med falsad kopparplåt. Över nocken skjuter en murad och plåtklädd skorsten upp. Norra fasaden utformad med tempelgavelmotiv och runt fönster i fältet. Två stycken enluftsfönster mot norr, okopplade, utvändigt med små flerspröjsade glas, insida tvärgående spröjs med två glas i vardera, grå målning och vit målning insida; ett tvåluftsfönster mot öster, okopplade bågar, utvändigt med små flerspröjsade glas, insida en tvär-gående spröjs med två glas i vardera, grå målning och vit målning insida. Järnsmidesgaller i vitt mellan bågarna i samtliga. Utskjutande påbyggd entrédel i väster, även detta utformat med gavelfronton, blågråmålad enkeldörr i trä, kvadratiskt litet glas i övre fyllning.

Det höga västtornet har fyra våningar. Tornkroppen har mitt på västra fasaden ett runt fönster och över detta reser sig klockvåningen med ett rundbågigt hål i vardera väderstreck med dubbla svartmålade rundbågiga ljudluckor i trä. Tornet har en kraftig utskjutande taklist och avslutas med en kupolformad barockhuv och uppskjutande öppen vitmålad lanternin i trä. Krönande förgyllt kors på klot. Strax ovan taklisten finns ett tornur i samtliga väderstreck.

Takfallen försedda med hängrännor och samtliga gavlar försedda med stuprör, allt i kopparplåt, traditionellt spetsiga böjar på stuprören, gäller även tornet.

Huvudentrén i väster försedd med utspringande rustikputsad och vitmålad portik med ytterligare utanpåliggande slutsten, gråmålad pardörr i trä, tre fyllningar, även den insatt 1926-28.

Vapenhuset byggdes om 1958. Trapporna till tornet revs. Hela golvet belades med slipad grå kalksten. Ett vindfångsparti uppsattes med överljus med svartmålad smidesdekor i form av korsgrupp, liknande den i Timrå kyrka, och framför detta ett nedsänkt golv. I vindfånget ut-vidgades en försänkning för större torkmatta 1998 då också värmeslingor ilades i försänkningen. I partiet insattes samtidigt en ny pardörr med tio spröjsade glasrutor i vardera blad, engelsk röd målning. Trappsteg upp till en pardörr i trä in till kyrkorum, möjligen insatt 1926-28, (eftersom andra gångjärn finns inmurade på insida kyrkorum), tre fyllningar, bågsegmentavslut lika sakristia. Gråtonad målning. Ett räcke av tunna, täckmålade stålrör med läderinklädd handledare utfördes 1998 på bägge sidor om trappstegen. Lucka i golv till källare i norra delen. Mot väster två skåp för extrastolar från 1998 på ömse sidor om trappstegen. Sedan samma år tak i spåntat trä, vit målning. Fast innanfönster mot söder respektive norr med nio rutor, ytterfönstret fortsätter upp i det övre rummet, där det insattes ett försänkt innertak 1958 då trapporna alltså försvann och detta rum inreddes till körrum.

Kyrkorummets golv, vars grund omlades 1958 i form av gjutet betongbjälklag stående på betong-hålsten, täcks av grå kalksten, de öppna bänkkvarteren har oljade trägolv. De slätputsade väggarna livas av fyra par utskjutande parställda pilastrar på respektive långsida, som bär ett kraftfullt gesimslistverk i puts, samt däröver ett tunnvalv likaså indelat i dubbla gördelbågar. Motiviskt är detta Hagmanssons eget och finns att se i bl. a. Tynderö- och Häggdånger kyrkor.
Både vägg- och takytor målade med varm beigegrå ton, och skäckig yta, som eftersträvades både 1926-28 och 1958-59 vid Hökerbergs restaureringar. Ytorna tvättade och möjligen bättrade senast 1998.

De öppna bänkarna tillkom sannolikt vid renoveringen 1878-80 och indelas i fyra kvarter genom korsgången vid långsidornas entréer. 1958-års restaurering reducerade antalet bänkrader, under läktaren försvann de flesta raderna, men de främre bänkarna i koret togs också bort. Övriga bänkar kortades av mot långhusväggarna för att skapa en omgång och samtliga lutades bakåt för bekvämlighets skull. Bänkskärmar mot kor och korsgång i trä, de främre från 1958 med liggande fyllningar samt ett trägitter i nedre hälften som döljer strålradiatorer, de bakre med ömsom stående, ömsom liggande fyllningar, grågrön marmorering, grå ramverk. Grågrön målning, eventuellt från 1950-talet. Bänkarna målade i varm rostgul nyans 1998. Före dess grå målning.

Långsidornas entréer försedda med vindfång 1926-28. Pardörrar med svängdörrsgångjärn, fyra fyllningar, grågrön marmorering i dessa. Inmonterade på ett originellt sätt finns stående fläns-radiatorer på sidorna. Överljus i form av övre fönsterhälft.

Utvidgat kor med grått slipat kalkstensgolv i rektangulära former framdraget under predikstol ett steg över långhus från 1958-59. Då borttogs också de främsta bänkraderna. Halvcirkelformad alttarring, möjligen från 1878-80, sänkt och försedd med knäfall 1958, öppen mot östväggen, samt mittpartiet uppställningsbart; öppet balusterräcke, rött tyg på knäfall och armstöd, grå målning med förgyllda detaljer. Altargolvet höjt ett steg 1958, innanför altarringen då trägolv på reglar, numera inklätt med grå heltäckningsmatta, två steg ytterligare till gråmålat altarbord i trä, möjligen i original, sju fyllningar med förgyllda rokokobroskverk och centralt placerad kalk, törnekrona och kors. Vid Otar Hökerbergs restaurering 1926-28 ny altartavla av Olle Hjortzberg. Den föreställer en man som dignar under sin tunga börda, bredvid ligger hans sjuka barn och Kristus visar sig för hans inre syn. Altartavlan inramas av två pilastrar, som bär en valvbåge med kraftigt markerad slutsten. Över altartavlan det krönande gudslammet på en slutsten. Två stora fönster, vilka flankerar altaruppställningen, sitter i den rakslutna korväggen. På ömse sidor om altarringen finns en oval nummertavla, troligen införda vid 1878-80-års restaurering, vitmålad botten, förgylld nyrokoko ram med broskverk. De står på fyrkantiga baser med marmorerade fyllningar, troligen tillverkade betydligt senare.

I korets norra del en åttkantig predikstol i trä, insatt vid renovering 1878-80, (troligen ritad av Felix Holmström), med insvängd dekormålad underdel avslutad med nedhängande knopp. Fyllningar med nyrokokoinspirerade broskornament, under desamma en sockelliste med liknande ornamentering. Utskjutande krönlist med förgyllda akantusblad samt psalmboksbräda. Kraftfull bottenlist med bladornamentering. Rak trappa i trä från öster, inklädd med öppet broskverk av akantusslingor. Grå målning med förgyllda detaljer på stolen, enbart grått på trappfront. Sexsidigt svagt välvt baldakinformat ljudtak i trä av Anders Åberg 1998. Vegetativ ornamentering, laserande kulörer i gult, grönt, rödbrunt.

I korets södra del en kororgel i grått och guld från 1991. Här står en dopfunt i kalksten? Över detta ett stort votivskepp i trä.

Två medeltida skulpturer finns på långsidorna i de främre bänkkvarteren, en manlig figur som står med fot på väpnare i söder,(St. Erik) och en madonnafigur i norr. I mittgången finns inga armaturer, istället fyra malmkronor över bänkkvarteren, förstärkta med halogenljus högre upp. Över koret två st halogenljus.

Pardörr in till sakristian från koret i norr, tre fyllningar, bågsegment avslut mot översida. Ljust gråbeige målning. Troligen insatt vid 1926-28 års restaurering. Sakristian med oljat, 300 mm brett trägolv, inlagt 1998, och slätputsade väggar; tak med kopplade gesimslister lika kyrkorum, beigegrå målning. Litet altare mot väster. Nummertavla från 1784 på norra väggens östra del. Fönstret mot norr, som igensattes 1958, öppnades åter upp 1998. Då revs istället den öppna spisen i liv med insida yttervägg. Skåp i trä mot söder och väster med marmorerade dörrar utförda 1998.

Mot väster en utbyggnad från 1958. Via enkeldörr i trä från 1920-talet, fyra fyllningar, ljust grå målning, 20-talstrycke, ut mot passage mot entré i väster, slipad grå kalksten på golv, wc från 1998 mot söder, enkeldörr i trä, tre fyllningar, ljust grå målning. Entrédörr till sakristian, se ovan exteriör. Trappa mot norr i gråmålad betong ned till källare under sakristian, bergvärme med pumprum, litet wc. Ursprungligen inrättades värmekammare här 1926-28.

Läktaren i trä från byggnadstiden, troligen förlängd vid 1878-80-års restaurering. Den bärs av tolv st ringkapitälförsedda släta, grönaktigt marmorerade kolonner på åttkantiga kolmårdsmar-morerade baser, vissa förenklade till sexsidiga. Vitmålat undertak. Sju st fyrkantiga armaturer med mjölkaktigt glas i tak från 1928. På ömse sidor om entré från vapenhus vägg två st lampetter i mässing med glob i mjölkaktigt glas, varav ytterligare flera stycken återfiunns på läktar-väggarna.

Läktarunderbyggnad från 1998 med wc och förråd, tre enkeldörrar med tre fyllningar i vardera. Dubbla trappor upp till läktare, varav den norra tillkom 1958 då den ersatte de dubbla ursprungliga i vapenhusets, men ombyggd 1998; den södra tillkom 1998. Rak läktarbarriär med öppen ballusterrad av annat utseende än altarringen. Centralt en tät yta med instrumentorna-mentik. Förgyllda detaljer, grågrön målning. Läktargolv i brett trä lika bänkkvarter. Lösa stolar, inga bänkar. Förvaringsskåp båda sidor om orgel. Stort spetsbågeformat glasfönsterparti in till tornrum tillkommet 1928. Pardörr med pilasteromfattning in till körrum, fasta bänkar, glasvägg ut mot vapenhus där tidigare trappor fanns. Smal trätrappa upp till torn.

Orgel av Pehr Strand från 1807. Nytt orgelverk 1928 Åkerlund&Lund, samt ombyggnad 1991 av den ursprungliga Strandorgeln. Orgelfasaden ritad av Per Vilhelm Palmroth 1807. Arkitektonisk uppbyggnad med centralt upphöjt parti med två pilastrar bärande ett entablement, krönande strålknippe med guds allseende öga; två lägre flanker krönta av förgyllda lagerkransar och trumpeter. Ommålad 1958. Rödbrun bas, blå överbyggnad, förgyllda detaljer och listverk.

Socknen, som bröts ut ur Själevad under 1300-talet, ligger i ett kuperat skogslandskap med odling på sluttningarna i kustbygden någon mil norr om Örnsköldsvik.

Arnäs kyrka uppfördes mellan 1781-1784 under ledning av byggmästaren Per Hagmansson, son till kyrkobyggaren Daniel Hagman, som också gjort ett ombyggnadsförslag redan 1765. I samband med uppförandet revs den äldre medeltida föregångaren på samma plats. Arnäs kyrka, som är en stor rektangulär salskyrka av gråsten med rakslutet kor och västtorn, har nedtonade klassicistiska drag i den långa Tessinska traditionen.

Se även exteriör samt interiör beskrivning.