TUNABERGS KYRKA

1600-tal:
Kyrkan uppförs som salkyrka i liggtimmer med vapenhus i söder och sakristia i norr under 1620-talet. Ungefär samtida med kyrkan är den slutna klockstapeln väster om kyrkan. Under århundradets andra hälft byggs vapenhuset i söder, delvis tas nya fönster upp i långhus och kor. Omkring år 1700 förses det nya vapenhuset liksom långhus och kor med målningar av Per Målare. Bevarad inredning från 1600-talet består av läktaren i väster samt predikstolen med äldre återanvänt ljudtak.

1700-tal.
1779 tillfogas den s k Nävekvarnsläktaren, en nykyrka på långhusets norra sida. Anledningen till tillbyggnaden var att socknen utökats med ytterligare område väster om Näveån och för att kunna rymma dess invånare krävdes mer bänkrum.
Altartavlan med tillhörande ram skänktes 1709 av brukspatron Isak de Besche på Nävekvarns styckebruk.
1755 uppförs stigluckan vid kyrkogårdens västra ingång.

1800-tal:
1871 genomgår kyrkan en restaurering i tidens anda då den äldre slutna bänkinredningen ersattes av öppna bänkar, taket pappspändes, fasaderna vitmålads och taket belades med svartmålad plåt. Den nuvarande orgeln tillkom vid samma tidpunkt och ersatte då en tidigare från 1830.

1900-tal:
1936 genomgår kyrkan en genomgripande restaurering då spåren från 1871 tas bort. Bänkarna byggs om, pappen i taket tas bort, fasaderna rödfärgas och taket spånklädes. Målningarna i interiören tas fram och den ursprunglig färgsättning på predikstolen återställs. Vid detta tillfälle förstärktes grunden då östra delen av kyrkan satt sig.

1966 ersätts stigluckan från 1755 av en ny.

1989 installeras ny elvärme, inmonterad i rygg och säte på bänkarna som också försågs med bänkar lika de ursprungliga. Bänkinredningen målades i engelsk rött och innertaket himmelsblått.