Värja m/1717

Värja m/1717 för Livskadronen underställd Livdrabantkåren.

Kallas i Modellsalens reversal "Värjor, infanteri, svenska, 1708 års, st. 1.", och baljan var upptagen bland "Baljor sidogevärs, diverse av läder". I 1813 års inventarium finns upptagna 2 st "Värjor, underofficers, 1708 års". I Artillerimuseum kallades denna värja 1879-84 "Värja med balja för underofficerare vid infanteriet, 1708 års modell". I 1888 års tryckta katalog betecknas den som "Värja med balja m/1708 för kavalleriet", vilken beteckning senare bibehölls i alla Artillerimuseums inventarier och kataloger.

Värjan har bestämts till m/1717 för Livregementet till häst enligt von Schreeb. Den gamla uppgiften att denna värja är ett underofficersvapen, men i så fall vid kavalleriet, kan vara riktig, då rustkammareinventarierna under 1720-talet uppger "Underofficersvärjor med mässingsfästen". I så fall skulle den gamla uppgiften om 1708 som modellår kunna vara riktig. En fullkomligt lik värja (AM 49952) har kommit från Skånska dragonregementet (Södra skånska kavalleriregementet), vilket nog stöder uppgiften om att värjor av denna modell varit tilldelade underofficerare. Vid ett möte med Vapenhistoriska sällskapet fick styresman Leif Törnquist uppgiften att värjan var för Livskvadronen underställd Livdrabantkåren. 1989-05-23 /EW

Klingan är tveeggad med höga ryggar samt har varken märken eller stämplar.

Fästet är av drabanttyp och av mässing. Knappen är nära nog klotformig, men med rygg fram och bak. Diametern i sidled är 38 mm och över ryggarna 40 mm. Höjden är 37,5 mm. På knappen sitter upptill en fasonerad nitknapp, som har en diameter av 13 mm och är tillsammans med foten 11 mm hög. Foten är spetsoval, 13 mm bred och 15 mm lång. Halsen är instrypt och 10 mm hög. Gränsen mellan knappen och halsen markeras genom en rand eller snarare en avsats och en dylik går även runt halsens nedre del. Upp- och nedtill pryds knappen av en ingraverad, horisontell rand, som går ungefär 9 mm från nitknappens respektive knappens nedre kant. Fram och bak, vid ryggarna, förenas den övre och den nedre randen genom vertikala ränder, en på var sida om varje rygg, ställda på ett avstånd av omkring 10 mm från varandra.

Kaveln är spolformig, har fram och bak kant, men sidorna är avrundade. Upp- och nedtill omges kaveln av ett ringliknande, omkring 7,5 mm brett beslag av mässingsplåt. Dessa beslag pryds med inristade ränder, en vid varje kant. I övrigt är kaveln lindad med två mässingstrådar, bägge hopsnodda av två parter och lika grova, den ena höger-, den andra vänstersnodd.

Parerstången är rak, har främre och bakre arm samt blir mot de avrundade ändarna lite bredare. Armarna har ellipsformigt tvärsnitt med rygg på över- och undersidan samt runt ändarna. Avståndet mellan den främre eggen och ändan på parerstångens främre arm är 59 mm. Mellan den bakre eggen och ändan på den bakre armen är avståndet 57 mm.

Parerplåten är hjärtformig med förhöjda kanter. Längs kanterna och längs parerstången finns på parerplåtens övre och nedre sida ett ungefär 8 mm brett, fint punsat fält, som begränsas av ingraverade ränder. Avståndet mellan klingans mitt och parerplåtens kant är på terssidan 46 mm och på kvartsidan 43 mm.

Handbygeln utgår från parerplåtens spets, har ellipsformigt tvärsnitt och är bredast och tjockast ungefär på mitten. Dess övre ända är fäst med en skruv vid knappen. På terssidan av parerstångens bakre arm är siffran 4 inslagen.