RAMSELE

TINGS- OCH RÅDHUSINVENTERINGEN, ANLÄGGNINGSHISTORIK OCH BESKRIVNING - 1908 anmälde justitiekanslern till Kungl. Befallningshavare att vare sig Ramsele eller Resele tingslag i Ångermanlands västra domsagas hade fullgoda tingslokaler som också inkluderade brandsäkra arkiv (se Landstedt, 1998 sid. 30ff). Resele hyrde vid denna tidpunkt lokaler i Näsåker och Ramsele hyrde lokaler i Backe och Ramsele.

1913 ändrades tingslagsindelningen och domsagan kom därefter att bestå av de två tingslagen Fjällsjö samt Ramsele och Resele. Fjällsjö höll ting i Backe och det senare tingslaget i Ramsele. Inget nytt tingshus kom att uppföras och tingshusbyggnadsskyldige i Ramsele och Resele begärde att få invänta den nya järnvägsdragning som planerades (Landstedt, 1998 sid. 30ff). Kungl. Majt krävde ändå att tingslaget snarast skulle bygga ett tingshus. Folke Zettervall ritade ett förslag på Norlanderska gården 1916, men byggnaden kom int att uppföras. 1919 beslutade Kungl. Majt att tingsstället skulle förläggas till Ådalsliden vid en där planerad järnvägsstation men tidpunkten för byggstarten fastställdes inte.

1937 beslutade Kungl. Majt att de två tingslagen skulle förenas till ett och tingsstället förläggas till Ramsele. Det blev starten för byggandet av ett nytt hus. Tingshusbyggnadsskyldige tog kontakt med stadsarkitekten i Uppsala, Gunnar Leche, som fick i uppdrag att komma med förslag på ett tingshus vid Kyrkmon i Ramsele. Under tiden som Leche ritade på ett hus gjordes nya försök att ändra tingsställets lokalisering. Det var Fjällsjö tingslag som protesterade och fick dessutom stöd av landshövdingen. Tingshusbygget kom att fördröjas ytterligare då frågan utreddes en gång till. Till slut fastställdes beslutet att hålla tingen i Ramsele, som därmed blev fast tingsställe från och med 1939. Tingen hölls till en början på hotell Färnlöf.

Tingshuset uppfördes mitt i en generös trädgård med en väldig gräsmatta och flaggstång på framsidan. Enligt informanterna Ingmar Jonsson och Bengt-Erik Näsholm var gräsmattan samhällets "enda ordentliga gräsmatta" och sommartid användes den som arena för traktens gymnastförenings uppvisningar. Husets förste och ende tingsvaktmästaren Gunnar Högberg, som bodde på övervåningen i huset, var dessutom mycket trädgårdsintresserad och anlade ansedda planteringar både framför och bakom tingshuset.

För ytterligare information om domsagans historik, se under Dokument.
För utförlig beskrivning av tingshuset, se byggnad - under rubriken historik.

KÄLLA: Tings- och rådhusinventeringen 1999-08-10 samt 2005-09-27, Landstedt, Johan "Sollefteå tingsrätt genom tiderna", opublicerat material som sammanställdes till Dokumentationsgruppen våren 1998. Sammanställningen bygger på studier av domboksmaterial, tidningsartiklar och intervjuer, varav delar av det även återges i obearbetad form, sid. 30ff.