TUNA KUNGSGÅRD

Tuna nämns tidigast 1288 då Magnus Ladulås förlänade gården till riddaren och lagmannen Knut Mattiasson. Efter att sedan bl.a. varit i ätten Rosenstråles ägo indrogs Tuna 1549 av Gustav Vasa och blev kungsgård och säte för ett fögderi men bortförlänades ånyo 1602. Gården reducerades 1681 och blev indelad som översteboställe vid Östgöta kavalleri och var så fram till en bit in på 1800-talet. Den kulle som huvudgårdens byggnader ligger på var i äldre tid kringfluten av vatten.
Stora Stenhuset i söder uppfördes på 1650-talet, men byggdes om kraftigt efter 1753 och har sedan 1800-talet huvudsakligen använts som magasin.
I väster finns ett par murade stenkällare bevarade från 1600-talet och rester av 1500-talets Borgstuga.
Lilla Stenhuset i norr uppfördes 1648-52.

KÄLLOR:
Förteckning över byggnadsminnesmärken som tillhör staten eller står under statsmyndighets eller statsinstitutions omedelbara inseende. Riksantikvarieämbetet och Liber Förlag, 1976. ISBN: 91-38-02814-X
Förslag till skyddsföreskrifter, Riksantikvarieämbetet, 1992-10-15, Dnr 5170/92

Tuna har sedan 1300-talet tillhört centralmaktens innersta krets. Endera kungamakten direkt eller de närstående, som kungamakten valt, kunde få disponera gården. Tuna är omtalat sedan slutet av 1200-talet. Under medeltiden hade gården enligt källorna flera olika ägare, såväl privata som företrädare för kyrkan och kungamakten. Om de enskilda byggnaderna på gården finns dock inga uppgifter från denna tid.
År 1594 tog Gustav Vasa över godset genom att hävda sin arvsrätt efter Sten Sture. Tuna inrättas som kungsgård med namnet Konungs-Tuna och blev säte för fogdar. Byggnadsaktiviteten på gården var enligt räkenskaperna intensiv under de kommande tio åren och Gustav Vasa gjorde flera besök på gården. En gårdsanläggning växte fram på Holmen, en förhöjning i det sanka landskapet vid Roxens strand. Denna holme var åtminstone under högvatten delvis vattenomfluten och omgavs också av anlagda vallgravar. Bebyggelsen bestod bland annat av "Stora byggningen", troligen ett bostadshus i två våningar. "Kungl Maj:ts eget kök", "Kungl Maj:ts hemlighus" samt "Borgstugan", en träbyggnad med porttorn byggd över en källare förutom ekonomi- och magasinsbyggnader. Spåren av denna anläggning kan fortfarande avläsas, bland annat ligger dagens vägbank i samma läge som den bro som byggdes fram till porttornet. De stenkällare som ligger på ömse sidor entrén till gården, i samma läge som den gamla "Borgstugan", kan vara delvis bevarade sedan Vasatiden.
[...]
Sedan 1856 har gården utarrenderats av kronan. 1878 blev Tuna formellt överförd från boställe till arrendegård under förvaltning av Kungl. Domänstyrelsen. Övergången till arrendegård markerades av en ny byggnadsperiod. Utanför den egentliga gårdsplanen väster om de båda stenhusen uppfördes en ny arrendatorsbostad med tillhörande uthus 1870.
Tuna kungsgård blev byggnadsminnesmärke (numera statligt byggnadsminne) 1935. Sedan 1994 förvaltas Tuna kungsgård av Statens fastighetsverk.
Källa: Beslutsdokument, Ändring av skyddsbestämmelser, 2016-09-19.