sandby kyrka

Kyrkobyggnadens fasta inredning

Orgel och orgelfasad
År 1876 byggde Åkerman & Lund, Stockholm, en ny orgel med tillhörande orgelfasad för Sandby kyrka. Denna orgel gjorde tjänst fram till 1948 då ett nytt orgelverk byggdes av Fredriksborgs Orgelbyggeri, Hilleröd, Danmark. Troligen målades hela orgelfasaden om 1992. Då förbättrades också de förgyllda partierna. Orgelfasaden är idag målad i vitt med förgyllda detaljer.

Läktarbröstning
Läktarbröstningen är utförd i nyklassicistisk stil. Den är uppbyggd av breda brädor mellan profilerade lister. Den släta fronten delas in av sex kannelerade pilastrar och ett lyrornament markerar mitten. Bröstningen är målad vit med listverk i grått och engelskt rött. Pilastrar i engelskt rött och rik förgyllning. Läktarbarriären tillkom när kyrkan byggdes 1860.

Bänkinredning
Bänkinredning tillkom 1860 då den nya kyrkan byggdes. År 1960 tillkom den nuvarande bänkinredningen. Den nytillverkades till största delen, men skärmarna längst fram och bak i kvarteren har förmodligen delar från den ursprungliga bänkinredningen. Några av de gamla bänkdörrarna finns bevarade i tornet. Ett exemplar finns utställt som museiföremål i vapenhuset. Den nuvarande bänkinredningen är indelad i tre öppna kvarter. De främre bänkskärmarna rymmer kanaler och tilluftsventiler från värmesystemet. Sidogångarna tillkom 1960. Nuvarande bemålning är från renoveringen 1992. Bänkgavlarnas ramverk och bänkarnas insidor är målade ljust grå. Spegelfyllningen är vit med marmorering i gult och ljust blått inramat av en blå ram. Överliggare är målade i engelskt rött. Sidobänkarna tillkom 1960 och rymmer tilluftsventiler från varmluftssystemet. Bänkarna är målade enfärgat grå. På läktarens södra sida finns en sluttande gradäng med äldre bänkar i enkelt utförande. Bänkarna är målade enfärgat grå.

Predikstolen
Predikstolen är tillverkad av Jonas Berggren år 1794. Den införskaffades till kyrkan samtidigt som den äldre altaruppsatsen som nu är placerad vid södra långsidan. Predikstolen målades om i vitt och blått samt förgylldes 1992. Den är placerad på korets norra vägg och har en sexsidig korg och ljudtak. Till predikstolen kommer man via en trappa från sakristian.

Altaruppsats och altarmålning från 1894.
Altaruppsatsen återgår till en ritning av Åbom från 1865. Den har en arkitektonisk utformning med pilastrar som bär upp en bruten båge. Den är rikt utsmyckad med förgylld ornamentik. Altaruppsatsen flankeras av ett par golvljusstakar i samma stil. Målningsskikt och förgyllning är från senaste ommålningen år 1992.

Äldre altaruppsats
Arkitektoniskt utförd altaruppsats med volutformade pilastrar som bär upp en båge. Marmorerad i grått och grönt, skulpturer vita, ornament och detaljer förgyllda och försilvrade. Den tillverkades till Sandby kyrka av Jonas Berggren 1794. Altarmålningen är också gjord av Berggren. Ursprungligen placerad i Stenåsa kyrkas altaruppsats.

Dopfunt
Dopfunten är från 1100-1200-talet. Den stod på kyrkogården och användes som fundament till ett solur fram till år 1939. Då konserverades den och ställdes in i kyrkorummet.

Belysning
I mittgången hänger fem elektrifierade mässingskronor. Över bänkkvarteren och på läktaren hänger sex mindre oelektrifierade ljuskronor av bronserat trä. En krona av samma typ hänger i sakristian. På långsidorna och på koret hänger 8 elektrifierade mässingsplåtar. På orgelfasaden sitter två elektriska ljuslampetter i mässing med glasskärmar. Tänds med strömbrytare på orgelhuset. Över spelbordet finns en modern lysrörsbelysning. I vapenhuset hänger en äldre elektrifierad åttakantig stallykta av trä och glas. I passagen till pentryt hänger en modernare glasarmatur. I korets är två skenor med vardera fem spotlights placerade på gesimsen. De fem mässingskronorna, vägglampetterna och spotlightsen styrs från vaktmästarens manöverpanel längst bak i norra bänkkvarteret.

Kyrkklockor
Lillklockan är gjuten 1770 av klockgjutaren M. Bergstedt i Karlskrona. Den har följande inskriptioner: Passa seqvor scissae consortia fata sororis Sors eternim nostras miscuit aequa vices Tabiumus quondam, sed iam iuvenescimus Concinimus dulci, turba venite, sono. Anno 1770-S.Hultberg. Guten i Carlscrona av M.Bergstedt Storklockan är omgjuten i Karlskrona år 1768 av M. Bergstedt. På ena sidan står att läsa. Under varande pastor Suno Hultberg, Comminister Nils Rosander, åldermän S Näsby Jon Pärsson o. Lars Olsson i Norra Sandby är denna klocka, med kyrkans och församlingens omkostnad omguten i Carlskrona 1768 av M.Bergstedt. På anndra sidan står: Rauca fui quondam, quia fracta, sed impiger, aucto Pondere me Fusor jam resonare dedit Audite Sandbyades clangorem, agilesque venite Vos, ut prendatis dogmata sancta, voco.

I Sanby stenkyrka började byggas under 1100-talet. Då uppfördes långhus och torn i öster.
Under 1200-talet tillkom västtornet vilket gjorde Sandby kyrka till en av Ölands
klövsadelskyrkor. År 1782 gjordes en stor renovering av den medeltida kyrkan som bl a
innebar att östtornet revs. I början av 1800-talet väcktes förslaget att bygga en gemensam
kyrka för Gårdy och Sandby socknar. Förslaget vann dock inte gehör utan båda
församlingarna kom istället att bygga om sina medeltida kyrkor. I Sandby påbörjades arbetet
1860. Ritningarna till den nya kyrkan gjordes av J F Åbom och byggmästare var Peter Isberg
och hans son Isak från Algutsrum. Den nya kyrkan byggdes söder om den medeltida kyrkan.
Till den nya kyrkan överfördes bl a dopfunten från 1100-1200-talet. Den nya kyrkan präglas
såväl interiört som exteriört av nyklassicistiska drag. Den senaste större renoveringen
genomfördes 1992.

För nedanstående kronologiskt upplagda beskrivning av kyrkobyggnadens historia har huvudsakligen arkivmaterial från Antikvariskt topografiskt arkiv (ATA) och Kalmar läns museums (KLM) arkiv använts. Uppgifter har också hämtats ur boken En bok om Sandby Gårdby utgiven av Sandby Gårdby hembygdsförening (Sockenhi ). Även den tryckta kyrkobeskrivningen från 1992 har givit en del uppgifter. Muntliga uppgifter har också lämnats av kyrkvaktmästarna Kjell Johansson och Stefan West.

1100-talet
Östtorn och långhus uppfördes.

1100-1200-talet
Dopfunten tillverkades.

1700-talet
Primklocka gjöts. Hänger idag på väggen intill sakristian.

1735
Nummertavlorna tillverkades.

1782
En genomgripande renovering gjordes av den gamla kyrkan. Arbetet gjordes under ledning av murarmästaren Hinrik Wermelin från Kalmar. Östtornet nedbröts och kyrkan förändrades även invändigt. Östtornet avjämnades till samma höjd som långhuset, valven bortrevs, nya fönster insattes mm.

1794
Ny altaruppsats med målning föreställande Kristus i Getsemane tillverkas av Jonas Berggren. Samma år var predikstolen också färdig, även den tillverkad av Berggren.

1805
En ny mässhake, svart med silvergaloner, inköptes.

1800- talet
Mässingskronorna i mittgången har skänkts till kyrkan vid olika tillfällen under 1800-talet.

1823
Nattvardskärlen stals men samma år inköptes nya.

1833
En ljuskrona med 12 armar, tillverkad av gördelmakaren P. Almqvist i Kalmar , inköptes.

1839
En kommunionkanna skänkt av prostinnan Hultberg invigs. Samma år invigs lilla tornklockan som omgjutits i Karlskrona.

1860
Den nuvarande kyrkan byggs efter ritningar av arkitekten Johan Åbom i Stockholm. Förslag fanns om att Sandby och Gårdby församlingar skulle bygga en gemensam kyrka. Detta genomfördes aldrig utan församlingarna byggde sig var sin kyrka. Byggmästare P. Isberg och hans son Isak från Algutsrum stod för kyrkbygget i Sandby. Mycket av arbetet genomfördes av sockenborna. Kyrkan byggdes av sten från trakten. Votivskeppet uppges vara skänkt till kyrkan ungefär vid denna tid.

1876
Orgeln byggdes 1876 av Åkerman.

1894
Ommålning av interiören. Bänkinredningen målades i ljusa färger. Troligen tillkom de målade takrosetterna. Ny altarmålning av östgötaprosten G.L. Lundqvist, föreställande Jesus välsignande barnen. Altaruppsatsen tillverkades på Norrgård i Kalmar och målades av målarmästaren A.Th. Lindeman från Söderåkra.

1926
Gravhällen som använts som trappflisa framför södra ingången sedan kyrkan byggdes 1860 flyttades in i vapenhuset.

1920-talet
Kaminerna byttes ut mot varmluftssystem. Källaren och varmluftskanaler grävdes ut under kyrkorummet. Utvändiga ventilationsöppningar med järnluckor och galler tillkom i sockeln.

1928
Dopfunten flyttades in från kyrkogården, där den stod som fundament för en solursskiva, och ställdes i vapenhuset. Flytten av dopfunten skedde efter upprepade påstötningar från Riksantikvarien. Församlingen hade tidigare uttryckligen motsatt sig att flytta in den. Riksantikvarien hade tidigare överlämnat förslag på ny fotställning till soluret.

1932
Exteriör och interiör renovering efter arkitekt Malte Erichs anvisningar, vilka upprättades 1928. Fullständigt restaurerings-program upprättades av entreprenören Bröderna Olsson i Färjestaden 1930. Anvisningar för invändiga arbeten och färgsättningsprogram gjordes av arkitekten Sven Rosman i Kalmar 1933. Entreprenör för målningsarbetena var målarmästare Gustaf Gustafsson i S:t Sigfrid. Landsantikvarie Manne Hofrén ger följande synpunkter inför renoveringen: Den äldre altaruppsatsen (från 1794) bedöms vara intressant och icke bör restaureras eller uppsnyggas. Övriga inventarier sakna intresse. Gravhällen (kyrkoh. Cygraeus) bör flyttas inomhus, likaså dopfunten. detta som kyrkan är ytterst fattig på äldre inventarier. Invändiga arbeten: Rosmans ändringsförslag rörde till största delen konstnärliga och gestaltningsmässiga förändringar i interiören. Innertaken i kyrkorum, vapenhus och sakristia målades i ljus, nästan vit kulör. Befintliga rosettornament vid ljuskronornas fästen bättringsmålades i grått och blått. Taklisten marmorerades. Bänkinredningen målades i ljusgrå kulör med enklare marmorering i fyllningarna. Målarmästare G. Gustafsson från St. Sigfrid gjorde målningsarbeten på altaruppställning och predikstol, under kontroll av arkitekt Sven Rosman, Kalmar. Behandlingen av den äldre altaruppställningen gjordes av konservator. Alla murade väggytor kalkmålades i varm ljusgrå kulör. Putslagningar gjordes med kalkbruk.

Innerbågar sattes i kyrkorummets samtliga fönster. Takvalvet rengjordes. Södra portens dörrblad sattes i karm och gjordes utåtgående. Innerdörrar monterades i södra porten, som på så vis fick ett vindfång. Utvändiga arbeten: Östra och södra fasaderna putsades om. Hela kyrkan vitkalkades och snickerierna målades. Taket lades om och takstolarna förstärktes. Troligtvis hade långhuset och sakristian haft understrukna tegeltak fram till dess. De ursprungliga pannorna återanvändes.

1939
Dopfunten renoverades och flyttades till koret. Förslag på restaurering av dopfunt upprättat av konservator Sven Wahlgren, Kalmar. Funten beskrivs som utförd i sandsten. Cuppans ena halva sönderslagen i vertikal riktning och den yttre halvan belagd med mossa. Restaureringsåtgärder: Funten rengörs från mossa. Sönderfallna delar fogas ihop med Meyers stenkitt nr 3. Arbetena rapporteras ha utförts i enlighet med förslaget.

1944
Enligt brev till från en församlingsbo till Riksantikvarien hade gravhällen som flyttades in i vapenhuset 1926 åter flyttats utomhus i samband med att ett nytt golv lagts in vapenhuset. När uppges ej. Hällen stod lutad mot tornets norra sida och befarades skadas av takdropp. Manne Hofrén besiktigade på plats, och såg ingen skada på stenen och meddelade att nuvarande läge var bättre än ett liggande läge utomhus. Inga åtgärder ansågs nödvändiga.

1947-48
Orgelverket byggdes om, men den gamla fasaden behölls. Sandby församling fick tillstånd att bygga om orgelverket enligt förslag från Fredriksborgs Orgelbyggeri, Hilleröd. Elektrisk orgelfläkt och två lampetter enligt förslag från Kalmar Elektriska AB.

1952
Elektrifiering av ljuskronor, sakristia och källare.

1957
En korsformig stensättningen av kalksten på kyrkogården hittas och undersöktes av K.G. Pettersson, Kalmar läns museum.

1958
Kyrkans fasader putslagades och avfärgades. På alla fasader påfördes en tunnputs, ca 2 mm. Enligt uppgift var tunnputsen på tornet av märket Peducem, vilken har stort inslag av cement. Osäkert om även tunnputsen på långhuset innehåller cement. Troligen byttes solbänkarna av kalksten mot nya på södra sidan av långhus och kor. Förmodligen lades tegelpannorna på långhustaket närmast tornet om.

1960
En privatperson tillskriver RAÄ inför den förestående renoveringen av kyrkan. Han återger det han fått berättat för sig år 1905 av äldre personer i trakten. Kyrkan sades vara grundlagd så att det under murarna lagts stora flisor. Av dessa flisor skulle en del varit gravflisor, och en del runflisor. Med reservation för sanningshalten i det han hört ville han uppmärksamma myndigheten på vad som kunde påverkas av grävningen för det planerade nya värmesystemet. I ett PS nämner han att han påträffat altarbordet till det gamla altaruppsättningen i ett uthus i Åby i Sandby socken år 1920. Han beskriver det som i svällande rokoko och på framsidan två korslagda palmkvistar målade i mörkgrå färg. Ingen i församlingen hade dock visat intresse för att ta det tillvara.

1961
Interiör renovering efter arkitekt Carl Hampus Bergmans, Stockholm, ritningar och beskrivning. Enligt stämmobeslutet från 1959 utfördes arbetet efter följande riktlinjer: Bänkarna under läktarna togs bort och sidogångar utmed väggarna skapades. Bänkinredningen gjordes ny med undantag för bänkskärmarna med träfyllningar. På läktarens norra sida togs bänkarna bort, men på södra sidan behölls de befintliga. Nytt golv med erforderlig isolering lades in både i kyrkorummet och sakristian. Ett nytt värmesystem installerades. Ommålning av allt trävirke samt rengörning och nyputsning av alla murytor. Troligen gjordes endast målning av putsen i kyrkorummet, i vapenhus gjordes putslagningar och målning, enligt C H Bergmans beskrivning fr 1960. Nytt stengolv lades in, bekostat genom frivillig gåva från församlingen. Denna bekostade även sakristians interiör. I sakristian murades två nya väggar upp på södra och västra sidan. Skåp och utrymmen kunde därigenom inrymmas mellan yttervägg och innervägg. I kyrkorummet flyttades den gamla altartavlan av Berggren från norra till södra sidan av koret. Delar av grundmurar från den medeltida kyrkan påträffades under kyrkgolvet i samband med arbetena med att byta golv och utöka varmluftsanläggningens kanaler och värmekammare. (Se skiss av Ragnhild Boström i bildbilaga.)

Målarmästarna Harry Alfredsson och Sven Bramstedt med sina medhjälpare utförde alla målningsarbeten. De elektriska arbetena utfördes av bröderna Löfgren, Färjestaden. Värmeanläggningen av märket Bacho utfördes av firman Värme & Sanitet, Kalmar, plåtslageriarbetet av plåtslagarmästaren Olle Engdahl, Kalmar. Stenmontören Stig Sundqvist, Persnäs, svarade för stenläggningen i koret och sakristian. Byggnadskommiténs damer vävde knäfallstyget till altarrunden, likaså tyget till de nya kollekthåvarna. SKLF skänkte korstolarna.

Sanering mot skadeinsekter av bjälkar och träsvall på vind över långhus och sakristia samt i tornet. Utfördes av Firma Stig Nabo i Ljungbyholm.

1984
Orgelhuset samt läktarrens golv behandlades mot strimmig trägnagare.

1987
Tillståndsansökan för textilförvaringen i sakristian.

1987
Utvändig renovering. Samtliga fasader rengjordes och lös puts knackades bort. Putslagning och avfärgning. Lanterninens panel kapades i nederkant och försågs med ett nytt droppbleck. Stommen i spirans kors och glob kontrollerades. Samtliga utvändiga plåtarbeten sågs över och åtgärdades. Spåntäckning på spiran sågs över och tjärades. Samtliga fönster sågs över och reparerades. Dörr reparerades, varvid dropplister nertill byttes till lika befintliga men av tryckimpregnerat virke. Ommålning av panel på lanternin, tornluckor, samtliga utvändiga plåtarebeten, utsida fönster och utsida dörrar. Glob och kors omförgylldes.

1990
Vid arkeologisk förundersökning norr om den norra kyrkogårdsmuren påträffades en stenrad som tolkades som en syll till ett järnåldershus. Inne på kyrkogården var marken omrörd, utom på norra sidan som bestod av steril flygsand, vilket tyder på att det inte har skett några begravningar på norrsidan.

1991
JLM besiktigade fasta och lösa inventarier. Sammanställt i rapport.

1991-1992
Kyrkan renoverades invändigt. Detta år var Sandby tillsammans med Gårdby de enda kyrkorna på Öland med manuell klockringning. Läktarunderbyggnad tillkommer, väntrum, kapprum, toalett, städutrymme, förråd. Ändringsarbeten i sakristian avsedda att ge bättre disposition. Invändig rengöring och ommålning av hela kyrkan. BA Bengtsson upprättade handlingar för byggande av läktarunderbyggnad. Margit Westerlund ansvarar för renovering och ommålning av resten av kyrkan. Konservering av fasta inventarier utfördes av JLM. En ny matta till koret vävdes av två damer i församlingen. Kyrkorummet röktes mot insektsangrepp.

1997
Sanering mot insektsangrepp på långhusvind.

1998
Den gamla altaruppsatsen konserveras av JLM.

2003
Automatisk klockringning och lucköppning installeras.

2003
Omläggning och komplettering av taktegel på långhus och kor. Skadade delar av brädsvallet lades om. Därpå spikades masonite och läkt. De ursprungliga pannorna lades tillbaka på takfallet mot söder samt över koret. Till övriga takytor användes nytt lertegel från Vittinge.

2006
Brandförstärkande åtgärder på dörr mellan torn och långhusvind utfördes. Befintlig dörr kläddes med brandhämmande skiva, Pyroc.

2009
Tillgänglighetsramp byggdes vid trappan vid södra porten. Ritningar gjordes av Outside landskapsarkitekter och ingenjörer AB i Kalmar.