| Typ <itemType> |
Byggnad |
| Plats <presPlaceLabel> |
Län: Västmanland, Kommun: Hallstahammar |
| Titel <itemTitle> |
SÄBY KYRKA |
| Historik <itemDescription> |
-
Platsens första kyrka kan ha blivit byggd på 1100-talet, att döma av den bevarade dopfunten och de tidigare portaler som konstaterats i kyrkans murverk. Den befintliga kyrkan med sakristia uppfördes runt 1300. För mer detaljerad historia se byggnaden/Kyrkans historia samt bifogad PDF med detaljerade händelselistor med årtal, även vård och underhåll. Kyrkogården omger kyrkan på alla sidor, fas...
Visa hela
Platsens första kyrka kan ha blivit byggd på 1100-talet, att döma av den bevarade dopfunten och de tidigare portaler som konstaterats i kyrkans murverk. Den befintliga kyrkan med sakristia uppfördes runt 1300. För mer detaljerad historia se byggnaden/Kyrkans historia samt bifogad PDF med detaljerade händelselistor med årtal, även vård och underhåll. Kyrkogården omger kyrkan på alla sidor, fast med störst utbredning söderut dit en utvidgning skett. Omgivande lindar, planterade 1885, skuggar och skyddar området som annars hade varit ganska utsatt på slätten. Kyrkogårdens äldre del avgränsas med en mur som fick nuvarande utseende vid omläggning på 1860-talet. Gravstenarna uppvisar stor individuell variation. Området är till större delen gräsbevuxet, men runt några gravar finns bevarade grusbäddar, stenramar, i några fall även järnhägnader. Den nyare delen i söder, invigd 1951, avgränsas med en mur mot vägen i väster och häck på övriga sidor. Gravkvarteren har indelats med låga rygghäckar av liguster. Samtliga gravar här är gräsbevuxna och gravstenarna genomgående låga och mer enhetligt utformade. Längst i söder finns ett litet bårhus, byggt 1951 efter ritningar av arkitekt Ärland Noréen som även svarade för den nyare kyrkogårdens planering. Källor och litteratur
Otryckta källor
Riksantikvarieämbetets antikvarisk-topografiska arkiv (ATA):
Ihrfors, Eric: Westmannia sacra, handskrift färdigställd 1899-1902, baserad på församlingsarkivens handlingar från äldsta tid fram till omkring 1900
Inventering av Säby kyrka och dess tillhörigheter 1829 Hallstahammars kyrkliga samfällighets arkiv (HKS) och Säby församlingsarkiv (SF):
HKS F 1 a: 2; Säby kyrka 1977-1999
SF O I a: 2: Restaureringsprogram, skrivet i mars 1931 av arkitekt Ärland Noréen
SF O I a: 2, anbud inför yttre renovering 1952-05-20, 1952-08-08
SF O I a: 2, handlingar om 1962 års nyinredning av sakristian
SF O I a: 3, redovisning av C A Ekholm 13/12 1889
SF O I a: 3, ritningar till innerfönster, daterade 1935
SF O I b: 1, Ritningar för kyrkogårdsutvidgning och bårhus, Ärland Noréen 1946-51 Västmanlands läns museums arkiv (VLM):
Prästgårdsinventeringen 1976
Rapport om Säby kyrkstallar 1998-11-27, dnr 98:351-310 Västerås stifts arkiv (VS):
Västerås domkapitel E IV a; 84a, inventering den 12/2 1687
Västerås domkapitel E IV a; 84a, specialvisitation 25/1 1737
Västerås domkapitel E IV a; 84a, specialvisitation 1744
Västerås domkapitel E IV a; 84b, inventering 1810
Västerås domkapitel E IV a; 84b, specialvisitation 26/10 1819
Västerås domkapitel E IV b; 110, visitation 1855
Västerås domkapitel E IV b; 110, visitation 11-12/7 1868
Västerås domkapitel E IV b; 110, inventarium den 8/7 1872
Västerås domkapitel E V a; 6, ämbetsberättelse 1925
Västerås domkapitel E V a; 6, ämbetsberättelse 31/8-1/9 1937
Västerås domkapitel F III a; 3, visitation 1623
Västerås domkapitel F III a; 6, visitation 1634
Västerås domkapitel F III a; 10, generalvisitation 3/11 1672
Västerås domkapitel F III a; 37, prostvisitation 25/10 1885
Västerås domkapitel F III a; 38, visitation 11-12/7 1892
Västerås domkapitel F III a; 40, visitation 20-21/8 1904
Litteratur
Alström, Ulf: Säby kyrka en schaktning för åskledare och dagvattenledning/Västmanlands läns museum, Kulturmiljöavdelningen rapport A, 2004: A6/
Bergström, Lars-Erik: 1600-talets träsnidarkonst i västmanländska kyrkor/Julbok för Västerås stift 1930, s 26-50/
Berthelson, Bertil: Ur tre nyrestaurerade västmanländska kyrkors historia/Västmanlands fornminneförenings årsskrift XXI, 1933, s 13-22/
Redelius, Gunnar: Säby kyrka - Västerås stifts kyrkobeskrivningskommitté 1994
Stäng
|
| Historik <itemDescription> |
-
Platsens första kyrka kan ha blivit byggd på 1100-talet, att döma av den bevarade dopfunten och de tidigare portaler som konstaterats i kyrkans murverk. Den befintliga kyrkan med sakristia uppfördes ...
Visa hela
Platsens första kyrka kan ha blivit byggd på 1100-talet, att döma av den bevarade dopfunten och de tidigare portaler som konstaterats i kyrkans murverk. Den befintliga kyrkan med sakristia uppfördes runt 1300. För mer detaljerad historia se byggnaden/Kyrkans historia samt bifogad PDF med detaljerade händelselistor med årtal, även vård och underhåll. Kyrkogården omger kyrkan på alla sidor, fast med störst utbredning söderut dit en utvidgning skett. Omgivande lindar, planterade 1885, skuggar och skyddar området som annars hade varit ganska utsatt på slätten. Kyrkogårdens äldre del avgränsas med en mur som fick nuvarande utseende vid omläggning på 1860-talet. Gravstenarna uppvisar stor individuell variation. Området är till större delen gräsbevuxet, men runt några gravar finns bevarade grusbäddar, stenramar, i några fall även järnhägnader. Den nyare delen i söder, invigd 1951, avgränsas med en mur mot vägen i väster och häck på övriga sidor. Gravkvarteren har indelats med låga rygghäckar av liguster. Samtliga gravar här är gräsbevuxna och gravstenarna genomgående låga och mer enhetligt utformade. Längst i söder finns ett litet bårhus, byggt 1951 efter ritningar av arkitekt Ärland Noréen som även svarade för den nyare kyrkogårdens planering. Källor och litteratur
Otryckta källor
Riksantikvarieämbetets antikvarisk-topografiska arkiv (ATA):
Ihrfors, Eric: Westmannia sacra, handskrift färdigställd 1899-1902, baserad på församlingsarkivens handlingar från äldsta tid fram till omkring 1900
Inventering av Säby kyrka och dess tillhörigheter 1829 Hallstahammars kyrkliga samfällighets arkiv (HKS) och Säby församlingsarkiv (SF):
HKS F 1 a: 2; Säby kyrka 1977-1999
SF O I a: 2: Restaureringsprogram, skrivet i mars 1931 av arkitekt Ärland Noréen
SF O I a: 2, anbud inför yttre renovering 1952-05-20, 1952-08-08
SF O I a: 2, handlingar om 1962 års nyinredning av sakristian
SF O I a: 3, redovisning av C A Ekholm 13/12 1889
SF O I a: 3, ritningar till innerfönster, daterade 1935
SF O I b: 1, Ritningar för kyrkogårdsutvidgning och bårhus, Ärland Noréen 1946-51 Västmanlands läns museums arkiv (VLM):
Prästgårdsinventeringen 1976
Rapport om Säby kyrkstallar 1998-11-27, dnr 98:351-310 Västerås stifts arkiv (VS):
Västerås domkapitel E IV a; 84a, inventering den 12/2 1687
Västerås domkapitel E IV a; 84a, specialvisitation 25/1 1737
Västerås domkapitel E IV a; 84a, specialvisitation 1744
Västerås domkapitel E IV a; 84b, inventering 1810
Västerås domkapitel E IV a; 84b, specialvisitation 26/10 1819
Västerås domkapitel E IV b; 110, visitation 1855
Västerås domkapitel E IV b; 110, visitation 11-12/7 1868
Västerås domkapitel E IV b; 110, inventarium den 8/7 1872
Västerås domkapitel E V a; 6, ämbetsberättelse 1925
Västerås domkapitel E V a; 6, ämbetsberättelse 31/8-1/9 1937
Västerås domkapitel F III a; 3, visitation 1623
Västerås domkapitel F III a; 6, visitation 1634
Västerås domkapitel F III a; 10, generalvisitation 3/11 1672
Västerås domkapitel F III a; 37, prostvisitation 25/10 1885
Västerås domkapitel F III a; 38, visitation 11-12/7 1892
Västerås domkapitel F III a; 40, visitation 20-21/8 1904
Litteratur
Alström, Ulf: Säby kyrka en schaktning för åskledare och dagvattenledning/Västmanlands läns museum, Kulturmiljöavdelningen rapport A, 2004: A6/
Bergström, Lars-Erik: 1600-talets träsnidarkonst i västmanländska kyrkor/Julbok för Västerås stift 1930, s 26-50/
Berthelson, Bertil: Ur tre nyrestaurerade västmanländska kyrkors historia/Västmanlands fornminneförenings årsskrift XXI, 1933, s 13-22/
Redelius, Gunnar: Säby kyrka - Västerås stifts kyrkobeskrivningskommitté 1994
Stäng
|
| Beskrivning Inventeringsår (1999) <itemDescription> |
|
| Beskrivning Inventeringsår (2005) <itemDescription> |
-
Säby socken ligger i ett flackt landskap, där låglänt åkerbygd bryts upp av skogsbevuxna kullar. Under äldre medeltid, då strandlinjen gick högre, var socknen snarast en halvö i Mälaren. Kyrkplatsen l...
Visa hela
Säby socken ligger i ett flackt landskap, där låglänt åkerbygd bryts upp av skogsbevuxna kullar. Under äldre medeltid, då strandlinjen gick högre, var socknen snarast en halvö i Mälaren. Kyrkplatsen ligger på en slätt, vid korsningen mellan tre gamla vägar, nära Mälarviken Freden. En före detta klockargård och två skolhus från omkring 1900 ingår i miljön. Söder om kyrkan finns en länga kyrkstallar bevarad. Fler har funnits, men de revs vid en kyrkogårdsutvidgning. På ett mindre avstånd väster om kyrkan ligger den tidigare prästgården från 1875-76 och lönebostället från 1902.
Kyrkoanläggningen
Kyrkogården omger kyrkan på alla sidor, fast med störst utbredning söderut dit en utvidgning skett. Omgivande lindar, planterade 1885, skuggar och skyddar området som annars hade varit ganska utsatt på slätten.
Kyrkogårdens äldre del avgränsas med en mur som fick nuvarande utseende vid omläggning på 1860-talet. Gravstenarna uppvisar stor individuell variation. Området är till större delen gräsbevuxet, men runt några gravar finns bevarade grusbäddar, stenramar, i några fall även järnhägnader. Den nyare delen i söder, invigd 1951, avgränsas med en mur mot vägen i väster och häck på övriga sidor. Gravkvarteren har indelats med låga rygghäckar av liguster. Samtliga gravar här är gräsbevuxna och gravstenarna genomgående låga och mer enhetligt utformade. Längst i söder finns ett litet bårhus, byggt 1951 efter ritningar av arkitekt Ärland Noréen som även svarade för den nyare kyrkogårdens planering. På anläggningen finns två byggnader som är karaktäriserade, Kyrkan samt klockstapeln.
Stäng
|
| Historik <itemDescription> |
|
| Beskrivning Inventeringsår (2014) <itemDescription> |
|
| Beskrivning Inventeringsår (2005) <itemDescription> |
-
Säby socken ligger i ett flackt landskap, där låglänt åkerbygd bryts upp av skogsbevuxna kullar. Under äldre medeltid, då strandlinjen gick högre, var socknen snarast en halvö i Mälaren. Kyrkplatsen l...
Visa hela
Säby socken ligger i ett flackt landskap, där låglänt åkerbygd bryts upp av skogsbevuxna kullar. Under äldre medeltid, då strandlinjen gick högre, var socknen snarast en halvö i Mälaren. Kyrkplatsen ligger på en slätt, vid korsningen mellan tre gamla vägar, nära Mälarviken Freden. En före detta klockargård och två skolhus från omkring 1900 ingår i miljön. Söder om kyrkan finns en länga kyrkstallar bevarad. Fler har funnits, men de revs vid en kyrkogårdsutvidgning. På ett mindre avstånd väster om kyrkan ligger den tidigare prästgården från 1875-76 och lönebostället från 1902.
Kyrkoanläggningen
Kyrkogården omger kyrkan på alla sidor, fast med störst utbredning söderut dit en utvidgning skett. Omgivande lindar, planterade 1885, skuggar och skyddar området som annars hade varit ganska utsatt på slätten.
Kyrkogårdens äldre del avgränsas med en mur som fick nuvarande utseende vid omläggning på 1860-talet. Gravstenarna uppvisar stor individuell variation. Området är till större delen gräsbevuxet, men runt några gravar finns bevarade grusbäddar, stenramar, i några fall även järnhägnader. Den nyare delen i söder, invigd 1951, avgränsas med en mur mot vägen i väster och häck på övriga sidor. Gravkvarteren har indelats med låga rygghäckar av liguster. Samtliga gravar här är gräsbevuxna och gravstenarna genomgående låga och mer enhetligt utformade. Längst i söder finns ett litet bårhus, byggt 1951 efter ritningar av arkitekt Ärland Noréen som även svarade för den nyare kyrkogårdens planering. På anläggningen finns två byggnader som är karaktäriserade, Kyrkan samt klockstapeln.
Stäng
|
| Beskrivning Inventeringsår (2014) <itemDescription> |
|
| Beskrivning Inventeringsår (2005) <itemDescription> |
-
Säby socken ligger i ett flackt landskap, där låglänt åkerbygd bryts upp av skogsbevuxna kullar. Under äldre medeltid, då strandlinjen gick högre, var socknen snarast en halvö i Mälaren. Kyrkplatsen l...
Visa hela
Säby socken ligger i ett flackt landskap, där låglänt åkerbygd bryts upp av skogsbevuxna kullar. Under äldre medeltid, då strandlinjen gick högre, var socknen snarast en halvö i Mälaren. Kyrkplatsen ligger på en slätt, vid korsningen mellan tre gamla vägar, nära Mälarviken Freden. En före detta klockargård och två skolhus från omkring 1900 ingår i miljön. Söder om kyrkan finns en länga kyrkstallar bevarad. Fler har funnits, men de revs vid en kyrkogårdsutvidgning. På ett mindre avstånd väster om kyrkan ligger den tidigare prästgården från 1875-76 och lönebostället från 1902.
Kyrkoanläggningen
Kyrkogården omger kyrkan på alla sidor, fast med störst utbredning söderut dit en utvidgning skett. Omgivande lindar, planterade 1885, skuggar och skyddar området som annars hade varit ganska utsatt på slätten.
Kyrkogårdens äldre del avgränsas med en mur som fick nuvarande utseende vid omläggning på 1860-talet. Gravstenarna uppvisar stor individuell variation. Området är till större delen gräsbevuxet, men runt några gravar finns bevarade grusbäddar, stenramar, i några fall även järnhägnader. Den nyare delen i söder, invigd 1951, avgränsas med en mur mot vägen i väster och häck på övriga sidor. Gravkvarteren har indelats med låga rygghäckar av liguster. Samtliga gravar här är gräsbevuxna och gravstenarna genomgående låga och mer enhetligt utformade. Längst i söder finns ett litet bårhus, byggt 1951 efter ritningar av arkitekt Ärland Noréen som även svarade för den nyare kyrkogårdens planering. På anläggningen finns två byggnader som är karaktäriserade, Kyrkan samt klockstapeln.
Stäng
|
| Historik <itemDescription> |
-
Platsens första kyrka kan ha blivit byggd på 1100-talet, att döma av den bevarade dopfunten och de tidigare portaler som konstaterats i kyrkans murverk. Den befintliga kyrkan med sakristia uppfördes ...
Visa hela
Platsens första kyrka kan ha blivit byggd på 1100-talet, att döma av den bevarade dopfunten och de tidigare portaler som konstaterats i kyrkans murverk. Den befintliga kyrkan med sakristia uppfördes runt 1300. För mer detaljerad historia se byggnaden/Kyrkans historia samt bifogad PDF med detaljerade händelselistor med årtal, även vård och underhåll. Kyrkogården omger kyrkan på alla sidor, fast med störst utbredning söderut dit en utvidgning skett. Omgivande lindar, planterade 1885, skuggar och skyddar området som annars hade varit ganska utsatt på slätten. Kyrkogårdens äldre del avgränsas med en mur som fick nuvarande utseende vid omläggning på 1860-talet. Gravstenarna uppvisar stor individuell variation. Området är till större delen gräsbevuxet, men runt några gravar finns bevarade grusbäddar, stenramar, i några fall även järnhägnader. Den nyare delen i söder, invigd 1951, avgränsas med en mur mot vägen i väster och häck på övriga sidor. Gravkvarteren har indelats med låga rygghäckar av liguster. Samtliga gravar här är gräsbevuxna och gravstenarna genomgående låga och mer enhetligt utformade. Längst i söder finns ett litet bårhus, byggt 1951 efter ritningar av arkitekt Ärland Noréen som även svarade för den nyare kyrkogårdens planering. Källor och litteratur
Otryckta källor
Riksantikvarieämbetets antikvarisk-topografiska arkiv (ATA):
Ihrfors, Eric: Westmannia sacra, handskrift färdigställd 1899-1902, baserad på församlingsarkivens handlingar från äldsta tid fram till omkring 1900
Inventering av Säby kyrka och dess tillhörigheter 1829 Hallstahammars kyrkliga samfällighets arkiv (HKS) och Säby församlingsarkiv (SF):
HKS F 1 a: 2; Säby kyrka 1977-1999
SF O I a: 2: Restaureringsprogram, skrivet i mars 1931 av arkitekt Ärland Noréen
SF O I a: 2, anbud inför yttre renovering 1952-05-20, 1952-08-08
SF O I a: 2, handlingar om 1962 års nyinredning av sakristian
SF O I a: 3, redovisning av C A Ekholm 13/12 1889
SF O I a: 3, ritningar till innerfönster, daterade 1935
SF O I b: 1, Ritningar för kyrkogårdsutvidgning och bårhus, Ärland Noréen 1946-51 Västmanlands läns museums arkiv (VLM):
Prästgårdsinventeringen 1976
Rapport om Säby kyrkstallar 1998-11-27, dnr 98:351-310 Västerås stifts arkiv (VS):
Västerås domkapitel E IV a; 84a, inventering den 12/2 1687
Västerås domkapitel E IV a; 84a, specialvisitation 25/1 1737
Västerås domkapitel E IV a; 84a, specialvisitation 1744
Västerås domkapitel E IV a; 84b, inventering 1810
Västerås domkapitel E IV a; 84b, specialvisitation 26/10 1819
Västerås domkapitel E IV b; 110, visitation 1855
Västerås domkapitel E IV b; 110, visitation 11-12/7 1868
Västerås domkapitel E IV b; 110, inventarium den 8/7 1872
Västerås domkapitel E V a; 6, ämbetsberättelse 1925
Västerås domkapitel E V a; 6, ämbetsberättelse 31/8-1/9 1937
Västerås domkapitel F III a; 3, visitation 1623
Västerås domkapitel F III a; 6, visitation 1634
Västerås domkapitel F III a; 10, generalvisitation 3/11 1672
Västerås domkapitel F III a; 37, prostvisitation 25/10 1885
Västerås domkapitel F III a; 38, visitation 11-12/7 1892
Västerås domkapitel F III a; 40, visitation 20-21/8 1904
Litteratur
Alström, Ulf: Säby kyrka en schaktning för åskledare och dagvattenledning/Västmanlands läns museum, Kulturmiljöavdelningen rapport A, 2004: A6/
Bergström, Lars-Erik: 1600-talets träsnidarkonst i västmanländska kyrkor/Julbok för Västerås stift 1930, s 26-50/
Berthelson, Bertil: Ur tre nyrestaurerade västmanländska kyrkors historia/Västmanlands fornminneförenings årsskrift XXI, 1933, s 13-22/
Redelius, Gunnar: Säby kyrka - Västerås stifts kyrkobeskrivningskommitté 1994
Stäng
|
| Händelse <context> |
-
Producerades i Hallstahammar, Västmanland.
-
Kyrkligt kulturminne. 4 kap. KML .
-
Kyrkans äldsta inventarium är en dopfunt av sandsten, helt slät frånsett en skulpterad repstav kring foten. Västra delarna av kyrkans murverk kan ha ingått i en romansk kyrka från denna tid.
Källa: Redelius, s 10-11 1100-01-01 e.Kr. - .
-
Kyrkans äldsta inventarium är en dopfunt av sandsten, helt slät frånsett en skulpterad repstav kring foten. Västra delarna av kyrkans murverk kan ha ingått i en romansk kyrka från denna tid.
Källa: Redelius, s 10-11 1100-01-01 e.Kr. - .
-
Kyrkans äldsta inventarium är en dopfunt av sandsten, helt slät frånsett en skulpterad repstav kring foten. Västra delarna av kyrkans murverk kan ha ingått i en romansk kyrka från denna tid.
Källa: Redelius, s 10-11 1100-01-01 e.Kr. - .
-
Kyrka av sten uppfördes, bestående av långhus med sakristia i norr.
Grundmuren lades ca 50cm under marken.
Murarna uppfördes av gråsten.
Ursprungligen var ett tunnvalv av trä slaget över kyrkorummet. De medeltida takstolarna finns kvar på kyrkvinden.
Över sakristian blev ett kryssribbvalv slaget
I östra gaveln fanns tvåkopplat fönster fram till 1737.
Källor:
Alström, s 2
Berthelson, s 14
Redelius, s 2, 14 1300-01-01 - .
-
Kyrka av sten uppfördes, bestående av långhus med sakristia i norr.
Grundmuren lades ca 50cm under marken.
Murarna uppfördes av gråsten.
Ursprungligen var ett tunnvalv av trä slaget över kyrkorummet. De medeltida takstolarna finns kvar på kyrkvinden.
Över sakristian blev ett kryssribbvalv slaget
I östra gaveln fanns tvåkopplat fönster fram till 1737.
Källor:
Alström, s 2
Berthelson, s 14
Redelius, s 2, 14 1300-01-01 - .
-
Kyrka av sten uppfördes, bestående av långhus med sakristia i norr.
Grundmuren lades ca 50cm under marken.
Murarna uppfördes av gråsten.
Ursprungligen var ett tunnvalv av trä slaget över kyrkorummet. De medeltida takstolarna finns kvar på kyrkvinden.
Över sakristian blev ett kryssribbvalv slaget
I östra gaveln fanns tvåkopplat fönster fram till 1737.
Källor:
Alström, s 2
Berthelson, s 14
Redelius, s 2, 14 1300-01-01 - .
-
Kyrkogårdsmurens södra del blev omlagd till det utseende den ännu har
Källa: VS: E IV b; 110, visitation 11-12/7 1868 1860-01-01 - .
-
Kyrkogårdsmurens södra del blev omlagd till det utseende den ännu har
Källa: VS: E IV b; 110, visitation 11-12/7 1868 1860-01-01 - .
-
Kyrkogårdsmurens södra del blev omlagd till det utseende den ännu har
Källa: VS: E IV b; 110, visitation 11-12/7 1868 1860-01-01 - .
-
Kyrkogårdsmurens norra del blev omlagd till det utseende den ännu har
Källa: VS: E IV b; 110, visitation 11-12/7 1868 1868-01-01 - .
-
Kyrkogårdsmurens norra del blev omlagd till det utseende den ännu har
Källa: VS: E IV b; 110, visitation 11-12/7 1868 1868-01-01 - .
-
Kyrkogårdsmurens norra del blev omlagd till det utseende den ännu har
Källa: VS: E IV b; 110, visitation 11-12/7 1868 1868-01-01 - .
-
Lindar planterades runt kyrkogården, vilka idag sätter stark prägel på området
Källa:
VS: F III a; 38, visitation 11-12/7 1892 1885-01-01 - .
-
Lindar planterades runt kyrkogården, vilka idag sätter stark prägel på området
Källa:
VS: F III a; 38, visitation 11-12/7 1892 1885-01-01 - .
-
Lindar planterades runt kyrkogården, vilka idag sätter stark prägel på området
Källa:
VS: F III a; 38, visitation 11-12/7 1892 1885-01-01 - .
-
Förslag till ny kyrkogård söder om den befintliga, samt bårhus, upprättades av arkitekt Ärland Norén
Källa: SF: O I b: 1, Ritningar 1946-01-01 - 1950-12-31 av Ärland Noréen.
-
Förslag till ny kyrkogård söder om den befintliga, samt bårhus, upprättades av arkitekt Ärland Norén
Källa: SF: O I b: 1, Ritningar 1946-01-01 - 1950-12-31 av Ärland Noréen.
-
Förslag till ny kyrkogård söder om den befintliga, samt bårhus, upprättades av arkitekt Ärland Norén
Källa: SF: O I b: 1, Ritningar 1946-01-01 - 1950-12-31 av Ärland Noréen.
-
Kyrkogården utvidgades med ett nytt område i söder.
Bårhus/gravkapell uppfördes (slutbesiktning 14/8 1951)
Arkitekt Ärland Noréen
Byggmästare Ragnar Eriksson
Källor:
SF: O I b: 1, slutintyg
VLT 1951-10-01 1950-01-01 - 1951-12-31 av Ragnar Eriksson.
-
Kyrkogården utvidgades med ett nytt område i söder.
Bårhus/gravkapell uppfördes (slutbesiktning 14/8 1951)
Arkitekt Ärland Noréen
Byggmästare Ragnar Eriksson
Källor:
SF: O I b: 1, slutintyg
VLT 1951-10-01 1950-01-01 - 1951-12-31 av Ragnar Eriksson.
-
Kyrkogården utvidgades med ett nytt område i söder.
Bårhus/gravkapell uppfördes (slutbesiktning 14/8 1951)
Arkitekt Ärland Noréen
Byggmästare Ragnar Eriksson
Källor:
SF: O I b: 1, slutintyg
VLT 1951-10-01 1950-01-01 - 1951-12-31 av Ragnar Eriksson.
|
| Historiska/ursprungliga kategorier<itemName> |
- Kyrka
- Kyrka med begravningsplats
|
| Nuvarande kategorier<itemName> |
- Kyrka
- Kyrka med begravningsplats
|
| Klassifikation <itemClassName> |
-
Kyrka
-
Kyrka med begravningsplats
|
| Lagskydd <itemSpecification> |
|
| Anläggningsnamn <itemNumber> |
|
| Källa <presOrganization> |
Riksantikvarieämbetet |
|
Källa <url>
|
|
ARTIKLAR I WIKIPEDIA
ARTIKLAR I WIKIDATA
BILDER I WIKIMEDIA COMMONS
