TÄBY KYRKA

Täby kyrka består av rektangulärt långhus med vidbyggd sakristia i norr och torn i väster.

Tak: Långhus och sakristia täcks av sadeltak och tornet av ett flackt pyramidtak. Samtliga tak är lagda med skiffer. Häng- och stuprör är av koppar.

Fasad: De murade väggarna är spritputsade med släta fönsteromfattningar, hörn samt rusticerad portal i väst med stickbågig öppning. Fasaden är avfärgad i vit kulör. Sockeln är slät och avfärgad i grå kulör. I sakristians östra vägg finns en runsten inmurad i fasadens nedre del. I tornet, ovanför västentrén, finns årtalet 1791 i svart smide.

Fönster: Långhuset har stickbågiga fönster av trä i fyra luft med mittpost och tvärpost. Varje luft är indelad med blyspröjs till mindre glasrutor. I korets östra vägg finns ett fönster som ej är synligt i interiören. Även det fönstret är stickbågigt med båge och spröjs av trä med blyinfattat delvis färgat glas. Sakristian har ett stickbågigt fönster med svartmålad båge av järn indelat i mindre, blyinfattat glas. Mitt på tornets västra fasad finns ett runt fönster. Samtliga solbänkar är av kalksten.

Dörrar: Kyrkans huvudentré i väster är en pardörr av trä med rakt överstycke. Pardörren är klädd med panel som tillsammans bildar ett rombmönster. Ovanför finns ett stickbågigt ljusinsläpp i två luft med båge av trä med mindre, blyinfattat glas. Trappan är rundad och av kalksten.

Nationalencyklopedin, Täby: Kyrkan härrör från 1100-talets senare del och förlängdes mot öster senare under medeltiden. Tornet stod färdigt 1791.

1100-tal:
Kyrkan av sten har sitt ursprung från 1100-talets senare del och uppfördes med rektangulärt långhus, lägre och smalare kor och ett västtorn med avtrappat murliv.

1500-tal:
Koret i öster utvidgades till långhusets fulla bredd.

1600-tal:
1666-67 uppfördes en sakristia vid korets norra sida.
Troligtvis tillverkades predikstolen under 1680-talet.

1700-tal:
1743 fick kyrkan en ny sluten bänkinredning med två fyllningar i varje dörr.
Predikstolen bemålades med målningar i allmogestil i mitten av 1700-talet och hade då stått omålad fram till dess.
Stigluckan i norra kyrkogårdsmuren uppfördes under 1760-talet.
Vid 1700-talets slut var kyrkan i så dåligt skick att man beslutade att riva det medeltida tornet och uppföra ett nytt som stod färdigt 1791. Sakristians väggar försågs med draperingsmåleri någon gång under 1700-talet.

1800-tal:
1887 genomfördes en invändig renovering enligt den tidens stilideal med bland annat ny öppen bänkinredning, inredningen ommålades och interiören försågs med dekormåleri.

1900-tal:
1926 målades interiören om och ett fönster i korets östra mur sattes igen.
1953 genomfördes en ny renovering under ledning av arkitekt Lars Arborelius. Kyrkorummet täcktes bland annat med ett tunnvälvt tak, ny sluten bänkinredning, man tog fram predikstolens och orgelläktarens originalbemålning. Altarskulpturer från 1400-talet återfördes till kyrkan från Örebro läns museum och placerades i ett nytt altarskåp.
1979 Ändring av altare, knäfall och korgolv, avfärgning av väggar.
1991 målades fönster och portar i guldocker enligt framskrapade färgprover.
2004 omläggning av skiffertaket.