RUDSKOGA KYRKA

SAMMANFATTANDE BESKRIVNING - Enskeppigt kyrkorum med tresidigt avslutat korparti och läktare med orgel med fasad i klassicerande stil i väster. Ingångar till kyrkan från väster, via vidbyggt torn i norr, samt mitt på södra långsidan. Stengolv i mitt och tvärgångar samt i koret. Vitputsade väggar genombrutna av rundbågiga fönsteröppningar. Rummet kröns av ett vitmålat putsat spegelvalv. Altaruppsats i barockstil placerad i rundbågeformad nisch vid östväggen. Dopplats i korets södra parti. Predikstol, även den i barockstil, är placerad på norra långsideväggen och nås via trappa från sakristian. Bänkarna, av öppen modell, bildar fyra kvarter och står på ett något förhöjt trägolv.
LÅNGHUSET karaktäriseras av ett stort, brett och ljust kyrkorum. Det har ett golv av kalksten, kvadratiska plattor, i mittgång, tvärgångar och sidogångar. Bänkkvarteren är något förhöjda och lagda med trä. Väggarna är slätputsade och avfärgade vita likt takets spegelvalv. En bred profilerad taklist målad i oljefärg i en svagt grågrön kulör och lätt marmorerad. Väggarna genombryts av fönster i rundbågiga, relativt djupa nischer. Fönsterbågar med mångspröjsning målade i gråblått. Fyra stora fönster i söder, två i väster och två i norr samt ett antal mindre fönster i norr och ett i söder. Entréer finns från väster, från norr via tornet och mitt på södra långhusväggen. I norr och söder är dörröppningarna rundbågiga med pardörrar målade gröna med spröjsade glasöppningar. Entrédörren i väster består av rektangulära pardörrar, målade gröna med spröjsade glasöppningar. BÄNKARNA bildar fyra kvarter med mittgång, tvärgång samt sidogångar. Kvarteren har ett något förhöjt trägolv och avskärmas genom skrank. Bänkarna är tillkommna 1911 och har grönlaserade, svagt marmorerade utsidor och brunmålad insida. Dynor finns i de två främre kvarteren.
LÄKTARE i väster bärs upp av sex kolonner med avfasade hörn, grönmarmorerade. Läktarens barriär har ett utkragat mittparti, förhöjt ytterligare med ett järnräcke. På läktarbröstet är målat frälsaren jämte evangelister och fyra profeter, målade 1780 i grupper, fr v profeterna Esaias, Jeremias, Hezekiel, Daniel, Jesus, Johannes, Lukas, Markus och Matteus. Fyra fyllningar saknar motiv. På läktaren finns en ORGEL med klassicerande fasad, målad i grått med förgyllda utsmyckningar. Den är byggd av E A Setterqvist i Örebro och invigd den 2 maj 1869. 1947 försedd med elektrisk fläkt. Läktaren har ett såpskurat trägolv. Bakom orgeln finns flera skåp med förvaring för kyrkans textiler. Bruna, enkelt utförda öppna bänkar. Sex på den norra sidan och tre i söder. Läktaren har ett vitmålat panelat undertak. Under läktaren är bänkar borttagna. I söder trappa till läktaren, inklädd i stående vitlaserad panel. Under trappen en trappa till källarutrymme. Framför ytterdörren ett vindfång. I det norra utrymmet finns en äldre kyrkbänk, lika kyrkvärdsbänkarna i koret, samt två avkortade bänkar.
I den södra mittgången står en LJUSBÄRARE med design i form av en världskarta samt bokbord. Över den norra entrén hänger ett medeltida KRUCIFIX. Kristus har törnekrona och en spik genom båda fötterna. Mitt- och tvärgångarna täcks av en röd, vävd matta. PÅ långhusets väggar finns ett LUTHERPORTRÄTT, tyskt arbete från slutet av 1700-talet inom en praktfullt snidad ram krönt med en överprästelig mitra. PORTRÄTT över kyrkoherden Johannes Laurentius Bacchelius. Under läktaren en PROSTTAVLA över Samuel Götrik Svartengren, målad 1928 av Georg Blomgren i Runnebol.
KORET är tresidigt avslutat med insänkta nischer i de avfasade väggpartierna. Fönster på söder och norrväggen, på den senare även en något snedställd utgång till sakristia. Golvet är förhöjt ett steg och har även det likt mittgången kalkstenläggning, men här med oregelbundet formade plattor.
ALTARUPPSATSEN i barockstil uppfördes 1707 av Börje Löfman från Mariestad. Tillhör den gamla kyrkans inventarier. Uppsatsen stofferades 1709 av mäster Israel Alexander från Kristinehamn. Det står placerat i rundbågig nisch och består av två avdelningar. Det nedre mittpartiet visar Kristus på korset med Maria till höger och Johannes till vänster. På varje sida omges scenen av evangelisterna, stående närmast på sidorna av Matteus (med en ängel) och Lukas (med en oxe) samt Markus (med ett lejon) och Johannes (med en örn). Alla bär de, i enlighet med traditionen, böcker i händerna. I altaruppsatsens övre del skildras Kristi uppståndelse. På krönet är placerade fem snidade figurer, som symboliserar kristna dygder, fr v Givmildheten, Hoppet, Kärleken, Tron och Rättvisan. Nederst inom snidad ram kan läsas orden: Ty så älskade Gud världen& Dominerande kulörer är svart, grått, guld och vissa inslag av rött och blått. Framför altaruppsatsen, sammanbyggt med dess bas, står ALTARET byggt av trä, ej målat. Textilerna är monterade på krokar. ALTARRINGEN är i klassicerande stil, femsidigt bruten, tätbyggd med stänkmålade blå fyllningar i ett gråblå marmorerat ramverk. Gråbeige vävt tyg täcker knäfall och överliggare.
Altaruppsatsen flankeras av två BRUDBÄNKAR målade bruna med vita fyllningar och rokokodekor. En kyrkvärdsbänk står mot norra väggen, målad brun med svarta fyllningar i blått ramverk. I den södra avfasade väggens nisch står på ett träpodie ett äldre ALTARSKÅP av furu med två dörrar. Detta är ett inhemskt arbete från 1400-talets slut. I mitten syns Maria i gestalten av den apokalyptiska jungfrun med solen till sin klädnad och månen under sina fötter, vilken berättas om i Johannes uppenbarelsen 12 kap. Jungfrun har Jesusbarnet på sin vänstra arm, och två halvt knäböjande änglar bär den månformade plattan. Flyglarnas manliga figurer är inte säkra att bestämma, kvinnofigurerna är troligtvis Santa Barbara med ett torn, Santa Birgitta i dok med uppslagen bok, Santa Katarina i krona och Santa Helena av Skövde med avhugget finger. Altarskåpet har, efter lübeckska förebilder, skapats av samme mästare, som gjort altarskåpet i Visnums kyrka. Framför skåpet står kyrkans DOPFUNT av röd granit i modernistisk stil ritad av Ragnar Johansson, Stockholm. Den skänktes till kyrkan 1960. I motsvarande nisch i den norra avfasade väggen är en MADONNA placerad på ett träpodie. Denna madonnaskulptur är troligtvis Värmlands äldsta, och dateras till 1100-talets slut. Ett inhemskt arbete påminnande om den franskinfluerade gotländska Vikluamadonnan. Jesus tronar centralt placerad i Marias knä, framåtvänd med handen lyft i välsignelsegest. Vid konservering av madonnabilden 1935 avlägsnades all senare påmålning utom på moderns och barnets ansikten, händer, hår och barnets krona. På korväggarna två PSALMNUMMERTAVLOR. Svarta med överstycken i brons med lejon som står runt en krona. En stor KORMATTA i blått med beige ramverk komponerad av fru Anna Wettergren-Behm och vävd av damer i Rudskoga 1935. Ambo, kororgel,
PREDIKSTOLEN i barockstil härstammar från år 1691, snidad av mäster Bengt Svensson från Kristinehamn, även den ursprungligen i den gamla träkyrkan. Stolen är placerad på korets nordvägg och nås via trappa från den bakomliggande sakristian. Timglas från 1707. Predikstolskorgen är rikt ornerad med fem avdelade fält åtskilda av vridna kolonetter, i vilka Kristus och de fyra evangelisterna är insatta. På baldakinen är skrivet Psalm 33 vers 6: "Himmelen äyr giord Genom Herrans Ord och All Hans Häär genom Hans Muns Anda". Enkelt ljudtak med urnor och akantusliknande utsmyckning överst och under en svävande duva från en trekant med strålande sol. Dominerande kulör på predikstolen är svart. Mäster Berg var den mest anlitade bildhuggaren i Värmland vid 1600-talets slut.
SAKRISTIAN har ett gammalt såpskurat trägolv, vitmålade putsväggar och ett gråmålat brädtak. Fönster finns i öster med blågråmålad båge och smidesjärn på insidan. Dörr ut finns i norr. Den är marmorerad grön lika dörr ut till kyrkorum i söder samt dörr ut till predikstol. Framför fönstret står ett skrivbord. Efter den västra väggen en skåpsinredning med altare mitterst. Röda vävda mattor.
VAPENHUSET i tornets nedre plan har kalkstensgolv och inklädda partier i väster och öster med grönlaserad panel, för att bakom rymma torntrappa, toalett och förråd. Grönlaserat trätak. Ljuskrona med smidda järnramar. Ovan vapenhuset ett tornrum, samt ytterligare nivåer innan lanterninrum. Mellan vapenhuset och kyrkorummet ett litet vindfång. VINDFÅNG I VÄSTER har stengolv, panelade och gråvitmålade väggar och tak. Ytterdörrarna är på insidan målade i grönt. Dörrarna till kyrkorummet är marmorerade gröna. VINDFÅNG I SÖDER med stengolv och putsade väggar. Ytterdörren även här målad i grönt.
ÖVRIGT - Kyrkklockor, liten från 1699 och storklocka från 1791. Stor ljuskrona från 1935, mindre ljuskrona från 1707. Träkrona med ljuspipor av smide. Vita högtalare, större fram och mindre bak. Brand- och inbrottsskydd. Spotlights på taklisten som belyser koret. Elradiatorer efter väggarna.

Komplettering vid inventering 2003:
Den nuvarande stenkyrkan i Rudskoga, på norra sidan av sjön Skagern, invigdes 1777 och ersatte då en om- och tillbyggd timmerkyrka av medeltida ursprung. Initiativtagare till den nya kyrkan var majoren och riddaren Carl Linroth på Värmlands Säby. Stenkyrkan uppfördes under ledning av byggmästare Johan Georg Reincke. Den fasta inredningen övertogs till största delen från den gamla träkyrkan; i korpartiets murnischer står en altaruppsats från tidigt 1700-tal, flankerad av en romansk madonna (troligtvid den äldsta, bevarade träskulpturen från Värmland) och ett senmedeltida altarskåp.
Rudskogas första kyrkan byggdes troligen under 1300-talets slut eller under 1400-talets början. Vi får förmoda att det var en träkyrka till typen lik Södra Råda numera nedbrunna gamla kyrka. På 1600-talet anges att den byggdes om, varpå följde ett ivrigt restaureringsarbetet invändigt. Till kyrkan hörde en klockstapel, som ombyggdes 1685, 1710 och 1716. På 1600-talet berättas att kyrkan hade en läktare. En ny läktare uppfördes 1695 och man beställer en ny predikstol. 1707 tillkom en altaruppsats. Kyrkan och kyrkogården var omgiven av en kyrkobalk. Träkyrkan synes emellertid ha varit mycket bristfällig, och efter många års diskussioner tillkom den nuvarande stenkyrkan, invigd 21 september 1777 av biskop Daniel Herweghr. Stenkyrkan ligger några tiotal meter längre norrut än sin föregångare.
1790 renoverades stenkyrkan varvid den södra läktaren avlägsnades och vissa partier av trägolvet byttes ut mot sten. Under 1800-talet skedde ett flertal renoveringar, bl a lades taket om med skiffer på 1860-talet. 1911 genomgick kyrkan en mer omfattande restaurering efter ett förslag av arkitekt Axel Lindegren. Innertaket målades om, golvet förnyades och bänkarna byttes ut. Nya dörrar tillkom. 1934 installerades en specialbyggd vedeldningspanna med ångvärmeledning och kyrkan målades om interiört samt de exteriöra putsfasaderna och stigluckorna sågs över. 1940 elektrifierades de gamla ljuskronorna och 1960 tillkommer en ny dopfunt, efter ritning av Ragnar Jonsson.
Åren 1964-65 skedde renoveringsarbeten under ledning av arkitekt Ragnar Jonsson, Stockholm, som innefattade förstärkning av takstolar och översyn av takbeläggning. Interiören uppfräschades med kalkning och avfärgning. Alla fönsterbågar byttes ut. Utvändigt putsades kyrkan om och avfärgades i vit kulör med grå sockel. Portaler och tornluckorna målades. Altaruppsats, predikstol och andra äldre inventarier konserverades och ommålades av konservator Olle Hellström, Skara. Året efter sammanbyggdes sakristian med tornet och en toalett inrättades tillsammans med förråd i tornets bottenplan. 1975 återfick fasaden sin ursprungliga rosa kulör.
De senaste större arbetena genomfördes 1994-95 med interiör och exteriör upprustning av puts och avfärgning. Snickerier inkl bänkinredning rengjordes och sakristian fick ny inredning. Ny elanläggning och värme i bänkarna installerades samt så avfärgades fasaderna på nytt svagt rosa och tuppen förgylldes.

Kyrkobyggnaden består av rektangulärt långhus med inbyggt, tresidigt koravslut, torn mitt på långhusets nordsida och sakristia öster därom. Ingångar i norr via tornets bottenvåning samt mitt på långhusets västgavel och sydsida. Kyrkans exteriör är i stort sett oförändrad från byggnadstiden och utgör ett välbevarat exempel på den gustavianska periodens kyrkobyggande. De putsade murarna är avfärgade i rosa (ursprunglig färgsättning återställd vid restaureringen 1975) och genombryts av stickbågiga fönsteröppningar; långhusets sadeltak är valmat över såväl öst- som västgaveln medan tornet kröns av en karnisformad huv med åttkantig, sluten lanternin.
Taket är valmat och fram till 1863 täckt med spån, därefter med kvadratiska diagonallagda plattor av skiffer. Även tornets takfall och sakristian har skiffertäckning, här rektangulärt. Taknocken är täckt av skiffer medan gavelnockarna är täckta med kopparplåt, tillika tornets nockar. Hela kyrkan är uppförd i sten med slätputsade fasader avfärgade svagt rosa med en något framspringande sockel avfärgad grå. Huset står på sluttande mark, och sockeln blir därmed dominerande mot väster. Fasaderna genombryts av rundbågiga fönsteröppningar med mångspröjsade fönsterbågar av trä avfärgade blågrå. Taklisten är vitmålad, profilerad och putsad utom på tornet och sakristian där den är av trä. Regnvattenssystem av koppar.
Kyrkan har ingång via tornet och från söder genom port på långhusets mitt samt från väster genom ingång förbunden med mark genom en dubbel kalkstenstrappa med järnräcke. Ingången till kyrkan via tornet har trappa med tre steg. Ovan portalen ett ovalt fönster och ovan det ett rundbågeformat. Runt tornet leder en putsad list, som delar av byggnadskroppen i två plan. Ovan det avdelande listen har tornet två tornluckor i vardera väderstreck. Rundbågiga öppningar med brunsvarta luckor med snedställd panel. Trälanterninen är helt igenbyggd med stående slätpanel avfärgad med rosa oljefärg i kulör lika fasaden samt profilerad fot- och taklist målad vit. Spiran avslutas med en gjutjärnsutsmyckning med guldkula och guldförgylld tupp.
Entrén i söder ligger i ett något framdraget parti, likt en mittrisalit, vari finns en insänkt portal. Ovan dörren ett litet halvmåneformat fönster med småspröjsning och årtalet 1777, kyrkans uppförandeår. Samtliga entrédörrar är av parmodell med rombformad utsmyckning och svartmålade. Dörr till sakristian enkeldörr med lika mönster som de övriga.