dansprydnad, prydnad

Acatlaxqui används vid dansen med samma namn. Den är gjord av ett knippe vassrör dekorerade med färgade hönsfjädrar. Det största vassröret har en längd på omkring en meter. Till detta är ett antal tunnare vassrör kopplade på så sätt att när dansaren kastar acatlaxqui uppåt i luften glider de mindre rören ut, en framför en annan, och formar en lång båge. Acatlaxqui kommer från acatlaxque, ett ord som på nahuatl betyder "han som kastar vassröret".

Acatlaxqui dansas av aztekindianer i några få byar i nordvästra delen av Sierra de Puebla i Mexico. Förutom i den mest kända av byarna, Santa Catarina Nopochtla i Pahuatlán, Puebla dansas den även i Atla och Tlalcruz-byarna inom samma område.

Dansen uppförs av 15 till 20 män och en liten pojke klädd i en vit kvinnodräkt med axelkrage, quechquemitl, över blusen och en stor kulört knuten näsduk kring huvudet. Denna figur kallas i andra danser för Malinche, men i denna dans kallas hon "La Maringuilla". Pojken/hon bär en skål och en näsduk i ena handen och en liten silverfärgad träorm i den andra handen.

Efter gudstjänsten i kyrkan, under vilken dansarna knäböjande sitter på golvet, börjar dansen framför altaret. I två rader dansar de fram och tillbaka , vävande in och ut i intrikata mönster. Den svaga musiken från flöjt och trumma dränks av ljudet från dansarnas sandaler. Dansarna fortsätter sedan dansen utanför kyrkan, först dansar de i en lång rad fram och tillbaka framför kyrkporten, sedan formerar de en cirkel kring den lilla Maringuilla och en man svänger den lilla ormen ovanför "hennes" huvud. Dansarna formerar sig två och två och dansar runt centralfiguren och sedan tillbaka till platserna i cirkeln. På en given signal lyfts "den lilla flickan" upp på en träplattform som bärs av två män inne i cirkeln. Under hela dansen har dansarna burit sina acatlaxqui. Nu har dansens höjdpunkt närmat sig och dansarna kastar sina acatlaxqui i en båge upp i luften. De bildar formen av en dôm över huvudet av Maringuilla som nu dansar inne i dômen på sin plattform. Till ackompanjemang av flöjt och trumma fortsätter dansen, kyrkklockorna slår och raketer skjuts upp. Med ännu en armrörelse drar dansarna vassrören tillbaka igen för att än en gång skjuta ut dem över Maringuillas dans.

Betydelsen av denna dans var inte känd för indianerna själva och det har inte varit möjligt att hitta någon betydelse av dansen i spanska krönikor eller i codices. Man tror dock att ormen tillsammans med en tydlig indiansk karaktär på dansen skulle tyda på en dans från förspansk tid.
Uppgifterna är hämtade ur Bodil Christensens artikel "The Acatlaxqui Dance of Mexico", Ethnos no 4, 1937, sid 133-136. [[Etno]]