SKARSTADS KYRKA

SKARSTADS KYRKA - Den nyklassicistiska salkyrkan uppfördes 1859 efter ritningar av Johan Adolf Hawerman och består av långhus utan markerat kor i öster, samt en smalare och lägre femsidig sakristia öster om denna. I väster är ett torn, vilket liksom den södra långsidans vimpergförsedda mittportal getts en viss nygotisk utformning.
FASAD - Den utkragande sockeln är spritputsad och gråmålad, samt avtäckt med kopparplåt. Väggarna är spritputsade och vitkalkade. Vimpergerna kring portarna är dock slätputsade. Tornets hörn markeras av lisener och strävpelare med kopparavtäckning och slätputsade profilerade lister under dessa fall. Varje bjälklag är förankrat med ankarjärn. Klockvåningen har ett par rundbågade gluggar i varje sida. Dessa har ursprungliga rundbågade parluckor av trä med kopparbeklädnad. I några gluggar är insatta gröna träjalusier.
FÖNSTER - Alla fönster är ursprungliga och har foder, bågar och spröjs av trä med grå bemålning. Glasrutorna är blåsta. Smygarna följer fönstrens form och solbänkarna är avtäckta med kopparplåt. De rundbågade långhus- och absidfönstren har korspost och fem lufter med sex rutor var, lunetten har tolv rutor. I tornets bottenvåning är två rundbågade fönster med fem lufter. Varje luft har tre glas, förutom lunetten som har fyra. I mellanvåningen är två rundbågade fönster med enkel öppningsbar luft och fem rutor. Under tornets taklist är små gluggar i hörnen. Lanterninens rundbågade fönster har enkla lufter från 1949 med 14 rutor.
PORT - Båda portarna är ursprungliga raka pardörrar vars övre hörn har rundade avfasningar. De har stående grönmålad träpanel och ursprungliga smideshandtag och låsplattor. Portarna sitter i raka smygar infattade i spetsiga vimperger. På dessas sidor är pilastrar som bär upp rösten med blinda trefönstergrupper. Mellan blinderingarna och porten är rektangulära kalkstenshällar med förgyllda inskriptioner. Västportalens häll minner om kyrkans tillkomst, medan mittportalens bär ett bibelord. Vimpergerna kröns av smideskors. Framför västporten ligger en nött kalkstenshäll och mittporten har en kalkstenstrappa.
TAK - Långhuset täcks av ett sadeltak som gör en utkragning över mittportalens uppskjutande vimperg. Vindskivorna av vitmålat trä är avtäckta med kopparplåt. Sakristians tak är valmat över alla sidor och har i korgaveln en avtäckning i form av inmurade kalkstenshällar. Nämnda takfall täcks av diagonalt lagd skiffer. Deras takfötter är av gråmålat trä med profil av kanis och rundstav. På korgaveln löper foten horisontalt och går över i sakristians. Torntaket utgörs av en flack fyrsidig huv med åttasidig lanternin. Varje sida har fönster och spetskrön med kopparkula. Den avslutande åttasidiga spiran kröns av ett förgyllt kors på kula. Torntaket täcks av kopparplåt med förskjutna hakfals. Alla takfall har hängrännor och stuprör av kopparplåt. Tornets två stuprör är diskret placerade på de östra hörnen.

Kyrkan uppfördes 1859 efter ritningar av Johan Adolf Hawerman vid Överintendentsämbetet. Den blev gemensam för socknarna Hällum och Skarstad emedan den förra bara hade en liten förfallen träkyrka som revs ned. Pengar hade lånats för bygget. 1867 kompletterades kyrka med en Söderlingorgel. 1872 skedde en ny takomläggning och fyra år senare lades ny järnplåt på det bristfälliga torntaket, vilket redan var rötskadat. 1888 insattes kamin i kyrkan. 1899 företogs putslagning och målning av exteriören. Interiören åtgärdades 1904 varvid korväggen dekorerades och det spruckna innertaket kläddes med pärlspont. År 1913 läckte det åter från skiffertaket, varför detta fick repareras. 1922 var det åter bekymmer med torntaket, vilket ledde till att järnplåten byttes ut mot zink. 1928 företogs invändig ommålning. 1933 omputsades exteriören, varvid även sockeln putsades. 1938 byttes övre torntakets plåt mot koppar och rötskadat virke ersattes.
En stor renovering genomfördes 1948-49 efter ritningar av arkitekt Adolf Niklasson. Kyrkorummet var onödigt stort, särskilt med tanke på att Hällum projekterade ett eget kapell. Biutrymmen saknades å andra sidan. Läktaren fick en underbyggnad med arkiv, kapp- och transformatorrum. Kaminerna byttes ut mot elvärme. I kyrkrummet lades ett nytt isolerande övergolv. Bänkarna nygjordes och sidogångar skapades. En gravhäll från 1600-talet och en liljesten sattes in i långhuset. Hela kyrkan målades och i öster utfördes grundförstärkningar. Yttertaket genomgick även en reparation. 1955 genomfördes utvändiga reparationer. Putsen var i dåligt skick och det nedre torntaket läckte in. Fasaderna försågs med sprutputs och kalkades. Alla avsatser avtäcktes med kopparplåt. 1968 flagnade färgen, putsen fick åter lagas och målades med silikatfärg. Sockeln försågs med cementhaltig sprutputs. Luckor och torntak fick ny kopparplåt. 1974 restaurerades och tillbyggdes Söderlingorgeln av Smedmans i Lidköping efter en lång strid mellan församling och myndigheter emedan orgeln upplevdes som omodern. 1984 genomfördes tilläggsisolering. 1989 uppvisade syd- och västfasaden så stora putsskador att de fick omputsas och nykalkas. Detta torde kunna härledas till 1968 års arbeten. Taket reparerades vid samma tillfälle. 1991 ommålades interiören till sin ursprungliga färgsättning. Kormålningarna rengjordes och altaruppsatsen konserverades. Bänkarna försågs med folievärme och en manöverpulpet installerades. I läktarunderbyggnaden anordnades handikapptoalett och nya dörrar hängdes upp. I sakristian inrättades en ny textilförvaring två år senare. 1997 lades skiffertaket om.