HÖMBS KYRKA

HÖMBS KYRKA - Salkyrkan består av ett långhus vars västra del är tidigmedeltida och som i öster har ett fullbrett kor med tresidig avslutning, härrörande från 1715. Norr om detta är en sakristia från samma år och i vinkeln mellan denna och långhuset är ett nedgrävt pannrum från 1935. I väster är ett nyromanskt torn från 1886 med tresidigt trapphus på nordsidan. Tornet stöter stumt mot långhusgaveln.
FASAD - Kyrkan vilar på en svagt utkragande sockel med grå slätputs. Tornsockeln består av skråkantad granit. Fasaden bär cementhaltig spritputs med vit kalkfärg. Längs tornsockeln är en slätputsad gesims. Västporten har en utkragande slätputsad omfattning med krönande vimperg. Smygen i två språng har rundbågigt krön och ytterst en kraftig rundstav. Det djupt liggande tympanon är av grå kalksten med förgylld inskription som minner om tornets tillkomst. I vimpergen är en ljusgul trepassblindering och det kröns av ett hjulkors i betong. Vimpergen är avtäckt med kopparplåt. Trapphuset avslutas upptill med en slätputsad rundbågsfris. Klockvåningen markeras av en utkragande kalkstensgesims, hörnlisener och rundbågsfris inom vilket är slätputsade ytor med var sin grupp av rundbågade ljudgluggar, där den mittersta är högre. I dessa sitter mörkgröna träjalusier. I korets östvägg är ett igenmurat fönster som bildar en stor stickbågad blindering med slätputs. Sakristians gavelröste har en korsblindering och skjuter upp ett gott stycke ovan taknocken samt avtäcks med kopparplåt.
FÖNSTER - Alla fönster har - om inget annat anges - ytterlufter från 1935 med svagt färgat antikglas i blyspröjs. Karmar och bågar är av mörkgrönt trä. Smygarna följer fönstrens form och har sluttande solbänkar av kalksten. Långhus och kor har stickbågade fönster med tre lufter ovan varann, där den nedre är öppningsbar. I varje luft är 18 rutor. I sakristians gavel är ett par rundbågsfönster med enkel luft och 24 rutor. I sakristians västvägg är ett rundbågsfönster med enkel luft och 30 rutor. I tornets bottenvåning är åt söder ett par smala rundbågsfönster med enkel luft och 36 rutor. I tornets andra våning är åt samma håll ett rundbågsfönster med enkel ursprunglig luft och 11 rutor i träspröjs. Nästa våning har ett likaså ursprungligt rundfönster med fem rutor i träspröjs. Trapphusets sex ursprungliga små rundbågsfönster följer trapploppet och har enkel luft med fyra rutor i träspröjs. Dessa ursprungliga fönster har alla handblåsta glasrutor.
PORT - Västporten är en rak pardörr från 1935 med svart panel som upptill har fiskbensmönster och nedtill är liggande. Porten sitter i en djup rak smyg med utkragande omfattning i två språng, vilken beskrivs under fasad. Den raka sakristiporten från samma år har likadan panelbeklädnad. Framför denna ligger en kalkstenshäll.
TAK - Långhuset bär ett sadeltak som är valmat över koravslutningen, detta täcks liksom sakristians sadeltak, av enkupigt lertegel. På nocken ovan koret är ett kopparklätt hjulkors med klöverbladsarmar. Takfoten i smutsvitt trä har profil av rundstav och hålkäl. Det spetsiga åttakantiga torntaket är nedtill något flackare och fyrsidigt med en betongkupa i varje sida. Dessa har spetsgavlar med korsblindering och krönande trepass samt rundbågsöppningar i två språng vilka rymmer raka ursprungliga gröna brädluckor med klöverformade gångjärnsband. På torntakets spets är ett kopparklätt hjulkors med klöverbladsarmar. Torntaket täcks av falsad kopparplåt med förskjutna hakfals. Takfoten av kalksten har rundstavsprofil. Alla takfall har hängrännor och stuprör av kopparplåt.

Kyrkan uppfördes under tidig medeltid som en typisk romansk anläggning med smalare kor och absid i öster. I väster fanns enligt Peringskiölds Monumenta (1670-talet) ett torn som red på långhusgaveln. Detta hade rundbågiga ljudgluggar och torde ha varit mer eller mindre samtida med kyrkan i övrigt. Ett timrat vapenhus tillkom väster om tornet, sannolikt under senmedeltiden eller 1600-talet. 1715 förlängdes långhuset och kyrkan fick ett nytt, fullbrett och tresidigt avslutat kor samt sakristia. Byggnationen bekostades av Gustaf Hård och Brita Stake på Kavlås. Dessa lät sig gravläggas i en murad gravkammre under koret, vilken sedan övertogs av godsets nästa släkt, von Essen (sista gravläggningen skedde1871). Innan eller i samband med dessa arbeten nedtogs tornet. Brita Stake donerade även en kombinerad altaruppsats och predikstol 1721, vilken placerades ovanför altaret. 1805 inköptes en orgel av överstinnan Gyllenhaal på Kavlås.
1886 om- och tillbyggdes kyrkan av Värsåsbyggmästaren P A Pettersson efter ritningar av Carl Fredrik Ekholm. Ett nytt torn i nyromansk stil restes i väster. Sakristian fick en ingång från utsidan. Taken fick ny täckning av flacktegel och järnbågar insattes i fönstren. Det mellersta korfönstret försågs med målat glas. Exteriörens puts gavs en mörk ton med ljusare partier av slätputs. Invändigt byggdes ett nytt innertak av tredingstyp. Predikstolen flyttades och fick uppgång från sakristian, dess plats ovan altaret ersattes av ett träkors. Bänkinredningen nygjordes i tidens stil. 1923 byggdes en ny orgel av Nordfors & Co i Lidköping med pneumatisk registratur och ny fasad. 1929 ersattes altarkorset av ett altarskåp, målat av Sigrid Oxenstierna. 1932 inlades ett nytt korgolv med trappa ned till Essenska gravkammaren och en häll ovan denna.
1934-35 ägde en genomgripande restaurering rum. Denna leddes av arkitekt Göran Pauli och syftade till att återge kyrkorummet dess barockkaraktär. Ett nytt innertak i form av spegelvalv slogs under tredingstaket och försågs med målade skyar och akantus av K J R Johansson som även borttog predikstolens övermålningar och rekonstruerade den ursprungliga färgsättningen. Även ljuskronorna konserverades. En sluten bänkinredning utfördes, vilken även inbegrep en bänk för herrskapet von Essen på Kavlås, vilka stod för en stor del av arbetets finansiering. På bänkkvarterens hörn ställdes nygjorda ljusbärare i stil med de särpräglade ljuskronorna från 1700-talet. Altarringen nygjordes, liksom dopfunten för vilken ett dopkapell arrangerades under läktaren i söder. Läktaren försågs med en utkragning och ny bröstning. Orgelfasadens krön kapades till följd av taksänkningen. Sakristian försågs med textilskåp. Fönster och dörrar nygjordes, de förra försågs med blyspröjs och rutor av antikglas. Interiören ommålades i sin helhet. Kaminen togs bort och ersattes av centralvärme med lågtrycksånga. Ett pannrum nedgrävdes vid sakristian.
1950 fick bänkkvarterens brädgolv utbytas p.g.a. rötskador. 1978 utfördes en exteriör renovering projekterad av Raimund Saariste. Tornets järnplåt byttes mot kopparplåt och övriga tak täcktes av enkupigt lertegel. Rötskadat virke i takstolarna utbyttes. 1983 åtgärdades exteriöra putssprickor orsakade av cementlagningar.