ÖVERENHÖRNA KYRKA

Omkring 1200 anses kyrkan i Överenhörna ha blivit byggd, som en gårdskyrka för Husby kungsgård, våra dagars Ekensberg. Dåtidens långhus mätte cirka 75 kvadratmeter - större än andra, närbelägna kyrkors. I öster fanns ett lägre, kvadratiskt kor och i väster ett ganska smalt torn. Klockorna hängde sannolikt i en fristående klockstapel. Kyrkorummet täcktes med ett tak av trä. På 1400-talet tillbyggdes ett vapenhus i söder och sakristia i norr. Kyrkorummets ursprungliga trätak ersattes med tegelmurade gubbvalv, kallade så därför att de smyckats med skulpterade ansikten.
Vid en etappvis upprustning på 1720- och 1730-talet restes en ny, spetsigare tornspira. Ett medeltida altarskåp ersattes med altartavlan som ännu används. 1782-87 revs kyrkans medeltida kor och sakristia. Långhuset förlängdes österut för att rymma ett kor med samma bredd och en sakristia i bakomvarande, tresidig avslutning. Vapenhuset i söder revs också. Sedan dess har inträde skett från väster, genom tornets portal vars rundbågiga dörr är från denna tid. Kyrkans fasader putsades på nytt och fick då sina spritputsade blinderingar.
Dagens omfång och huvuddrag fick kyrkan vid ombyggnad 1884-85. Vid pågående arbeten visade sig tornets murar så spruckna att 1700-talets spira och hela klockvåningen måste rivas. Ersättande klockvåning tegelmurades och högre tornspira restes. På norra sidan byggdes en sakristia, på platsen för den medeltida, riven 100 år tidigare. I fönsteröppningarna sattes ännu bevarade bågar och karmar av ek. Avgörande vid samtidiga inre förändringar var att den östliga sakristian revs ut. Dit flyttades istället koret, så att kyrkorummet blev rymligare. Öppna bänkrader byggdes och ådrades. På valv och väggar slogs ett tjockt putslager och ytorna dekorerades med schablonmålningar. Koret som flyttats österut fick en vid altarring med kolonnad. Ingång till den nya sakristian placerades mitt på kyrkorummets norra vägg. Ny predikstol placerades öster om sakristiportalen. Läktaren i väster fick en kolonnindelad barriär.
En inre förnyelse 1953-54 var i första hand teknisk: Kaminer avlägsnades och elektrisk värmeanläggning infördes. Kyrkorummets schablonmålningar skrapades av och efter lagningar fick valv och väggar en enhetlig vit nyans.
Vid den senaste stora förnyelsen 1970-73 fick fönstren inre bågar med blyinfattade rutor. Kyrkbänkarnas ådring övermålades med gröna och röda färger. Predikstolen sänktes och förstorades. Vid samtidig fasadrenovering frilades sockelns murverk från puts, stenarna blästrades rena och murverket fogades med grovt KC-bruk. Fasaderna avfärgades ljust rosa. År 2000 belades långhusets tak med ny plåt. Samtidigt lagades och avfärgades fasaderna med kalkfärg, beredd av Gotlandskalk, i bruten vit nyans.

Kyrkans sockel består av gråsten i grovt bruk med breda fogar. Fasaderna är i huvudsak slätputsade, men långhusets södra långsida och östra gavel har dekorerats med spritputsade fält/blinderingar. I tornet finns kraftiga, svartmålade ankarjärn. Att byggnaden tillkommit i olika etapper framgår kanske bäst av den rikt dekorerade konsolfris som kröner tornets fasader, i kontrast till långhusets mer rustika takfot av tjärade bräder. På tak och tornspira ligger svartmålad plåt.

Kyrkans fönsteröppningar är rundbågiga och har fönstersnickerier av oljad ek, som med tiden mörknat. Inträde sker genom den rundbågiga västportalen, vars dörr är klädd med tjärad panel i rombformigt mönster och ornamentala beslag.