RÖKE KYRKA

Kyrkomiljön
Röke ligger cirka två mil nordväst om Hässleholm, på förlängningen av sydsvenska höglandet i kuperad och mossrik skogsbygd där vägarna mot Hörja och Bjärnum möts. Ort- och sockennamnet skrevs förr Röge och lär syfta på höjd, möjligen den mindre kulle centralt i byn där kyrkan är belägen. Tidigare präst- och klockaregård samt församlingshem och före detta skolbyggnad från 1868 minner om funktionen som sockencentra. I närmiljön finns även nuvarande skolan som byggdes på 1960-talet, liksom idrottsplats och före detta lanthandel. Vid mitten av 1900-talet hade Röke flera livsmedelsaffärer, bensinstationer, mejeri, åkerier, verkstäder, bank, post och andra serviceinrättningar. Idag återstår få verksamheter och bebyggelsen domineras av enfamiljshus, företrädesvis från 1900-talets första hälft, samt ett fåtal kvarliggande gårdar.

Kyrkogård
De äldsta delarna av Röke kyrkogård har medeltida anor och utgörs av området i direkt anslutning till kyrkan, som står på samma plats som dess medeltida föregångare. Den första kända avbildningen är en karta för laga skifte från 1833 och kyrkogården utgjordes då av en närmast kvadratisk yta närmast kyrkan, en utbredning som i stort bör ha överensstämt med den medeltida. 183637 skedde en utvidgning som troligen medförde att hela den platå där kyrkan är belägen införlivades i kyrkogården. I samband med detta uppfördes ny kallmurad kyrkogårdsmur. En under 1800-talet växande befolkning skapade behov av ytterligare utvidgningar, vilket genomfördes 1881 i söder och öster. Samtidigt planterades en hagtornshäck runt hela kyrkogården. När den nuvarande kyrkan uppfördes 1905 expanderade kyrkogården i norr och väster och fick därmed dess nuvarande utbredning. Omläggningar med nya gångsystem skedde under 1920-talet och 1948 uppfördes ett bårhus i den norra delen som ännu inte hade tagits i anspråk för gravplatser. Öster och väster om bårhuset tillkom 2004 två bågformade kvarter efter ritningar av Pål Reijer och 2008 invigdes askgravlund och minneslund i den sydvästra delen av kyrkogården.

Kyrkogården omgärdas idag i söder och öster av en låg fogad stenmur med innanförliggande gräsbevuxen jordvall. Här fanns tidigare även en ofullständig trädkrans av lönn och oxel som bör ha tagits ner kring 2015. Mot skolgården i norr avgränsar ett trådstängsel och mot åkermarken i väster en skogsrand bestående av tätvuxna granar med inslag av lövträd. Fyra ingångar finns utmed södra och östra sidorna, samtliga med svartmålade pargrindar av järn hängande i granitstolpar. Från ingångarna, frånsett den nordöstra, leder körväg respektive gångvägar direkt upp till kyrkan. Körvägen i sydväst och gångvägen i öster är asfalterade, i övrigt är kyrkogårdens gångsystem liksom merparten av området närmast kyrkan grusade. Gravkvarteren är i sin helhet gräsbevuxna. Körvägen kantas av en rad unga pelaravenbokar och gången från sydöstra entrén av en relativt nyplanterad björkallé. Ett par meter innanför sydöstra och östra murarna finns en rad av unga oxlar, som också inramar de bågformade kvarteren som flankerar bårhuset. Solitära träd förekommer i form av en högvuxen äldre ask direkt söder om kyrkan samt ett par knuthamlade lindar och yngre rönnar. Avenbokshäckar fungerar som avgränsning på platåkanten runt kyrkan och kring askgravlunden och minneslunden. I kvarteret väster om bårhuset som nyligen tagits i anspråk för gravsättningar är gravplatserna ordnade mot rygghäckar av gran. Växtligheten vid gravplatserna är sparsmakad med undantag av utvidgningarna från 1905 i norr och väster där perenner som ros och kärleksört samt lökväxter är vanligt förekommande.

Vintergröna buskar och krypväxter finns över hela kyrkogården men endast vid ett mindre antal gravplatser. På platån kring kyrkan dominerar högresta gravvårdar från decennierna kring sekelskiftet 1900 i granit eller diabas. Inslag finns även av lägre och bredare stenar från 1930-talet eller senare liksom äldre vårdar från 1860- och -70-talen av vilka flera har sirligt huggen växtornamentik i högrelief och krönkors. En handfull gravplatser bevarar stenramar och yttäckning av singel, varav en gravplats i söder dessutom omgärdas av järnstaket i pollare. På utvidgningarna från 1881 0ch 1905 är majoriteten av vårdarna lägre och bredare i grå eller svart granit, men inslag av högre gravstenar finns. Mer organiskt utformade gravstenar som blivit vanliga sedan slutet av 1900-talet återfinns främst i norr. Merparten av kyrkogårdens vårdar bär yrkestitlar, där yrken kopplade till lantbruk är vanligast förekommande.

Byggnader på kyrkogården
I norra delen av kyrkogården uppfördes 1948 ett gravkapell med vitputsade murverk och brant sadeltak avtäckt med enkupigt lertegel. En granittrappa i två steg leder upp till entrén som utgörs av en rakt avslutad pardörr med nitbeslagen panel och sparkplåtar i koppar. Gavelröstet över porten pryds av ett latinsk kors i slätputsad lågrelief. Utanför kyrkogårdsmuren vid parkeringen i nordost återfinns en ekonomibyggnad med putsade väggar avfärgade i en bruten vit kulör och sadeltak avtäckt med tvåkupigt betongtegel. Dörrar, fönster och övriga snickerier är brunmålade. Byggnaden inrymmer utöver personalutrymmen wc för besökare. På platsen låg tidigare kyrkstallarna som revs 1953.

Källor och litteratur
Röke kyrka Underhållsplan (2004-11-27), Restaurator AB, Lund.
Röke kyrkogård Vård- och underhållsplan 2015 (rapport 2015:68), Regionmuseet Kristianstad/Landsantikvarien i Skåne, 2015.
Röke kyrka Underhållsplan 2016 (rapport 2016:12), Regionmuseet Kristianstad/Landsantikvarien i Skåne, 2016.
Invändig renovering av Röke kyrka Antikvarisk medverkan (rapport 2017:41), Regionmuseet Kristianstad/Landsantikvarien i Skåne, 2017.
Diverse arkivmaterial, antikvarisk-topografiska arkivet (ATA), Stockholm.
Dahlberg, M och Sjöström, I [red.]. Skåne Landskapets kyrkor, Stockholm: Riksantikvarieämbetets förlag, 2015.
Länsstyrelsen i Skåne. Kulturmiljöprogram. Hässleholms kommun: https://www.lansstyrelsen.se/skane/besoksmal/kulturmiljoprogram/oversiktliga-beskrivningar/oversiktliga-kommunbeskrivningar/hassleholm.html, hämtad 2021-03-09.
Riksantikvarieämbetet. Fornsök: https://app.raa.se/open/fornsok/, hämtad 2021-05-20.
Svenska kyrkan. Tyringe pastorat. Röke kyrka - historik: https://www.svenskakyrkan.se/default.aspx?id=640044, hämtad 2021-05-13.
Platsbesök 2021-05-04.