Stenkyrka kyrka

Invändigt i kyrkorummet är väggar och valv putsade med kalkbruk och vitkalkade. Medeltida muralmålningar finns rikligt i koret, långhuset och - inte minst - i tornrummet.

Långhuset, koret och tornrummet täcks av kryssvalv av kalkstensflis, varav långhusets fyra valv, vilka vilar på en kraftig mittkolonn, och korets valv är av typen tältliknande medan tornrummets valv är kupolartat. Den i östra korväggen ursparade absiden täcks av ett hjälmvalv, sakristian av ett tunnvalv.

Murverk
Murverken är inte förstärkta med några stödmurar, dragstag el. dyl.
Golv, bjälklag, trappor
Kalkstensgolv i hela kyrkorummet med undantag för i bänkkvarteren, där det liksom i sakristian är brädgolv.

På vindarna finns inspektionsbryggor och belysning. Uppgången i tornet sker via spiraltrappa i södra muren samt - ovanför gallerierna - via trätrappor. Spiraltrappan avslutas med en branddörr av stålplåt. Uppgången i det södra galleriet inklädd med brädväggar, tak och trädörr. Trästegar samt åtta våningar inspektionsbryggor i tornhuven.

Fast inredning
I koret står högaltaret med altaruppsats, i norra muren finns ett väggskåp, rummet delas av med altarskranket. Längs med norra muren står korbänken. Bänkkvarteren står i långhuset (3 st.) och i ringkammaren (1 st.). I långhusets nordöstra hörn hänger predikstolen med baldakin. Längs med ringkammarens norra mur står orgelpodiet, den ombyggda läktaren.

Stenkyrka kyrka består av kor, sakristia, långhus och torn. Kyrkan är en av öns största med ett ovanligt högt och mäktigt torn med gallerier på tre sidor och ljudöppningar i fyra våningar. Åt söder och väster är dock några av ljudöppningarna som nämnts igensatta.

Ytterväggar
Väggarna är uppmurade av kalksten. Fasaderna är putsade och vitkalkade. Putsytan är merendels slevdragen men stora kvastade partier förekommer, i synnerhet på kyrkans norra sida.

Tornhuv och yttertak
Tornhuven är av sedvanlig, gotländsk modell, åttkantig med takstolar med hanbjälkar och kryss. Merparten av virkena i stommen är hyvlade och tryckimpregnerade, men handbilat eller cirkelsågat virke förekommer. Högbenen är tillverkade av limträbalkar, vilkas yttersidor försetts med vattenkappor av plåt samt spikreglar. Sammanfogningarna är skruvade med gängstänger.

Huven är klädd med snedkantade, tryckimpregnerade, utvändigt tjärade bräder (s.k. tornpanel). Höjden till flöjeln är ca 60 m. Huvens kanter är försedda med uppsamlingsrännor för regnvattnet av rostfri stålplåt och - i hörnen - blyplåtsklädda utkastare av kalksten. Klockan hänger i tornets översta våning.
Det nedre vattendäcket i tornet har tätskikt av asfaltpapp, vattnet släpps ut med fritt utlopp genom ljudgluggarna (däcket ligger högre upp än gluggens nederkant). Klockdäcket ovanför vattendäcket är också pappklätt, vattnet tillåts via fem st. hål i en uppsamlingsränna av plåt mitt i däcket droppa ned på det undre däcket. Klockbock av trä, fäst i däcket med järnkrampor.
Yttertaken i övrigt är täckta med ett lag tryckimpregnerade och utvändigt tjärade falar, spikade på läkt med undertak av träpanel, klädd med träfiberskivor och asfaltpapp. Galleritakens råspont är spikad på åsar, långhustakets panel utgörs av s.k. tornbräder. Tjärade vindskivor på samtliga gavlar, takfoten på alla takfall är klädd med tjärade bräder. Långhus- och kortaken har på de norra takfallen nockräcken av galvaniserat stål och takluckor av svart stålplåt monterade.

Takstolarna över koret och långhuset är av typen gotisk takstol, tillverkade av handbilat virke. Långhusets takstol, som har mittstöd på en kraftig bärlina, har tre hanbjälkar, korets två. Vindförstyvningar av granslanor på samtliga takfall. Sakristivinden har inte besiktigats.
Tätningar mellan tak och murverk är utförda med bleck av blyplåt på galleritaken, kopparplåt(?) på övriga tak. Avvattningsanordningar saknas på kor, långhus och sakristia.

Fasader
Fasaderna är putsade (spritputs) och vitkalkade. Hela kyrkan har socklar av huggen kalksten med - på kor, långhus och sakristia - enkel skråkant, på tornet kompletterad med en rundstav. Hörnkedjor, fönsteromfattningar etc. är tillverkade av huggen kalksten. Tornet har två avsatser av huggen kalksten, varav den övre är klädd med blyplåt. Tornets gavelrösten täcks av en delvis i äldre tider bortfallen hålkälad list av samma stenmaterial.

Fönster
Fönstren har merendels dubbla glas (inre blyinfattade, yttre hela planglasrutor), insatta med elastisk fogmassa direkt i stenkarmarna. Med undantag av sakristians samt korets 1700-talsfönster är samtliga ljusöppningar rundbågiga med omfattningar av huggen kalksten och blyplåtsklädda fönsterbänkar (kalkstenssolbänk utan plåtklädsel i östra korfönstret, vars glas även är insatt i stenkarmen med kalkbruk). De nämnda undantagen har snickerier av ek, målade med ljusgrå oljefärg. Även tornets fönster har en d: o träbåge insatt direkt i stenkarmen.

Ljudgluggarna i tornet har merendels kolonnetter med odekorerade baser och kapitäl av kalksten. En del av gluggarna är som nämnts mer eller mindre tillmurade eller har förstärkningsmurar bakom kolonnetterna. Hos de större gluggarna är solbänkarna klädda med tjärade falar på läkt och tätt underlag av råspont och asfaltpapp medan de mindre gluggarnas bänkar är klädda med blyplåt. Gallerierna är försedda med dubbla, i väster tredubbla, spetsbågiga öppningar med kopplade kalkstenskolonnetter. Bänkarna har klätts med papp på ett underlag av råspont, vilket även täcker utrymmena i gallerigångarna.
Kyrkan har två ljusgluggar, en i tornets södra fasad och en i korets östra gavelröste.
Samtliga ej glasade ljusöppningar är försedda med fågelnät på träramar.

Portaler
Portalerna (4 st.) är huggna av kalksten. Tornets västportal kyrkans huvudingång är spetsbågig medan övriga portaler är rundbågiga. Korportalen (tvåsprångig) har ett par kolonnetter med växtornererade baser och kapitäl, medan södra långhusportalen är av likartad utformning, dock utan utsmyckning. Även långhusets norra portal (ensprångig utan kolonnetter, tillmurad invändigt) och västportalen (tresprångig) saknar i stort sett huggna utsmyckningar. Den senare, som har tre par kolonnetter samt ett par halvkolonner placerade i murlivet, är dock utrustad med en konstfärdigt utskuren tympanonskiva med rester av medeltida måleri, samt ett putsat vimpergfält.

Portalernas dörrblad är av trä med smidda beslag med undantag för västportalens port som utvändigt är klädd med profilerad, fernissad ekpanel. Dörrbladen i de båda portalerna i söder är målade med gulbrun oljefärg medan det i nordportalen är tjärat.

Stenkyrka kyrka är i sin helhet uppförd under medel¬tiden. Den nuvarande byggnaden har haft åtminstone en föregångare på platsen. Grundmurarna samt delar av gavelmurarna till en romansk stenkyrka från 1100-talet är bevarade bl. a. under golvet. Även kyrkans rundbågiga nordportal anses härstamma från denna tid. Eventuellt kan den romanska kyrkan ha föregåtts av en träkyrka, av vilken dock inte några spår är kända.

Den nuvarande byggnaden är uppförd under en relativt kort period på medeltiden. De äldsta delarna är koret med sin invändiga absid och sakristian, vilka byggdes ca 1250. Långhuset anses vara invigt 1255, medan tornets nedre delar tillkom under slutet av 1200-talet. Tornets övre delar färdigställdes några decennier senare, i början av 1300-talet.

Kyrkan har undergått få utvändiga förändringar se¬dan byggnadstiden. Tornhuven blåste ned i en storm 1679, varvid även kor- och långhustaken förstördes. Skadorna på taken reparerades, men av allt att döma kvarstod stabilitetsproblem med tornets murverk: På 1730-talet tvingades man mura igen de södra ljudgluggarna, och de västra försågs med kraftiga stöd eller minskades i storlek. Vidare har koret haft tegeltak under en period från 1700-talets mitt och fram till 1955. På 1750-talet togs ett nytt fönster upp i koret och 1876 byggdes tornhuven, helt ny, varvid den gjordes ca 1 fot lägre än den gamla.

De senaste restaureringarna
En omfattande restaurering gjordes 1978-80 som påbörjades p.g.a. av att en anlagd brand svärtat ned interiören, den innebar för exteriören förutom att fasaderna slätputsades och vitkalkades även att samtliga tak lades om och att tornhuvens stomme reparerades genomgripande.

En utvändig restaurering genomfördes 1999, arbetena omfattade framförallt taken och fasaderna. Åskskyddet kompletterades och fönster och portalomfattningarna sågs över.